Denna uppsats behandlar den nutida konstens potential som undervisningsmaterial. Både för ämnesöverskridande arbete i skolan och för utbildningssatsningar som avser att öka mångfalden inom de kulturella institutionerna. Den nutida konsten som ämnesmaterial är förvånansvärt frånvarande i skolan, och som denna uppsats visar, även på ett Bild- och formestetiskt gymnasieprogram. Jag har arbetat med 80 elever i fyra gymnasieklasser under 15 veckor för att pröva en nutida konstpedagogisk klassrumsmetod samt utreda vilka attityder och fördomar som finns kring samtidskonsten. Uppsatsen visar att dagens mångfacetterade, gränsöverskridande och ibland svårfångade konstverksamhet kan göras både lättillgänglig och intressant för elever som innan tyckte att samtidskonst var knepigt och trist.

Denna studie är en kvalitativ undersökning om arbetsmiljöarbetet på gymnasieskolan i Halmstad kommun. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av teorier om engagemang och delegerande ledarskap. Totalt genomförde vi tolv intervjuer med rektorer, skyddsombud och lärare på fyra olika skolor. Vi deltog även vid fyra samverkansmöten där bl.a. arbetsmiljön diskuterades.

Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur elever och deras lärare värderar estetiskt arbete och hur det estetiska arbetet fungerar i praktiken. I uppsatsen belyser jag estetiskt arbete som ämne och metod och jämför styrdokument med forskning och mitt undersökningsresultat. Jag har på ett kvalitativt sätt intervjuat fyra elever i en årskurs fem samt deras lärare för att analysera resultatet utifrån urvald kunskapsbakgrund, mitt syfte och mina frågeställningar i uppsatsen. Resultaten visar att eleverna upplever de enklast mätbara ämnena som viktigast och ser främst estetisk kunskap relevant ifall den i framtiden ska praktiseras inom ett yrke eller för eget behov. Drama uppfattas främst som retorisk färdighetsträning där fokus på resultat skuggar arbetsprocessen.

Syftet för min studie är att se hur den estetiska verksamheten används inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år samt vilket synsätt pedagogerna har på estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre återkopplingsintervjuer och observationer med åtta lärare, två - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet används i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass än i grundskolan. I grundskolan ansåg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och använde sig därför inte av den så mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie är att användandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i väldigt liten grad i grundskolan.

Syftet med detta arbete har varit att studera ett sammansatt språkbegrepp och vad det har för betydelse för lärandet. Studien är gjord på en skola på Nya Zeeland där jag har observerat undervisningen för de tidigare åldrarna (5-8 år). Genom klassrumsobservationer har jag undersökt på vilket sätt pedagogerna ger utrymme för de olika estetiska språkformerna i undervisningen. I intervjuer har jag tagit reda på hur pedagogerna uppfattar användandet av bild, musik, dans och drama i undervisningen, samt vad de anser det ha för betydelse för barns lärande.Observationerna har visat att pedagogerna främst använder sig av musik- och bildspråket i undervisningen, och elevernas egna bilder har en central roll i skrivarbetet i samtliga observerade klasser.I intervjuerna framkom att pedagogerna kände till att de olika estetiska språken är av betydelse för barns lärande, men endast en av de fyra intervjuade pedagogerna kände till själva begreppet, ett vidgat/sammansatt språkbegrepp.Pedagogerna anser att de estetiska språkformerna kan stödja elevers lärande, och de försöker skapa en balans i undervisningen där de olika språken får utrymme. Det finns dock ingen entydig uppfattning om att alla språkformer är nödvändiga för barns meningsskapande, även om tre av de fyra pedagogerna menar att det är viktigt att det finns en variation och att eleverna får utveckla de olika språken.

Studiens syfte har varit att undersöka hur Folkrörelsen Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare debatterade demokratin i samband med folkomröstningen om det svenska EU-medlemskapet 1994. En kvalitativ diskursanalys har gjorts utifrån kampanjmaterial och tidningsledare inför folkomröstningen 1994 där två specifika diskurser kartlades. Resultatet visade att Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare hade olika uppfattningar om demokratin i samband med EU eftersom att de valde att fokusera på olika aspekter av medlemskapet. Därmed fördes en diskursiv kamp mellan de båda opinionsbildarna om vad medlemskapet skulle innebära för Sveriges vidkommande. Skillnaden i att fokusera på den demokratiska proceduren eller det politiska resultatet av EU, bidrog till att aktörerna hade olika utgångspunkter för hur de bedrev opinion inför folkomröstningen.

Litteraturundervisningen har länge varit en självklar del av svenskämnet på gymnasiet, men på senare tid har den blivit både ifrågasatt och kritiserad från olika håll. Med detta som bakgrund diskuteras i denna uppsats varför litteraturundervisningen är en viktig del av svenskämnet, vad som bör studeras samt hur detta kan ske. Huvuddelen av uppsatsen presenterar konkreta förslag på lektionsupplägg som alla har använts i litteraturundervisningen av lärare på gymnasiet. Dessa lektionsupplägg är indelade i tre övergripande arbetssätt: litteratursamtal, filmvisning och drama. Det visar sig att alla de tre arbetssätten kan bidra till uppnåendet av svenskämnets syfte, som presenteras i Skolverkets ämnesplan.

Studiens övergripande syfte är att undersöka en sångpedagogs sångundervisning samt att belysa musikhögskolans sångmetodikundervisning i relation till yrkeslivet. Jag har utifrån det utformat tre frågeställningar: 1. Hur kan yrkeslivet se ut för en sångpedagog på gymnasiets estetiska program? 2. I vilken utsträckning har sångmetodikundervisningen i utbildningen haft relevans för sångpedagogen och vilka visioner har min informant från KMH när det gäller sångmetodikundervisningen? 3.

