Denna studie Àr en kvalitativ undersökning om arbetsmiljöarbetet pÄ gymnasieskolan i Halmstad kommun. För att analysera det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av teorier om engagemang och delegerande ledarskap. Totalt genomförde vi tolv intervjuer med rektorer, skyddsombud och lÀrare pÄ fyra olika skolor. Vi deltog Àven vid fyra samverkansmöten dÀr bl.a. arbetsmiljön diskuterades.

Syftet för min studie Àr att se hur den estetiska verksamheten anvÀnds inom förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare Är samt vilket synsÀtt pedagogerna har pÄ estetisk verksamhet. Studien har skett genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper, mindre Äterkopplingsintervjuer och observationer med Ätta lÀrare, tvÄ - fyra inom varje yrkeskategori. Mitt resultat har visat att estetisk verksamhet anvÀnds i betydligt större omfattning, och med en mer medveten syn, inom förskola och förskoleklass Àn i grundskolan. I grundskolan ansÄg informanterna att de inte hade tid med estetisk verksamhet och anvÀnde sig dÀrför inte av den sÄ mycket i sin undervisning. Slutsatserna i min studie Àr att anvÀndandet av och ambitionen med estetisk verksamhet i hög grad existerar inom förskola och förskoleklass men i vÀldigt liten grad i grundskolan.

Syftet med detta arbete har varit att studera ett sammansatt sprÄkbegrepp och vad det har för betydelse för lÀrandet. Studien Àr gjord pÄ en skola pÄ Nya Zeeland dÀr jag har observerat undervisningen för de tidigare Äldrarna (5-8 Är). Genom klassrumsobservationer har jag undersökt pÄ vilket sÀtt pedagogerna ger utrymme för de olika estetiska sprÄkformerna i undervisningen. I intervjuer har jag tagit reda pÄ hur pedagogerna uppfattar anvÀndandet av bild, musik, dans och drama i undervisningen, samt vad de anser det ha för betydelse för barns lÀrande.Observationerna har visat att pedagogerna frÀmst anvÀnder sig av musik- och bildsprÄket i undervisningen, och elevernas egna bilder har en central roll i skrivarbetet i samtliga observerade klasser.I intervjuerna framkom att pedagogerna kÀnde till att de olika estetiska sprÄken Àr av betydelse för barns lÀrande, men endast en av de fyra intervjuade pedagogerna kÀnde till sjÀlva begreppet, ett vidgat/sammansatt sprÄkbegrepp.Pedagogerna anser att de estetiska sprÄkformerna kan stödja elevers lÀrande, och de försöker skapa en balans i undervisningen dÀr de olika sprÄken fÄr utrymme. Det finns dock ingen entydig uppfattning om att alla sprÄkformer Àr nödvÀndiga för barns meningsskapande, Àven om tre av de fyra pedagogerna menar att det Àr viktigt att det finns en variation och att eleverna fÄr utveckla de olika sprÄken.

Studiens syfte har varit att undersöka hur Folkrörelsen Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare debatterade demokratin i samband med folkomröstningen om det svenska EU-medlemskapet 1994. En kvalitativ diskursanalys har gjorts utifrÄn kampanjmaterial och tidningsledare inför folkomröstningen 1994 dÀr tvÄ specifika diskurser kartlades. Resultatet visade att Nej till EU Halmstad och Hallandspostens ledare hade olika uppfattningar om demokratin i samband med EU eftersom att de valde att fokusera pÄ olika aspekter av medlemskapet. DÀrmed fördes en diskursiv kamp mellan de bÄda opinionsbildarna om vad medlemskapet skulle innebÀra för Sveriges vidkommande. Skillnaden i att fokusera pÄ den demokratiska proceduren eller det politiska resultatet av EU, bidrog till att aktörerna hade olika utgÄngspunkter för hur de bedrev opinion inför folkomröstningen.

Litteraturundervisningen har lÀnge varit en sjÀlvklar del av svenskÀmnet pÄ gymnasiet, men pÄ senare tid har den blivit bÄde ifrÄgasatt och kritiserad frÄn olika hÄll. Med detta som bakgrund diskuteras i denna uppsats varför litteraturundervisningen Àr en viktig del av svenskÀmnet, vad som bör studeras samt hur detta kan ske. Huvuddelen av uppsatsen presenterar konkreta förslag pÄ lektionsupplÀgg som alla har anvÀnts i litteraturundervisningen av lÀrare pÄ gymnasiet. Dessa lektionsupplÀgg Àr indelade i tre övergripande arbetssÀtt: litteratursamtal, filmvisning och drama. Det visar sig att alla de tre arbetssÀtten kan bidra till uppnÄendet av svenskÀmnets syfte, som presenteras i Skolverkets Àmnesplan.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka en sÄngpedagogs sÄngundervisning samt att belysa musikhögskolans sÄngmetodikundervisning i relation till yrkeslivet. Jag har utifrÄn det utformat tre frÄgestÀllningar: 1. Hur kan yrkeslivet se ut för en sÄngpedagog pÄ gymnasiets estetiska program? 2. I vilken utstrÀckning har sÄngmetodikundervisningen i utbildningen haft relevans för sÄngpedagogen och vilka visioner har min informant frÄn KMH nÀr det gÀller sÄngmetodikundervisningen? 3.

