Syfte: Denna uppsats Àr skriven utifrÄn ett genus perspektiv och behandlar frÀmst kvinnors förhÄllningssÀtt och erfarenheter av skönhet och utseende inom yrkeslivet samt deras medvetenhet gÀllande begreppet estetisk kompetens. Begreppet estetisk kompetens Àr relativt nytt och betonar vikten av utseendets betydelse inom arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kvinnor förhÄller sig till och Àr medvetna om vikten av skönhet och utseende samt betydelsen av begreppet estetisk kompetens inom arbetslivet.Metod: Arbetet har utgÄtt frÄn en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med ett flertal kvinnor. Materialet frÄn de genomförda intervjuerna har dÀrefter sammanförts med diverse olika informationskÀllor. Sedermera har respondenternas svar noga analyserats med relevant litteratur för att dÀrefter finna en anvÀndbar teori.Resultat & slutsats: Kvinnorna i studien var av den uppfattningen att utseende var viktigt och att det var betydelsefullt att vÄrda sitt utseende.

Den hÀr uppsatsen undersöker varför vissa spel kan ses med ett större estetiskt vÀrde Àn andra och hur detta estetiska fokus kan uppnÄs samt hur detta pÄverkar spelen och dess vÀrde. Syftet Àr att beskriva estetisk effektivitet som begrepp och metod för att kunna applicera dessa kunskaper i produktioner av digitala spel. För att undersöka problemomrÄdet utfördes en spelproduktion dÀr metoder framtagna under undersökningens gÄng applicerades. Denna produktion testades sedan mot respondenter och resultaten sammanstÀlldes med reflektioner kring hur processen pÄverkat slutprodukten. Undersökningen beskriver ett förhÄllningssÀtt, komplett med begrepp, definitioner och metoder och visar att detta kan anvÀndas för att skapa sammanhÄllna och starka upplevelser. .

Denna uppsats behandlar Àmnet estetisk kompetens och dess roll inom den svenska servicesektorn. Tidigare forskning har bland annat visat att arbetsgivare alltmer fokuserar pÄ hur de anstÀllda ser ut, för sig och talar ? ?looking good, sounding right?. Dagens arbetsmarknad tillhör arbetsgivarna dÄ det finns ett kraftigt överskott av sökande att vÀlja mellan. LÄngtgÄende krav kan alltsÄ stÀllas utan att nÄgon protesterar och kraven pÄ de arbetssökande kan ibland strÀcka sig Ànda till den fysiska kroppen.Begreppet estetisk kompetens innebÀr att de anstÀllda ser bra ut och att de lÄter rÀtt.

Syfte: Denna uppsats Àr skriven utifrÄn ett genus perspektiv och behandlar frÀmst mÀns förhÄllningssÀtt och erfarenheter av skönhet och utseende inom yrkeslivet samt deras medvetenhet angÄende begreppet estetisk kompetens. Begreppet estetisk kompetens Àr relativt nytt och betonar vikten av utseendets betydelse inom arbetslivet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur mÀn förhÄller sig till och Àr medvetna om vikten av skönhet och utseende samt betydelsen av begreppet estetisk kompetens inom arbetslivet.Metod: Arbetet har en abduktiv ansats som dÀrefter har utgÄtt frÄn en kvalitativ datainsamlingsmetod genom intervjuer med ett flertal mÀn. Materialet frÄn de genomförda intervjuerna har dÀrefter sammanförts med diverse olika informationskÀllor. Sedermera har respondenternas svar noga analyserats med relevant litteratur för att dÀrefter finna en anvÀndbar teori.Resultat & slutsats: Begreppet estetisk kompetens var för majoriteten av mÀnnen nÄgot frÀmmande och de allra flesta av mÀnnen som deltog i studien var av den uppfattningen att utseende var viktigt men att fokus skulle ligga pÄ att vara lagom.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur svensklÀrare arbetar med och tÀnker kring integrering av bild som estetisk uttrycksform i svenskundervisningen. Uppsatsens undersökning baseras pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet i uppsatsen visade att svensklÀrarna ser positivt pÄ att anlÀgga estetiska perspektiv pÄ undervisningen. LÀrarna pÄtalade att anvÀndningen och arbetet med bild som estetisk uttrycksform bidrar till att stÀrka den enskilde elevens sjÀlvförtroende samt sprÄkliga förmÄga. Resultatet visade Àven att svensklÀrarnas arbete med bild som estetisk uttrycksform frÀmst koncentreras till att framhÀva de sprÄkliga aspekterna.

