Syfte:  Syftet a?r att underso?ka diskrepansen mellan Karria?rcentrums och studenternas uppfattningar av Karria?rcentrums verksamhet. Detta fo?r att kunna sta?rka sin image, identitet och profil fo?r att o?ka deltagandet pa? fo?rela?sningarna.  Metod och empiri: Studien baseras pa? en kvalitativ underso?kning i form av enskild intervju samt fokusgruppsintervju. De som studerats a?r Karria?rcentrum och studenter.

Bakgrund: Om en organisation har en misstanke om att de har bristande kunskap om sina kunders behov och önskningar samt deras uppfattningar och vÀrderingar om det utbud av produkter eller tjÀnster organisationen erbjuder, kan denna organisation fÄ svÄrt att behÄlla sina kunder och fortsÀtta sin existens pÄ marknaden. Svensk-Spanska Handelskammaren i Madrid uppfattade sig ha en nÄgot lÀgre medlemsaktivitet samt en nÄgot högre medlemsomsÀttning Àn vad som var önskvÀrt, och ville dÀrför undersöka och bÀttre lÀra kÀnna sina medlemmars önskningar och behov.Syfte: Syfte med denna uppsats blev dÀrför att kartlÀgga Handelskammarens tjÀnsteutbud samt att ta reda pÄ hur Handelskammarens medlemmar vÀrderar organisationens verksamhet. Detta för att slutligen kunna fÄ en uppfattning om hur medlemmarnas tillfredsstÀllelse pÄverkar deras framtida beteende inom organisationen.Genomförande: Syftet med uppsatsen ville vi nÄ genom dels en kvalitativ- dels en kvantitativ datainsamling. För att fÄ förstÄelse för vad medlemmarna förknippar med Handelskammaren och dess verksamhet utfördes individuella intervjuer med sju stycken medlemmar. DÀrefter för att bredda undersökningen genomfördes en enkÀtundersökning bland de resterande 218 medlemmarna.Resultat: Med hjÀlp av insamlad empiri och teori presenterar uppsatsen medlemmarnas vÀrderingar av Handelskammarens verksamhet.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva pedagogers uppfattning om integrerade funktionshindrade barn i förskolan. Ytterligare ett syfte var att undersöka och beskriva hur pedagoger anser att samspelet kan utvecklas mellan det funktionshindrade barnet och barngruppen, respektive pedagoger. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer, med fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor och en specialpedagog, stÀllde jag halvstrukturerade frÄgor kring följande omrÄden: inkludering, samspel, en för barnet anpassad nivÄ, barnens behov och utveckling av inkluderingen. Resultatet visar att de funktionshindrade barnen har behov av grupptillhörighet och samspel med barn och vuxna. Hur inkluderingen och samspelet fungerar, Àr olika pÄ förskolorna och pÄverkas av omstÀndigheterna.

PÄ uppdrag av FörÀldraCentrum har vi under vÄren 2008 gjort en mÄluppfyllelse utvÀrdering med ett brukarperspektiv pÄ deras verksamhet. FörÀldraCentrums verksamhet bygger pÄ att ge förÀldrar riktat stöd i sitt förÀldraskap. Syftet med att utföra utvÀrderingen var att ta reda pÄ om FörÀldraCentrums behandling har gett effekt utifrÄn klienternas upplevelser och om dessa upplevelser stÀmmer överens med verksamhetens mÄl och affÀrsidé. Resultaten frÄn behandlingen samt om resultaten kvarstÄr har vi erhÄllit genom att skicka ut enkÀter till ett urval av FörÀldraCentrums klienter. Klienternas svar visar i resultatet pÄ en positiv upplevelse och effekt av behandlingen som Àven för de allra flesta kvarstÄr idag.

Syftet med vÄr studie har varit att belysa hur förskolepersonal pedagogiskt hanterar situationer dÀr de misstÀnker att barn utsÀtts för omsorgssvikt utanför förskolans verksamhet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ forskningsansats och anvÀnt intervjuer som metod för insamling av empiri. I resultatet framkom flera erfarenheter kring hur förskolepersonal hanterar anmÀlningsplikt, samverkan och mötet med barnen. Det framkom ocksÄ att förskolepersonal frÀmst reagerade pÄ fysiska tecken pÄ omsorgssvikt samt att det upplevdes vara en svÄrighet att avgöra var grÀnsen för omsorgssvikt gÄr. Slutsats blev att personal stÀlls inför en mÀngd svÄrigheter och dilemman vilket gör hanteringen av dessa situationer mycket komplex dÄ mÄnga faktorer pÄverkar och samspelar med varandra.

SammanfattningJag har i min studie undersökt om lÀrarna i grundskolans tidigare Är anvÀnder sig av integrering av de estetiska Àmnena bild och musik i sin naturorienterade undervisning och i sin biologiundervisning. AvgrÀnsningen till bild och musik bottnade i att dessa Àmnen inte kÀndes sÄ komplicerade i integreringen. