Syftet med denna studie var att granska observationsmaterialet TRAS, Tidig Registrering Av SprÄkutveckling samt att försöka bringa klarhet i hur TRAS-materialet kan anvÀndas som ett utvÀrderingsmaterial av förskolans verksamhet. Inför studien granskades tidigare forskning samt nationella och lokala styrdokument. DÀrefter genomfördes kvalitativa intervjuer med sex pedagoger verksamma i en stad i norra Sverige som fÄtt i uppdrag att anvÀnda sig av TRAS i verksamheten. UtgÄngspunkten i tolkningen och analysen av intervjuerna har haft en hermeneutisk ansats. Resultatet frÄn denna studie antyder att materialet kan anvÀndas för att följa barnens sprÄkutveckling men att TRAS-materialet ska anvÀndas med försiktighet.

Denna undersökning handlar om hur pedagoger i förskolor med olika inriktning vÀljer ut och motiverar valet av leksaker för förskolans verksamhet. Syftet med undersökningen var Àven att ta reda pÄ hur pedagoger resonerar kring flick- och pojkleksaker samt att undersöka vad pedagogerna anser kan pÄverka barnens val av leksaker. Undersökningen syftade Àven till att söka svar pÄ om det finns nÄgra skillnader eller likheter i pedagogernas resonemang beroende pÄ om de arbetar i en förskola med genusinriktning eller inte. I litteraturgenomgÄngen redogörs för teoretiska perspektiv pÄ barns lek med leksaker. Detta sker utifrÄn ett genusperspektiv. Som metod för undersökningen har intervjuer anvÀnts.

Syfte och frÄgestÀllning: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur förskoleklassens verksamhet formas i grÀnslandet mellan förskola och skola. Undersökningen avgrÀnsas till att omfatta tvÄ olika förskoleklasser. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om det finns skillnader pÄ: lÀrarnas krav och förvÀntningar pÄ eleverna, lÀrarnas/skolans arbetssÀtt, lÀrarnas samverkan med eleverna och elevernas skoltid i dessa tvÄ klasser. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt ifrÄn Àr: Vilken verksamhet bedrivs i en förskoleklass? Vilka faktorer kan inverka pÄ verksamheten? Metod: Arbetet bygger pÄ intervjuer av pedagoger samt observationer av verksamheten i tvÄ förskoleklasser. Observationerna anvÀnde vi för att beskriva verksamheten och intervjuerna för att förstÄ den.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ de idéer som unga vuxna (18-24 Är) med psykiskt funktionshinder har kring hur en sysselsÀttningsverksamhet skulle vara uppbyggd och om det Àr möjligt att nÄgon form av organiserad verksamhet kan hjÀlpa dem i övergÄngen till vuxenlivet. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervjustudie. Urvalet var fem personer, tre mÀn och tvÄ kvinnor, som har kontakt med Stockholms lÀns landstings öppenpsykiatriska mottagning eller TÀby kommuns socialpsykiatriska enhet. Teoretiska utgÄngspunkter har varit symbolisk interaktionism. I studien kan utlÀsas att det Àr viktigt för gruppen unga vuxna med psykiskt funktionshinder att fÄ möjlighet till ett socialt liv utanför hemmet.

Syftet med uppsatsen Àr att göra en inventering av vilka sÀtt turismnÀringen i mindre orter pÄverkas av förÀndrade trafikflöden. För att besvara mitt syfte har jag fokuserat pÄ följande forskningsfrÄga: PÄ vilka sÀtt pÄverkas turismen av trafikomlÀggningar?Iggesund Àr en tÀtort som ligger i Hudiksvalls kommun, HÀlsingland. Den 5 oktober 2011 öppnades en ny E4:a nÄgra kilometer vÀst om Iggesund. Tidigare har E4:an gÄtt igenom Iggesunds centrum vilket gav orten ett stort trafikflöde.

