Kursen Datorkunskap ingÄr i 15 av de 17 nationella program som finns inom gymnasieskolan idag. I styrdokumenten finns tydliga riktlinjer pÄ att flera delar i kursen ska anpassas till vald studieinriktning . Varje program har sitt eget programmÄl dÀr inriktningar och förslag pÄ omrÄden för samverkan och infÀrgning lyfts fram. Styrdokumenten betonar vikten av samverkan mellan lÀrare och infÀrgning av Àmnen för att programmen ska uppfylla sina mÄl. Syftet med detta examensarbete Àr att utvÀrdera hur anpassningen av kursen Datorkunskap sker i olika studieinriktningar utifrÄn styrdokumenten.

Inom gymnasieskolan undervisar dagligen yrkeslÀrare lÀrlingselever. Detta innebÀr att olika yrkeslÀrare kommer i kontakt med olika elever och vice versa. Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkeslÀrare pÄ gymnasial lÀrlingsutbildning uppfattar sin yrkesroll. VÄra frÄgestÀllningar var vad yrkeslÀrarna anser vara viktiga kunskaper, hur yrkeslÀrarna bedömer elevernas yrkeskunskaper och vilken betydelse har samarbetet mellan yrkeslÀrare och handledare i gymnasial lÀrlingsutbildning. De intervjuade var verksamma pÄ gymnasial lÀrlingsutbildning i en kommun i Norrland.

Arbetets art: MagisteruppsatsProgram/kurskod/ Barnmorskeprogrammet, 90 högskolepoÀng/OM 1660/kursbeteckning: Examensarbete II i Reproduktiv och perinatal hÀlsa.

2011 Ärs gymnasiereform har inneburit stora förÀndringar för svenskÀmnet, bland annat genom förÀndringen av Àmnets omfattning, som ökats pÄ högskoleförberedande program samtidigt som den halverats pÄ yrkesprogram. UtifrÄn en lÀroplansteoretisk ansats, med syfte att undersöka och diskutera svenskÀmnets förutsÀttningar, analyseras i föreliggande uppsats uttalade och outtalade idéer om svenskÀmnet i regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan, den proposition som ligger till grund för reformen. Metoden som tillÀmpas Àr en kvalitativ textanalys, men analysen har Àven kvantitativa inslag dÀr konceptionerna allmÀnutbildning och yrkesutbildning anvÀnds som analyskategorier. Analysen visar att svenskÀmnet i propositionen explicit tillskrivs betydelse för de tre uppdrag som i propositionen framstÀlls som gymnasieskolans huvuduppdrag; att ge en god grund för yrkeslivet, för fortsatta studier och för ett aktivt deltagande i samhÀllslivet. Analysen visar dock att det svenskÀmne som impliceras i propositionen, genom att uppdraget att utbilda för ett aktivt deltagande i samhÀllslivet bortprioriteras till förmÄn för uppdraget att utbilda för yrkeslivet, istÀllet Àr ett Àmne som framför allt organiseras och motiveras som ett högskoleförberedande Àmne, med relevans framför allt för elever pÄ högskoleförberedande program..

Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i vad man anser vara en trend inom modern historieforskning. NÀmligen att man sedan slutet av 1960-talet sett allt fler perspektiv pÄ historia vÀxa sig starkare. I denna utveckling har allt mer forskning börjat lÀgga vikten pÄ samtiden och ?de lÄnga linjernas perspektiv?. Dessa tvÄ perspektiv stÄr i stark kontrast till det perspektiv pÄ historia, som varit klart dominerande i den svenska gymnasieskolan.