Detta Àr ett examensarbete pÄ Malmö högskolas lÀrarutbildning Bild och visuellt lÀrande. Uppsatsen Àr en avgrÀnsad del i ett utvecklingsarbete av ett lÀromedel för bildlÀrare i grundskolans senare Är. Med lÀromedel menar jag i denna uppsats, litteratur i form av en bok som i samlad form ger bildlÀrare i grundskolans senare Är gemensamma referensramar. Bakgrunden till utvecklingsarbetet Àr att det saknas aktuella lÀromedel i bild som Àr förankrade i Lgr-2011. I denna uppsats visualiseras det lÀromedel jag avser att utveckla i form av en innehÄllsförteckning.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken bild svensklÀrare pÄ gymnasiet har av Àmnet och vad som styr valet av innehÄllet i deras undervisning. Detta görs i en komparativ studie av lÀrare pÄ studieförberedande och yrkesförberedande program, genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem svensklÀrare i gymnasieskolan.I litteraturgenomgÄngen presenteras olika forskares syn pÄ svenskÀmnet ur ett innehÄllsperspektiv. Forskarna visar Àven pÄ olika faktorer som kan ligga till grund för vad som styr lÀrarna i deras val av innehÄll i undervisningen. Resultatet visar att det Àr stor skillnad i hur lÀrarna pÄ de olika programmen ser pÄ sitt Àmne och hur de anpassar undervisningen till eleverna. LÀrarna pÄ programmen Àr överens om att kursplanerna med dess mÄl och betygskriterier, samt elevgruppens förutsÀttningar, Àr det som frÀmst styr deras val av innehÄll i svenskÀmnet.

Denna undersökning utgÄr ifrÄn sex olika lÀroböcker för svenska pÄ gymnasieskolan. Böckerna blir undersökta utifrÄn retorikens grundtankar, med lÀroplanens mÄl om anpassning till situation och mottagare som en grundlÀggande bas. Syftet har varit att granska hur och i vilken utstrÀckning Àmnet retorik behandlas i lÀroböcker för svenska pÄ gymnasieskolan.De olika lÀroböckerna Àr riktade mot yrkesförberedande- och studieförberedandeprogram, men mÄlen som finns i lÀroplanen Àr desamma för alla program. Eftersom lÀroplanen stÀller krav pÄ anpassning till situation och mottagare i tal och skrift krÀvs det att eleverna fÄr lÀra sig metoder för att anpassa. Metoder att anpassa finns i retoriken, vilket bl.a.

Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram den skapande förmÄgan hos eleven i bildundervisning pÄ gymnasiets estetiska program för att förstÄ hur man som lÀrare kan hjÀlpa eller stjÀlpa elevens förmÄga till eget skapande. Skapande förmÄga tillhör de centrala kompetenser som lyfts fram i skolverkets skrivelser i det inledande avsnittet om skolans uppgifter för Àmnet bild. Jag har genom tvÄ undervisningsförsök och tvÄ intervjuer av lÀrare inom ramen för Àmnet bild undersökt hur jag som pedagog kan pÄverka den skapande förmÄgan hos eleven. I mina litteraturstudier ges exempel pÄ hur pedagogen kan frÀmja lÀrandet och skapa förutsÀttningar som frÀmjar skapande förmÄga. BÄde resultat frÄn undervisningsmetoderna och intervjuerna pekar mot att det finns metoder och strategier i undervisningen som kan pÄverka den skapande förmÄgan hos eleven; att som lÀrare exempelvis ge eleverna ?redskap?, sÀtta tydliga ramar och skapa goda relationer..

Syftet för denna studie har varit att ÄskÄdliggöra ett antal lÀrares uppfattningar kring förberedelserna inför elevers individuella utvecklingssamtal i gymnasieskolan. Studien har influerats av det fenomenografiska synsÀttet, mÀnniskors uppfattningar av olika företeelser, dÀr insamling av data skett genom kvalitativa intervjuer med totalt sex lÀrare verksamma inom den svenska gymnasieskolan. LÀrarna i denna studie uppfattade att det inte fanns nÄgra större oklarheter kring upplÀgget inför ett utvecklingssamtal dÀr studieplanen sÄgs som en vÀsentlig del att grunda samtalet pÄ. Dock önskades att elevens sociala utveckling skulle utgöra en större del av samtalet. Den tid som behövs för att skapa ett kvalitativt utvecklingssamtal upplevdes som otillrÀcklig till största del pÄ grund av mÀngden elever att hantera per lÀrare.

