Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och öka förstÄelsen för hur dagens pedagoger i förskolan upplever utomhusmiljöns betydelse i den pedagogiska verkamheten. Inför studien sÄ studerades tidigare forskning och samt lÀroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket, 2011). Efter detta sÄ genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare aktiva inom olika förskolor i Norrland. Alla fyra förskollÀrare har helt olika förutsÀttningar nÀr det kommer till utomhusmiljön. UtgÄngspunkten i tolkningen och analysen av intervjuerna har varit fenomenologi.

Den reviderade lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98, 2010) har kompletterat ett avsnitt om uppföljning, utvÀrdering och utveckling till lÀroplanen. Det innebÀr att varje barns utveckling samt förskolans verksamhet ska dokumenteras, följas upp och utvecklas. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur förskollÀrare uppfattar och arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi har anvÀnt oss av litteratur och en kvalitativ forskningsansats, vi intervjuade fem pedagoger som alla Àr verksamma inom förskolans verksamhet. Resultatet visar att alla pedagoger ser pedagogisk dokumentation som nÄgot positivt och att arbetet med pedagogisk dokumentation frÀmjar deras arbete i verksamheten pÄ mÄnga olika sÀtt.

Rekvisitet samma eller likartad verksamhet Àr en del av de sÀrskilda reglerna kring beskattning av fÄmansaktiebolag. DÄ samma eller likartad verksamhet anses föreligga blir den aktuella delÀgarens aktier kvalificerade, vilket innebÀr att utdelningen upp till ett visst belopp beskattas i inkomstslaget kapital, överskjutande del beskattas i inkomstslaget tjÀnst. Denna bedömning Àr av stor betydelse för delÀgarna i ett fÄmansaktiebolag och syftet med denna uppsats Àr dÀrför att utreda hur vÀl den praktiska tillÀmpningen av rekvisitet stÀmmer överens med syftet bakom regleringen samma eller likartad verksamhet.Syftet med regleringen Àr att förhindra att delÀgare genom olika bolagskonstruktioner kringgÄr de sÀrskilda reglerna kring beskattning av fÄmansaktiebolag samt att förhindra att ersÀttning för arbetsinsatser betalas ut genom utdelning istÀllet för lön. Genom en studie av relevant praxis pÄ omrÄdet kan det fastslÄs att den senare praxisen pÄ omrÄdet skiljer sig frÄn den Àldre. Detta dÄ det i den tidigare praxisen endast diskuteras huruvida en hel eller en del av en verksamhet kan anses överförd frÄn ett bolag till ett annat dÀr verksamheten i det senare bolaget ligger inom ramen för verksamheten i det första bolaget.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur lÀxor och lÀxhjÀlp berör fritidshemmets verksamhet. Studien belyser Àven en viss problematik gÀllande förÀldrars möjlighet att hjÀlpa sina barn med lÀxorna utifrÄn ett socioekonomiskt perspektiv. För att undersöka detta har vi först tagit del av tidigare forskning om lÀxor och lÀxhjÀlp, dÀrefter har vi intervjuat fyra lÀrare för att se hur de ser pÄ syftet med lÀxor. Slutligen intervjuade vi tre fritidslÀrare för att se hur lÀxhjÀlpen berör fritidshemmets verksamhet. Vi har i vÄr slutsats kommit fram till att merparten av lÀrarna i vÄr studie anser att syftet med lÀxor Àr att befÀsta sina kunskaper men Àven för att lÀra eleverna att ta ansvar.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att undersöka hur ett företag anvÀnder sig av etiska riktlinjer för sin verksamhet, samt hur detta pÄverkar relationerna med externa intressenter.Det framgick av vÄr undersökning att företagets etik handlar om att ta ansvar. Företaget har olika etiska problem med sina intressenter, men de etiska konflikterna koncentreras klart i relationerna med leverantörerna, dÄ IKEA Àr tvungen att ta ansvar för ett annat företags oetiska handlingar.För att kunna framgÄngsrikt anvÀnda etik som ett konkurrensmedel har IKEA inlett ett intensivt samarbete med prestigefyllda internationella organisationer. Detta samarbete med dessa organisationer Àr positiv i dubbel bemÀrkelse för bÄde företaget liksom deras etiska arbete, dvs. resultatet blir positivt rykte och den etiska ribban höjs..