Abstrakt Den hÀr studiens syfte har varit att undersöka det arbetssÀtt Stockholms Bild- och formklasser bedriver och synliggöra vilka kunskaper och förmÄgor eleverna fÄr med sig. Undersökningen bygger dels pÄ elevrapporter, dels pÄ fotografier som tagits under projektets gÄng. Studien fokuserar pÄ den estetiska lÀrprocess eleverna sjÀlva beskriver och söker svar pÄ vad eleverna anser att de har lÀrt sig. Studiens titel ?Lite flum har ingen dött av, eller?? anspelar pÄ de an-taganden som pÄstÄr att skolan av idag Àr en skola dÀr man inte lÀr sig nÄgonting pÄ grund av att undervisningen Àr ?flummig?.

Syftet med denna undersökning Àr att finna inspiration och utveckla kunskap om arbete med barns berÀttande och dÀrmed skapa större förstÄelse för det pedagogiska arbetet med estetiska sprÄk. I verksamheterna ville jag undersöka det kulturskapande barnets möjligheter att skapa mening och Àven en lust att lÀra. För att nÄ detta syfte anvÀnde jag mig av kvalitativa intervjuer och observationer i tre skilda pedagogiska verksamheter i Valparaíso, Chile. Undersökningen omfattar sju intervjuer samt fem observationer. Resultatet visar att i barnens berÀttande spelar dialogen, mottagandet och kontexten stor roll.

"1900-talets sista decennium har gÄtt i historiens tecken" skriver Klas-Göran Karlsson (1998 s 212). Till exempel har historia och historien fÄtt uppsving i litteraturen, filmer, media, debatter m.m. Men inom skolans vÀrld har Àmnet fÄtt stÄ tillbaka för andra Àmnen, vilket 2007 kommer att Àndras. Historia införs som ett kÀrnÀmne i den svenska gymnasieskolan. I och med att Historia införs som kÀrnÀmne i gymnasieskolan blir det fortsatt viktigt att belysa vilka intentioner styrdokumenten har med Àmnet historia och vilka kunskapsuppfattningar som Àmnet förmedlar.

Den största förÀndringen av gymnasieskolan var införandet av en kursutformad gymnasieskola vilket skedde 1994. Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur den valfriheten som införandet av den kursutformade gymnasieskolan i upplevs av elever och lÀrare. Vi har i detta arbete begagnat oss av den s.k. Likert-skala för att kunna mÀta elevers och lÀrares attityder till valfriheten i skolan. Den bestÄr av ett antal pÄstÄenden som elever och lÀrare skall instÀmma i eller ta avstÄnd frÄn pÄ en femgradig skala. Vi valde att genomföra vÄr enkÀtundersökning pÄ totalt fem gymnasieskolor i tre skÄnska kommuner. Eleverna i undersökningen uttrycker en positiv attityd till valfriheten i dagens gymnasieskola.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur fyra intervjupersoner som Àr lÀrare pÄ tvÄ olika skolor i samma kommun anser att de bedriver undervisning samt hur elever upplever delaktighet i sitt lÀrande. Jag avser att jÀmföra deras upplevelser mot styrdokument lÀroplanen och den lokala skolplanen. Metoden baserar sig pÄ en fallstudie enligt Meriam (1994). Jag gjorde fyra halvstrukturerade intervjuer med lÀrare frÄn de bÄda gymnasieskolorna och tvÄ gruppintervjuer med elever frÄn respektive gymnasieskola.Resultatet av undersökningen visar att lÀrare pÄ respektive gymnasieskola arbetar olika. Min slutsats av undersökningen Àr att den kommunala gymnasieskolan fortfarande bedriver en form av förmedlingspedagogik, dÀremot ansÄg inte lÀrarna i den kommunala gymnasieskolan att de bedriver förmedlingspedagogik.