Bakgrund: Ett stifts huvudsakliga uppgift Àr att vara ett stöd för och bevara den koronala rekonstruktion i en endodontiskt behandlad tand med omfattande förlust av tandkronan. PÄ senare Är har efterfrÄgan för estetiska stift och pelare ökat och nya sorters stift och pelare har dykt upp pÄ marknaden. Zirkonia Àr ett biokompatibelt och estetiskt material som relativt nyligen har börjat anvÀndas som material för stift och pelare. Syfte: Denna litteraturöversikt fokuserar pÄ att analysera bÄde in vivo och in vitro studier som har testat stift i zirkoniumdioxid. Avsikten Àr att summera senaste Ärens evidens för materialets relativt nya anvÀndningsomrÄde och att försöka besvara frÄgestÀllningen om stift i zirkoniumdioxid Àr att rekommendera för kliniskt bruk. Material och metod: Totalt lÀstes 361 sammanfattningar och utav dessa sorterades 69 artiklar ut för fulltextlÀsning. Utav dessa uppfyllde 14 artiklar vÄra inklusions- och exklusionskriterier.

Syftet med denna studie Àr att synliggöra den förstÄelse av normer som skapas i en normkritisk pedagogisk verksamhet. HÀr studeras metodmaterialet Machofabriken och fyra killgruppsledare intervjuas. FrÄgestÀllningarna som utforskas Àr: Hur anvÀnds normbegreppet i normkritisk gruppverksamhet? Hur kan normbegreppet förstÄs i relation till andra teoretiska begrepp?För att synliggöra den vardagsförstÄelse av normbegreppet som finns eller blir till i killgruppsverksamheter anvÀnds en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats. Killgruppsledarna intervjuas i en tematisk öppen intervju och metodmaterialets texter analyseras med utgÄngspunkt i normbegreppets synonymer och attribut.

Internets utveckling har skapat nya förutsÀttningar för mÄnga företag i medieindustrin. För Sveriges Radio AB mÀrks detta exempelvis i den problematik som uppstÄtt i att integrera den digitala verksamheten i produktivitetsmÀtandet. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att studera SR och identifiera vilka problem som finns i anvÀndandet av ett traditionellt produktivitetsmÄtt, för att sedan analysera och bidra till diskussion kring vad som Àr relevant att mÀta i Internetbaserad verksamhet. Uppsatsen Àr en explorativ studie av kvalitativ karaktÀr dÀr vald teori samt tvÄ modeller som beskriver kategorisering av prestationsmÄtt och produktivitet och dess koppling till andra relevanta begrepp utgör grunden för analys och diskussion. De slutsatser som framkommit Àr att de traditionella produktivitetsmÄttet tappat relevans och att nya metoder för att mÀta output och vÀrde i digital verksamhet Àr önskvÀrt.

Undersökningen berör pojkars och flickors lek i förskolan. Syftet Àr att undersöka hur genus formas i förskolans vÀrld. Detta studeras genom att titta pÄ leksituationer bland barn som vistas i verksamheter som bedrivs i inomhus- och utomhusmiljöer. För att fÄ en fördjupad kunskap om detta undersöks Àven pedagogernas reflektioner kring pojkars och flickors lek i deras verksamhet. Vi har anvÀnt oss av tvÄ avdelningar i undersökningen.

Syfte med mitt arbete var att undersöka hur man ska göra för att starta ett eget företag, vilka problem som kan uppstÄ under resans gÄng och vilka fördelar och nackdelar som det Àr med att driva en egen verksamhet.Uppsatsen pÄbörjades Är 1997. Materialet till undersökningen samlades genom litteraturstudier, intervjuer med Àgarna till olika kaféer runt om i Göteborg och information frÄn Arbetsförmedlingen och Företagsetablering (ALMI). DÀrefter skedde sammanstÀllning och bearbetning av materialet. Uppdatering och fÀrdigstÀllande av arbetet har gjorts under Är 2008. MÄnga av de kaféer jag vÀnde mig till har bytt Àgare, nÄgra hade samma Àgare och nÄgra existerade inte lÀngre.