I och med framvÀxten av samhÀllsentreprenörer har ett nytt begrepp introducerats pÄden svenska marknaden. Det handlar om den nya generationen företagare som sermöjligheten i att tjÀna pengar samtidigt som de driver verksamheter som skapar ettmervÀrde för samhÀllet. SamhÀllsentreprenörerna i Sverige stÄr dock framför ett problem,att pÄ ett hÄllbart sÀtt finansiera sin verksamhet.Denna studie syftar till att kartlÀgga hur finansieringen av svenska samhÀllsentreprenörerser ut. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr vi har undersökt tresvenska verksamheter, som faller under definitionen ?samhÀllsentreprenör?.

I vÄrt arbete har vi haft tvÄ syften. Det första var ett praktisk-pedagogiskt dÀr frÄgan löd hur ett undervisningsmaterial som integrerar estetisk och naturvetenskaplig undervisning för förskolan och skolan skulle kunna gestaltas. Det andra var ett forskningssyfte dÀr fokus lÄg pÄ problem i processen nÀr vi som KME-pedagoger gör ett naturvetenskapligt omrÄde förstÄeligt i form utav ett undervisningsmaterial. Det naturvetenskapliga omrÄde vi valt att göra förstÄeligt Àr: ?Vad Àr jord och var kommer den ifrÄn??.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Vi vill beskriva och analysera hur mÄlstyrning med inslag av Balanced Scorecard anvÀnds inom sjukvÄrden Metod: För att uppfylla uppsatsens syfte anvÀnder vi oss av en kvalitativ undersökning. VÄr fallstudie har genomförts pÄ Universitetssjukhuset i Malmö. AngreppssÀttet Àr av deduktiv karaktÀr eftersom vi utgÄr frÄn befintlig teori som vi avser testa i vÄr fallstudie. Slutsatser: Vi finner att sjukvÄrdens styrning lider av mÄnga av de problem som tas upp inom teorin. Samtidigt finner vi stöd för att om problemen tas pÄ allvar kan en lyckad mÄlstyrning med inslag av Balanced Scorecard uppnÄs inom offentlig verksamhet.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att, genom att genomföra en utvÀrdering, identifiera avtryck av balanserat styrkort i en kommunal verksamhet, och belysa dess orsakssamband. Metod: För att göra denna utvÀrdering, som Àr en fallstudie, har vi anvÀnt oss av bÄde intervjuer och enkÀtundersökningar. För att fÄ en sÄ bred utvÀrdering som möjligt har vi valt att intervjua tjÀnstemÀn pÄ tvÄ kommunala förvaltningar. TvÄ enkÀtundersökningar har ocksÄ genomförts med politiker och medarbetare vid en av ovan nÀmnda kommunala förvaltningar. För att kunna genomföra utvÀrderingen av det balanserade styrkortet har vi utvecklat en utvÀrderingsmodell utifrÄn de teorier vi lÀst.

Syftet med vÄr studie Àr att förstÄ hur fotbollsföreningar i Kalmar kommun arbetar med sin ekonomi. Vi vill förstÄ hur och pÄ vilket sÀtt ekonomin Àr en förutsÀttning för ideella föreningars fortlevnad.Hur bedriver ideella fotbollsföreningar sin ekonomiska verksamhet för att fortleva?Vi har i studien intagit en kvalitativ forskningsmetod dÀr primÀra kÀllor utgjorts av intervjuer med sju personer, som sitter pÄ positioner som gör att de har god insyn i fotbollsföreningars ekonomiska verksamhet. Arbetet har frÀmst haft en induktiv ansats med inslag av deduktion, vilket resulterat i att arbetet prÀglats av en abduktiv karaktÀr.Ideella fotbollsföreningar mÄste vara medvetna om flera delar som berör den ekonomiska verksamheten för att fortleva. Fotbollsföreningarna med den mest stabila ekonomin bedriver ett antal aktiviteter för att finansiera sin verksamhet.

