Syftet var att undersöka vilka arbetssÀtt som förekommer i gymnasieskolan och elevernas förhÄllningssÀtt till dem. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasiefriskola i norra Sverige dÀr sex elever som gick första Äret pÄ gymnsiet intervjuades, varav tre var av manligt och tre av kvinnligt kön. Kvalitativa intervjuer anvÀndes för att fÄ en större förstÄelse för hur elever uppfattar olika arbetssÀtt. Intervjuerna genomfördes enskilt med en intervjuare och en som observerade. Resultatet visade att det pÄ denna skola förekom relativt traditionella sÀtt att arbeta med ett stort inslag av eget arbete men Àven lÀrarledd undervisning med bland annat förelÀsningar vilket flertalet elever sade sig föredra.

SAMMANFATTNINGDen hÀr uppsatsen behandlar den nya gymnasieskolan, GY-2007, som ska tas i bruk frÄn ochmed 1 juli 2007.De reformer som ledde fram till dagens gymnasieskola redovisas för att fÄ en bild av hur denvuxit fram. GY-2007 beskrivs med utgÄngspunkt i den regeringsproposition 2003/04:140Kunskap och kvalitet ? elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan, som ligger till grund förreformen. I uppsatsen jÀmförs den nuvarande gymnasieskolan med framtidens gymnasieskola,GY-2007, för att peka pÄ de skillnader som finns och vad de kan tÀnkas innebÀra.Författarens syfte med uppsatsen Àr att ta reda pÄ mer om och beskriva GY-2007. De frÄgorsom stÀlls Àr finns det nÄgra likheter och skillnader mellan dagens gymnasieskola och GY-2007 och vad kan de tÀnkas innebÀra? Det Àr endast förÀndringarna som rörungdomsgymnasiet som behandlas.Det finns inga stora reformnyheter med GY-2007, ett par steg undantagna.

Uppsatsen handlar om gymnasieelevers beskrivningar av fusk i skolan. Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för hur gymnasieelever uppfattar och förhÄller sig till fusk i gymnasieskolan samt utforska elevernas erfarenheter inom Àmnet. FrÄgestÀllningarna som uppsatsen bygger pÄ Àr hur eleverna definierar fusk och fuskande i skolan, och om det finns speciella situationer dÀr fusk betraktas mer förstÄeligt samt hur kraven i gymnasieskolan som kan tÀnkas inverka pÄ eventuella fuskhandlingar i skolan.Enligt ?Den nya Skollagen ? för kunskap, valfrihet och trygghet? frÄn Är 2010, kan Àven gymnasieelever bli avstÀngda frÄn skolan pÄ grund av fusk. Högskoleverkets granskning visar att plagiat toppar bland fuskhandlingar.

Syftet med examensarbetet var att fÄ fördjupad förstÄelse av hur elevers tidigare erfarenheter och behov av anpassningar och stöd i matematik i grundskolan möts i Ärskurs 1 pÄ tvÄ gymnasieskolor, samt hur informationen kring eleverna överförs mellan skolformerna.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med ett utvecklingsekologiskt och ett sociokulturellt perspektiv. Metoden har varit att fÄ information genom intervjuer vilket har skett genom enskilda intervjuer med Ätta matematiklÀrare pÄ gymnasiet samt tvÄ fokusgruppsintervjuer med studie- och yrkesvÀgledare, speciallÀrare, specialpedagog och skolsköterska, totalt Ätta personer. De tvÄ fokusgrupperna Àr fördelade pÄ en grupp frÄn grundskolan och en grupp frÄn gymnasieskolan. I den samverkan som sker mellan elevhÀlsan pÄ grundskolan och gymnasieskolan görs överlÀmning av information kring elever i matematiksvÄrigheter. Informationen Àr knapphÀndig och vanligaste ÄtgÀrden Àr att eleven har undervisats i liten grupp pÄ grundskolan.