Syftet med denna undersökning Àr att fÄ kunskap om vilka framtida former RFSL:s utÄtriktade arbete bör utvecklas enligt medlemmar i organisationen samt att undersöka om detta Àr en form av samhÀllsarbete.Metoden var kvalitativ och utgÄr ifrÄn intervjuer. De fem intervjuerna syftade till att fÄ ett framtidsperspektiv av RFSL:s verksamhet och arbetsformer. Intervjuerna spelades in och transkriberades.Som utgÄngspunkt för analysen anvÀnds begreppen samhÀllsarbete, social mobilisering, samverkan och globalisering.Resultatet av intervjuerna visar att RFSL:s framtida samhÀlls- och förÀndringsarbete Àr tÀnkt att inriktas pÄ att fÄ en mer enig HBT-grupp (homosexuella, bisexuella, och transsexuella personer) och pÄ fortsatta attitydförÀndringar i samhÀllet. Samtidigt vill man tillförsÀkra individernas fortsatta samhörighet.Slutsatsen av undersökningen Àr att de ?gamla? formerna för samhÀlls/förÀndringsarbetet inom RFSL Àr giltiga till viss del under samhÀllsbetingelser som rÄder idag men att man mÄste beakta individen, gruppen och samhÀllet som en del i varandra i ett allt mer globaliserande samhÀlle.

Kalix kommun genomför sedan 2002 ett treÄrigt försök med bonuslöner för kommunanstÀllda. De frÀmsta motiven bakom bonussystemet Àr att uppmuntra goda prestationer och att öka de anstÀlldas engagemang i ekonomiska frÄgor. Bonus Àr en ny företeelse inom kommunal verksamhet i Sverige och dÀrför Àr försöket i Kalix Àven intressant ur ett riksperspektiv. Uppsatsen strÀvar efter att ÄskÄdliggöra hur bonussystemet kan pÄverka produktiviteten, kvalitén och arbetsmiljön i kommunens arbete. Undersökningen baserar sig pÄ en innehÄllsanalys av argument för och emot bonussystemet.

Kalix kommun genomför sedan 2002 ett treÄrigt försök med bonuslöner för kommunanstÀllda. De frÀmsta motiven bakom bonussystemet Àr att uppmuntra goda prestationer och att öka de anstÀlldas engagemang i ekonomiska frÄgor. Bonus Àr en ny företeelse inom kommunal verksamhet i Sverige och dÀrför Àr försöket i Kalix Àven intressant ur ett riksperspektiv. Uppsatsen strÀvar efter att ÄskÄdliggöra hur bonussystemet kan pÄverka produktiviteten, kvalitén och arbetsmiljön i kommunens arbete. Undersökningen baserar sig pÄ en innehÄllsanalys av argument för och emot bonussystemet.

Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att planera och genomföra olika övningar som har med EQ att göra, med en grupp barn i förskolan. Genom att göra detta vill vi lÀra oss mer om hur man kan arbeta praktiskt med EQ i en pedagogisk verksamhet. Syftet Àr Àven att fördjupa oss i vad begreppet EQ innebÀr. Vi gjorde en observation av en barngrupp, som sedan lÄg till grund för utformandet av vÄra aktiviteter. Studien hade en kvalitativ ansats.VÄr utgÄngspunkt var att genomföra dessa aktiviteter, vilka behandlade de olika omrÄdena inom EQ (social kompetens, empati, förmÄga att hantera sina kÀnslor, sjÀlvkÀnnedom och motivation).

BAKGRUND: Det sociala lÀrandet Àr en viktig del av förskolans verksamhet för attbarnen ska utvecklas till goda samhÀllsmedborgare. I ett textilsammanhang kan barn, med hjÀlp av skapande aktiviteter, utvecklassocialt. Det Àr i det sociokulturella sammanhanget, i samspel medandra som det frÀmsta lÀrandet sker. Det textila skapandet kan lockabarnen till samarbete.SYFTE: Syftet med undersökningen Àr att fÄ syn pÄ barns utveckling inom detsociala omrÄdet genom att anvÀnda textil som ett redskap.METOD: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden med observationer,diskussioner och intervjuer som redskap. Studien genomfördes underfem aktivitetstillfÀllen med barnen och en gruppintervju medpedagogerna pÄ en förskola.RESULTAT: Resultatet av studien presenteras i form av utdrag frÄn deobservationer och intervjuer som gjorts.