Fo?rskolan +Uppgif ten:Uppgiften syftar till att ge ett planunderlag fo?r en ny fo?rskola. Fo?rskoleverksamheten ska kompletteras med flera funktioner fo?r att harmoniera ba?de med det urbana sam- manhanget sa? va?l som de sociala fo?rutsa?ttningarna. Fo?r att detal jplanen ska kunna a?ndras ma?ste platsen detal jstuderas vilket avses med uppgif ten, en fo?rskola + i Tantol- unden.Fra?gesta?llning:Min fra?gesta?llning har varit hur man skapar en trygg mil jo? fo?r barn at t va?xa upp i och vad a?r det som go?r att vi ka?nner oss trygga oavsett a?lder?Lo?sning:Genom att la?ta orangeriet sammanbinda fo?rskoleverksamheten vill jag skapa en symbol fo?r naturen som omfamnar barnen.

Att utevistelse a?r en sja?lvklar del inom den svenska fo?rskolan a?r allma?nt vedertaget. Vi vill med denna kvalitativa studie da?rfo?r synliggo?ra och analysera hur pedagoger inom fo?rskolan resonerar kring utevistelse. Som teoretiska utga?ngspunkter anva?nder vi oss av miljo?psykologi, sociokulturellt la?rande, artefakter samt sociokulturella- och utvecklingspsykologiska perspektivet pa? lek.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vad som styr lÀrares val, avseende estetisk integrering i undervisningen. Undersökningen omfattar klasslÀrare i grundskolans tidiga Är.Empirin samlades in genom enkÀtundersökning med slutna och öppna frÄgor samt genom halvstrukturerade samtalsintervjuer. Under intervjuerna gavs möjlighet att stÀlla fler frÄgor som fokuserade pÄ faktorer som kan vara förutsÀttningar för estetisk integrering i undervisningen. Det insamlade datamaterialet analyserades utifrÄn studiens frÄgestÀllningar samt ramfaktorteorin.Tidigare forskning visar positiva effekter av att arbeta med estetiska uttryckssÀtt i undervisningen. Forskningen belyser Àven en mer komplex bild av den estetiska integreringen.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att visa olika perspektiv och Äsikter om att implementera det engelska sprÄket i den svenska förskolan. För att kunna besvara syftet kommer arbetet att ligga till grund med bland annat följande frÄgestÀllningar: "Vad anser pedagogerna pÄ förskolan om att implementera engelska sprÄket i den svenska förskolan? Anser vÄrdnadshavarna att det engelska sprÄket ska införas i den svenska förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogisk personal i förskolan om estetisk lÀroprocess?".  Ett tidigare experiment om Àmnesintegration mellan engelska och estetisk lÀroprocess ligger till grund för denna uppsats. Metoderna som anvÀndes för att uppnÄ syftet Àr kvalitativ (intervjuer) samt kvantitativ forskningsmetod (enkÀter).

Arbetet undersöker prestanda och estetik hos A*PS och Theta* inom olika miljötyper, dÀr miljötyper Àr ett generaliserat begrepp för spelmiljöer och innefattar en struktur samt ett antal blockerande objekt. BÄda teknikerna Àr varianter av A*-algoritmen och anvÀnds för att Ästadkomma estetisk vÀgplanering. VÀgplanering innebÀr att finna en kortaste vÀg frÄn en punkt A till en punkt B i en graf. En populÀr grafrepresentation i spel Àr rutnÀt med blockerande och icke-blockerande noder. Ett problem med rutnÀt Àr att algoritmerna tenderar att planera sina vÀgar lÀngst med kanterna och dÀrav resultera i sicksackformade vÀgar.

Den ha?r studien underso?ker ett estetiskt la?rande kopplat till estetiska programmet inom gymnasieskolan. En underso?kning, baserad pa? triangulering a?r gjord. Syftet a?r att vaska fram elever och la?rares tankar om estetiskt la?rande och da?rigenom skapa kategorier.

Syftet med studien a?r att beskriva erfarenheter elever i gymnasiesa?rskolan har av a?mnet matematik. Den teoretiska ansatsen utga?r fra?n grunderna i konstruktionismen och Berger och Luckmann's (2008) kunskapssociologiska fo?rha?llningssa?tt. Jag analyserar mina resultat utifra?n Hacking (2000) och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.Studien a?r kvalitativ och gruppintervju anva?nds som metod.

Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka la?rprocesser kring bera?ttande och gestaltning i fo?rskolan. Den genomfo?rs da? vi upplever ett behov av fo?rdjupad kunskap inom omra?det. Vi anser att de estetiska la?rprocesserna a?r viktiga och o?nskar fo?ra in mer av bera?ttande och gestaltning i den ordinarie verksamheten i fo?rskolan. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r studien a?r utvecklingspedagogik i kombination med Vygotskijs teorier kring fantasi och kreativitet samt den proximala utvecklingszonen.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.