Syftet med denna uppsats Àr att konstruera ett antal undervisningsexempel i Excel för lÀrare och elever i gymnasieskolan.I dagens nÀringsliv sÄ vill man ha kort utvecklingstid av nya produkter. För detta sÄ anvÀnds exempelvis Excel och modeller av verkliga scenarion. Det blir dÀrför viktigt/nödvÀndigt för dagens gymnasieelever att vara vÀl förtrogen med dessa utvecklingsverktyg.Enligt skolverket, (2002) sÄ skall mÄl i kursplanen i Àmnet matematik i gymnasieskolan strÀva mot:Skolan skall i sin undervisning i matematik strÀva efter att eleverna utvecklar sina kunskaper om hur matematiken anvÀnds inom informationsteknik, samt hur informationsteknik kan anvÀndas vid problemlösning för att ÄskÄdliggöra matematiska samband och för att undersöka matematiska modeller.Vi menar att datorstödd undervisning kan vara behjÀlplig för att frÀmja inlÀrningen och höja elevernas motivation. I vÄra exempel har vi utgÄtt ifrÄn att lÀrare skall kunna anvÀnda sig av dessa exempel utan nÄgon större förberedelsetid. LÀraren kan vÀlja om han vill anvÀnda exemplen sÄ som de Àr eller förÀndra exemplen.

Syftet med min studie var att undersöka hur bildlÀrare pÄ gymnasiets estetiska program uppfattade begreppet personligt uttryck samt hur de resonerade kring metoder för att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna. Begreppet, som förekommer pÄ flera hÄll i skolans styrdokument, upplevs av mÄnga pedagoger som diffust. Undersökningen bygger pÄ litteraturstudier samt kvalitativa forskningsintervjuer, med fyra stycken bildlÀrare. Resultat visade, att de deltagande lÀrarna, hade varierande förestÀllningar kring begreppet. Samtliga lÀrare bedömde att de arbetade med att utveckla det personliga uttrycket hos eleverna och deras resonemang kring metoder resulterade i olika tillvÀgagÄngssÀtt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka lÀrares syn pÄ gehörsbaserad undervisning i afroamerikanska musikstilar inom ramen för ensemble- undervisning pÄ gymnasiets estetiska program. Vi anvÀnde kvalitativ forskningsintervju som datainsamlingsmetod. Fyra lÀrare frÄn fyra olika gymnasieskolor i norra regionen av Sverige deltog i studien. Undersökningen genomfördes med ett fenomenologiskt perspektiv. Resultatet visade att de intervjuade lÀrarna till största delen var positivt instÀllda till gehörsbaserad undervisning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra gymnasieelevers tankar och erfarenheter kring möjligheten att koncentrera sig i sin lÀrmiljö. ForskningsfrÄgorna Àr: 1) Vad lyfter eleverna fram i sina texter som de anser pÄverkar deras förmÄga att koncentrera sig i lÀrmiljön? 2) Hur anser eleverna att det de tar upp pÄverkar deras förmÄga att koncentrera sig i lÀrmiljön? 3) Hur uppfattar eleverna sin lÀrmiljö och sina förutsÀttningar för att kunna koncentrera sig i denna lÀrmiljö? 4)Vilka kunskaper och förutsÀttningar för koncentration kan man av elevernas utsagor se att de har för att kunna ta ansvar för utformandet av sin lÀrmiljö? Studien antar ett interaktionistiskt elevperspektiv dÀr utgÄngspunkten Àr att belysa elevers egna erfarenheter och reflektioner kring koncentration i skolan. Val av undersökningsmetod har dÀrför fallit pÄ elevtexter som sedan analyserats cirkulÀrt pÄ en kvalitativ, förstÄelseinriktad grund. De elever som ingÄr i studien gÄr alla i klass 1 vid det estetiska programmet i gymnasieskolan.

Studiens syfte Àr att undersöka gymnasielÀrares uppfattningar om vikten av fungerande relationer mellan lÀrare och elever. Studien genomfördes med hjÀlp av kvalitativ metod dÀr Ätta gymnasielÀrare pÄ estetiska programmet intervjuades. Resultatet pekar pÄ att lÀrare anser att relationen till elever Àr viktig pÄ gymnasienivÄ. De lÀgger stor vikt vid goda relationer till elever och arbetar med att skapa dessa. I studien framkommer att lÀrare ser pÄ och anvÀnder relationer som ett redskap, som en del i arbetet att skapa goda förutsÀttningar för undervisning och lÀrande.