Detta är ett examensarbete på Malmö högskolas lärarutbildning Bild och visuellt lärande. Uppsatsen är en avgränsad del i ett utvecklingsarbete av ett läromedel för bildlärare i grundskolans senare år. Med läromedel menar jag i denna uppsats, litteratur i form av en bok som i samlad form ger bildlärare i grundskolans senare år gemensamma referensramar. Bakgrunden till utvecklingsarbetet är att det saknas aktuella läromedel i bild som är förankrade i Lgr-2011. I denna uppsats visualiseras det läromedel jag avser att utveckla i form av en innehållsförteckning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken bild svensklärare på gymnasiet har av ämnet och vad som styr valet av innehållet i deras undervisning. Detta görs i en komparativ studie av lärare på studieförberedande och yrkesförberedande program, genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem svensklärare i gymnasieskolan.I litteraturgenomgången presenteras olika forskares syn på svenskämnet ur ett innehållsperspektiv. Forskarna visar även på olika faktorer som kan ligga till grund för vad som styr lärarna i deras val av innehåll i undervisningen. Resultatet visar att det är stor skillnad i hur lärarna på de olika programmen ser på sitt ämne och hur de anpassar undervisningen till eleverna. Lärarna på programmen är överens om att kursplanerna med dess mål och betygskriterier, samt elevgruppens förutsättningar, är det som främst styr deras val av innehåll i svenskämnet.

Denna undersökning utgår ifrån sex olika läroböcker för svenska på gymnasieskolan. Böckerna blir undersökta utifrån retorikens grundtankar, med läroplanens mål om anpassning till situation och mottagare som en grundläggande bas. Syftet har varit att granska hur och i vilken utsträckning ämnet retorik behandlas i läroböcker för svenska på gymnasieskolan.De olika läroböckerna är riktade mot yrkesförberedande- och studieförberedandeprogram, men målen som finns i läroplanen är desamma för alla program. Eftersom läroplanen ställer krav på anpassning till situation och mottagare i tal och skrift krävs det att eleverna får lära sig metoder för att anpassa. Metoder att anpassa finns i retoriken, vilket bl.a.

Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram den skapande förmågan hos eleven i bildundervisning på gymnasiets estetiska program för att förstå hur man som lärare kan hjälpa eller stjälpa elevens förmåga till eget skapande. Skapande förmåga tillhör de centrala kompetenser som lyfts fram i skolverkets skrivelser i det inledande avsnittet om skolans uppgifter för ämnet bild. Jag har genom två undervisningsförsök och två intervjuer av lärare inom ramen för ämnet bild undersökt hur jag som pedagog kan påverka den skapande förmågan hos eleven. I mina litteraturstudier ges exempel på hur pedagogen kan främja lärandet och skapa förutsättningar som främjar skapande förmåga. Både resultat från undervisningsmetoderna och intervjuerna pekar mot att det finns metoder och strategier i undervisningen som kan påverka den skapande förmågan hos eleven; att som lärare exempelvis ge eleverna ?redskap?, sätta tydliga ramar och skapa goda relationer..

Syftet för denna studie har varit att åskådliggöra ett antal lärares uppfattningar kring förberedelserna inför elevers individuella utvecklingssamtal i gymnasieskolan. Studien har influerats av det fenomenografiska synsättet, människors uppfattningar av olika företeelser, där insamling av data skett genom kvalitativa intervjuer med totalt sex lärare verksamma inom den svenska gymnasieskolan. Lärarna i denna studie uppfattade att det inte fanns några större oklarheter kring upplägget inför ett utvecklingssamtal där studieplanen sågs som en väsentlig del att grunda samtalet på. Dock önskades att elevens sociala utveckling skulle utgöra en större del av samtalet. Den tid som behövs för att skapa ett kvalitativt utvecklingssamtal upplevdes som otillräcklig till största del på grund av mängden elever att hantera per lärare.

Rapporten har undersökt vad som påverkar och ligger bakom elevers inställning till gymnasieskolans kärnämnen, samt jämfört kvinnors, mäns och de olika programelevernas inställning och förändring över tid.Undersökningen har genomförts i form av en enkätundersökning i årskurs 3 på gymnasieskolan. Elever på 5 olika program har besvarat frågor angående vilket ämne de tycker är mest respektive minst roligt på gymnasieskolan och vad som ligger bakom deras inställning. De har även fått besvara analoga frågor om hur de upplevde högstadietiden.Resultatet visade att eleverna uppfattar idrott och hälsa som det roligaste ämnet på både gymnasieskolan och högstadiet, det minst roliga är matematik. Samtliga program förutom fordonsprogrammet angav idrott och hälsa som det roligaste ämnet, fordonsprogrammets elever angav istället samhällskunskap som det roligaste. På samma sätt var det bara teknikprogrammet som inte angav matematik som det minst roliga ämnet, de valde istället religion som det minst roliga.

Syftet med föreliggande examensarbete har varit att undersöka vilka orsakerna är till att elever på ett gymnasium i Halmstads kommun väljer att göra ett program omval till Fordonsprogrammet. Uppsatsen bygger på åtta kvalitativa intervjuer med elever samt en intervju med en studie- och yrkesvägledare.Ett antal orsaker till omval har framkommit i undersökningens resultat. Eleverna saknade intresse för det program de kom in på eller var osäkra. Även skoltrötthet och bristfällig information angavs som skäl.Tydligen är det också så att eleverna har en för vag bild utav hur gymnasieskolan är uppbyggd. Flera av eleverna uttrycker att det är först när man börjat på gymnasieskolan som man förstår innebörden av hur mycket teori som finns och hur de praktiska ämnena är upplagda.