Rapporten har undersökt vad som pÄverkar och ligger bakom elevers instÀllning till gymnasieskolans kÀrnÀmnen, samt jÀmfört kvinnors, mÀns och de olika programelevernas instÀllning och förÀndring över tid.Undersökningen har genomförts i form av en enkÀtundersökning i Ärskurs 3 pÄ gymnasieskolan. Elever pÄ 5 olika program har besvarat frÄgor angÄende vilket Àmne de tycker Àr mest respektive minst roligt pÄ gymnasieskolan och vad som ligger bakom deras instÀllning. De har Àven fÄtt besvara analoga frÄgor om hur de upplevde högstadietiden.Resultatet visade att eleverna uppfattar idrott och hÀlsa som det roligaste Àmnet pÄ bÄde gymnasieskolan och högstadiet, det minst roliga Àr matematik. Samtliga program förutom fordonsprogrammet angav idrott och hÀlsa som det roligaste Àmnet, fordonsprogrammets elever angav istÀllet samhÀllskunskap som det roligaste. PÄ samma sÀtt var det bara teknikprogrammet som inte angav matematik som det minst roliga Àmnet, de valde istÀllet religion som det minst roliga.

Denna studie skall skapa djupare förstÄelse för hur den estetiska miljön i en livsmedelsbutik uppfattas av kunder. Vi Àmnar undersöka vikten av faktorer sÄsom fÀrg, ljus, ordning och komplexitet för att nÄ kunskap om hur de pÄverkar konsumenten samt hur de kan kombineras för att ge konsumenter ett positivt helhetsintryck av butiksmiljön. Det vi kom fram till var att om fÀrger varieras med klara skillnader och begrÀnsningar i antalet nyanser, samt vÄglÀngder i huvudsak frÄn den varma delen av ljusets spektrum sÄ finns det enligt respondenterna i denna undersökning goda chanser att skapa en lockande miljö. Vidare bör varorna vara bra upplysta, gÀrna med punktbelysning, och ljuset bör vara vitt eller av varmare karaktÀr. Vad det gÀller ordning och komplexitet sÄ finns inga klara preferenser hos respondenterna.

Syftet med föreliggande examensarbete har varit att undersöka vilka orsakerna Ă€r till att elever pĂ„ ett gymnasium i Halmstads kommun vĂ€ljer att göra ett program omval till Fordonsprogrammet. Uppsatsen bygger pĂ„ Ă„tta kvalitativa intervjuer med elever samt en intervju med en studie- och yrkesvĂ€gledare.Ett antal orsaker till omval har framkommit i undersökningens resultat. Eleverna saknade intresse för det program de kom in pĂ„ eller var osĂ€kra. Även skoltrötthet och bristfĂ€llig information angavs som skĂ€l.Tydligen Ă€r det ocksĂ„ sĂ„ att eleverna har en för vag bild utav hur gymnasieskolan Ă€r uppbyggd. Flera av eleverna uttrycker att det Ă€r först nĂ€r man börjat pĂ„ gymnasieskolan som man förstĂ„r innebörden av hur mycket teori som finns och hur de praktiska Ă€mnena Ă€r upplagda.

Algoritmer för vÀgplanering anvÀnds ofta i dataspel för att navigera datorstyrda enheter. En av de vanligaste algoritmerna som anvÀnds i samband med vÀgplanering Àr A* algoritmen, som kan anvÀndas för att effektivt hitta den kortaste vÀgen mellan tvÄ positioner i spelets nivÄer. Algoritmen har dock inget stöd för att producera estetiskt tilltalande vÀgar, vilket kan leda till att spelets enheter rör sig som robotar genom spelnivÄn.Detta arbete tar upp och analyserar algoritmer som kan anvÀndas i kombination med A* algoritmen för att göra vÀgarna rakare, mjukare och mer direkta. Algoritmerna implementeras i ett program dÀr deras minnesanvÀndning, tidseffektivitet och vÀglÀngd berÀknas nÀr de körs genom en spelnivÄ med vÀggar och hinder.Resultaten frÄn slutet av rapporten visar att de estetiskt förbÀttrande algoritmerna kan implementeras för att göra stora förbÀttringar av A* algoritmens estetiska prestationer, utan större pÄverkningar pÄ A* algoritmens minnesanvÀndning, tidseffektivitet och vÀglÀngd. Resultaten frÄn bÄde produkt och utvÀrderingen skulle kunna anvÀndas i framtida spelprojekt..