GIS Àr inte lÀngre en ny teknologi utan har funnits i snart fem decennier. Trots det har GIS inte hittat sin plats i den svenska gymnasieskolan, jÀmfört med t.ex. webb-design och andra datorteknikkurser som har funnits under en kortare tid. PÄ den tekniska gymnasieutbildningen pÄ Polhemsskolan i GÀvle har GIS-utbildning bedrivits sedan 1999.De slutsatser som framkommer i rapporten Àr att en teknisk GIS-utbildning inte enbart Àr för elever pÄ tekniska gymnasieutbildningar utan Àven för elever pÄ andra gymnasieprogram eftersom de har samma förutsÀttningar att lÀra sig verktyget. Det konstateras Àven att det genom Ären har funnits bÄde nationella och internationella problem med att införa GIS-undervisning i gymnasieskolan.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka en sÄngpedagogs sÄngundervisning samt att belysa musikhögskolans sÄngmetodikundervisning i relation till yrkeslivet. Jag har utifrÄn det utformat tre frÄgestÀllningar: 1. Hur kan yrkeslivet se ut för en sÄngpedagog pÄ gymnasiets estetiska program? 2. I vilken utstrÀckning har sÄngmetodikundervisningen i utbildningen haft relevans för sÄngpedagogen och vilka visioner har min informant frÄn KMH nÀr det gÀller sÄngmetodikundervisningen? 3.

Arbetets syfte Àr att belysa konstkritikernas roll i debatten om det svenska samtida konsthantverket och att ge en bild av det recenserade konsthantverket i Sverige under de senaste tio Ären. UtifrÄn syftet besvaras frÄgestÀllningen: Hur beskrivs samtida konsthantverk inom konstkritiken i ledande svensk morgonpress under perioden 1997-2008? FrÄgan besvaras genom en kvalitativ dokumentstudie, dÀr konstkritik i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet tolkas. NÄgra utsnitt har gjorts: juli 1997 och januari 1998, samt juli 2007 och januari 2008. Begreppsförklaringar samt historisk och teoretisk anknytning ges för ÀmnesomrÄdena konsthantverk, konstkritik och kvalitet.

Denna uppsats behandlar den nutida konstens potential som undervisningsmaterial. BÄde för Àmnesöverskridande arbete i skolan och för utbildningssatsningar som avser att öka mÄngfalden inom de kulturella institutionerna. Den nutida konsten som Àmnesmaterial Àr förvÄnansvÀrt frÄnvarande i skolan, och som denna uppsats visar, Àven pÄ ett Bild- och formestetiskt gymnasieprogram. Jag har arbetat med 80 elever i fyra gymnasieklasser under 15 veckor för att pröva en nutida konstpedagogisk klassrumsmetod samt utreda vilka attityder och fördomar som finns kring samtidskonsten. Uppsatsen visar att dagens mÄngfacetterade, grÀnsöverskridande och ibland svÄrfÄngade konstverksamhet kan göras bÄde lÀttillgÀnglig och intressant för elever som innan tyckte att samtidskonst var knepigt och trist.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur kunskapsomrÄdet ergonomi implementeras i undervisningssituationer pÄ Hantverksprogrammet med inriktning frisör samt att utifrÄn gÀllande styrdokument jÀmföra hur teoretiskt och praktiskt kunnande i ergonomi bidrar till elevernas lÀrande om pÄfrestande arbetsstÀllningar. UtifrÄn tidigare forskning belyses belastningsskador och arbetsrelaterad utslagning inom frisöryrket. Med hjÀlp av intervjuer och litteraturstudier ville jag fÄ vetskap om frisörelever i dagens gymnasieskola ges goda förutsÀttningar till ett hÄllbart arbetsliv. Resultatet tyder pÄ att elever pÄ den kommunala gymnasieskolan, i jÀmförelse med elever pÄ den fristÄende gymnasieskolan, har bredare teoretiska och praktiska kunskaper i ergonomi. Resultatet visar ocksÄ att ergonomiundervisning prioriteras i början av utbildningen och att Äterkoppling inte görs i tillrÀcklig utstrÀckning..

Mitt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur elever och deras lÀrare vÀrderar estetiskt arbete och hur det estetiska arbetet fungerar i praktiken. I uppsatsen belyser jag estetiskt arbete som Àmne och metod och jÀmför styrdokument med forskning och mitt undersökningsresultat. Jag har pÄ ett kvalitativt sÀtt intervjuat fyra elever i en Ärskurs fem samt deras lÀrare för att analysera resultatet utifrÄn urvald kunskapsbakgrund, mitt syfte och mina frÄgestÀllningar i uppsatsen. Resultaten visar att eleverna upplever de enklast mÀtbara Àmnena som viktigast och ser frÀmst estetisk kunskap relevant ifall den i framtiden ska praktiseras inom ett yrke eller för eget behov. Drama uppfattas frÀmst som retorisk fÀrdighetstrÀning dÀr fokus pÄ resultat skuggar arbetsprocessen.