Naturbaserade turistföretag Àr ofta placerade pÄ landsbygden och drivs smÄskaligt, mÄnga av de aktiviteter som bedrivs Àr sÀsongsrelaterade och de samarbetar ofta med de som anvÀnder sig av naturens resurser och med markÀgare. MÄlet med studien var att i en fallstudie utreda vilka drivkrafter som motiverar naturturismföretagare att bedriva sin verksamhet. För att testa i hur stor utstrÀckning naturturismföretag Àr sociala företag anvÀndes teorin om sociala entreprenörer. En litteraturstudie gjordes innan arbetets mÄl formulerades för att upptÀcka om det fanns nÄgon kunskapslucka att tÀcka. I studien gjordes kvalitativa intervjuer med tre naturturismföretagare frÄn större företag och tre frÄn mindre företag. Resultatet visade att de drivkrafter som driver naturturismföretagare framförallt handlar om att ha möjligheten att bedriva en verksamhet dÀr de har möjlighet att utöva sitt fritidsintresse, kunna bo kvar pÄ den nuvarande bostadsorten samt en vilja att visa naturen för andra mÀnniskor..

Syftet med denna uppsats Ă€r att förklara Övervakningspanelens legitimitet genom att studera effektiviteten i Panelens verksamhet. Övervakningspanelen primĂ€ra uppgift Ă€r att granska bolags, noterade pĂ„ svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. finansiella rapporter i syftet att uppnĂ„ en enhetlig och regelrĂ€tt redovisning. Vid brister i de finansiella rapporterna publiceras ett uttalande pĂ„ RedovisningsrĂ„dets hemsida. Vi har bedrivit en dokumentstudie av de kritiserade bolagens finansiella rapporter efter ett uttalande för att pĂ„ det viset fĂ„ fram information av Panelens effektivitet.

I denna uppsats behandlas den statliga myndigheten Forum för levande historia. Grunden i dennastudie utgörs av en kartlÀggning av myndighetens verksamhet, sÄ som den gÄr att studera i form avmaterial publicerat pÄ Forum för levande historias hemsida. UtifrÄn exemplet ?det historiskafolkmordet? anvÀnds en rad historiedidaktiska teorier för att svara pÄ frÄgor som berör Forum förlevande historias historieanvÀndning. Med hjÀlp av en historiedidaktisk granskning av hurmyndigheten behandlar det historiska folkmordet diskuteras förhÄllandet mellan denhistorieskrivning som bedrivs och Forum för levande historias uppdrag och verksamhet i nutid.Studien slÄr fast att Forum för levande historia ofrÄnkomligen bedriver en historieförmedling somfÀrgats av det sammanhang som den bedrivs i.

Denna undersökning Àr en personalvetenskaplig uppsats som har till syfte att undersöka den anstÀlldes förutsÀttningar och instÀllning till den interna rörligheten inom kommunal verksamhet.Tidigare forskning inom omrÄdet har huvudsakligen gjorts ur ett kvalitativt perspektiv och dÀrför vill vi komplettera med en kvantitativ ansats dÀr arbetstagaren stÄr i fokus. Undersökningen omfattar heltidsanstÀllda inom tvÄ av koncernen Karlstads kommuns förvaltningar genom deltagande i enkÀtundersökning. Dessa tvÄ förvaltningar Àr Arbetsmarknads- och socialförvaltningen samt Teknik- och fastighetsförvaltningen.I teoridelen presenteras tidigare forskning och teorier med relevans för att besvara syftet och frÄgestÀllningen i uppsatsen. Teorin utgör Àven grunden för utformningen av enkÀtfrÄgorna. Den teoretiska referensramen fokuserar pÄ inriktningarna motivationsteorier, Karaseks krav- och kontrollmodell, intern rörlighet, arbetsmiljö, och Work Life Balance.Det finns ett flertal faktorer som pÄverkar den interna rörligheten, dock pÄverkar den anstÀlldes situation i vilken utstrÀckning faktorerna pÄverkar arbetstagarens instÀllning samt förutsÀttningar till den interna rörligheten.