I vÄr uppsats har vi tittat nÀrmre pÄ styrdokumenten för Àmnet fysik i den svenska gymnasieskolan. Vi har jÀmfört innehÄll och formuleringar mellan Àmnesplan 2011 och kursplan 2000 för att lokalisera och analysera likheter och skillnader dem emellan. En nÀrlÀsning av bÄde styrdokumenten och didaktisk- och pedagogisk forskning gjorde denna jÀmförelse och analys möjlig. Vi som blivande pedagoger vill med detta arbete bidra med vÄr syn pÄ styrdokumenten för fysikÀmnet i gymnasieskolan. Genom vÄrt arbete kom vi fram till att vetenskapsteori (Nature of Science) och samhÀllsfrÄgor (Socio-Scientific Issues) har fÄtt en mer betydande roll Àn tidigare.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka hur nÄgra gymnasielever som har Svenska som andrasprÄk reflekterar kring sin egen sprÄkutveckling. Ett annat syfte Àr att fÄ en inblick i hur samma elever ser pÄ andrasprÄksundervisningen. För att kunna genomföra denna studie har jag intervjuat sju andrasprÄkselever i gymnasieskolan. Resultatet av undersökningen visar att informanterna kan redogöra för hur deras sprÄkutveckling har skett. De kÀnner till olika inlÀrningsmetoder, Àven om de inte alltid aktivt anvÀnder sig av dem.

Detta examensarbete Àr en undersökning av metoder som lÀrare i tyska pÄgymnasieskolan anvÀnder för att intressera och motivera sina elever. Eftersom intressetför tyska som sprÄk och Àmne Àr betydligt mindre Àn till andra frÀmmande sprÄk, harjag undersökt lÀrarnas sÀtt att utöva ett positivt inflytande pÄ elever som kan hjÀlpa tillatt förhindra elever frÄn att avsluta sina studier i tyska. I min undersökning har jaganvÀnt en kvalitativ metod, d.v.s. intervju av fyra tyskalÀrare pÄ gymnasieskolan.Resultatet visade att de mest effektiva och motivationsskapande metoderna Àrverklighetsanknutna och elevaktiverande och att variation i undervisningen Àr enavgörande faktor som hjÀlper lÀrare i tyska att skapa ett positivt inlÀrningsklimat iklassrummet.

Slang Àr starkt förknippat med ungdomar och deras vardagssprÄk, men frÄgan Àr om dagens ungdomar Àven tar med sig slang in i klassrummet? Syftet med studien Àr att undersöka elevers och lÀrares uppfattningar om slang inom gymnasieskolan, deras anvÀndning av slang pÄ fritiden och i skolan samt deras attityder till slang. Studien genomfördes med hjÀlp av kvantitativa enkÀter som delades ut bÄde till elever och lÀrare inom nÄgra gymnasieskolor i Norrbotten. Resultatet visade att eleverna och lÀrarna verkar ha en liknande uppfattning om vad slang egentligen Àr och att eleverna anvÀnder mer slang pÄ fritiden slang mer Àn vad lÀrarna. Resultatet visade Àven att lÀrarna uppfattar att eleverna anvÀnder slang ibland eller ofta i alla undervisningssammanhang, eleverna sjÀlva menade dock att de sÀllan eller aldrig gör det i dessa situationer.

KME Àr förkortningen för huvudÀmnet Kultur, media, estetik pÄ lÀrarutbildningen pÄ Malmö högskola. KME-pedagoger strÀvar efter att i vardagen bearbeta innehÄll genom att anvÀnda sig av olika former av kommunikation sÄsom estetiska uttrycksformer. Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka om det finns nÄgot vÀrde i att ha KME-pedagoger i skolan genom att se pÄ vad personer som deltagit i projektet LÀra pÄ riktigt anser att det har lett till. Genom att utföra kvalitativa intervjuer tvÄ Är efter projektet med elever och pedagoger som har arbetat enligt KME:s formuleringar vill vi fÄ kunskap om huruvida denna undervisningsform uppfattas som lek eller lÀrorik. Vi vill ta reda pÄ om det praktiska arbetet kring filmskapande, som ligger inom ramen för KME:s grundtankar, kan vara en hjÀlp dÄ det kommer till att förvÀrva kunskap.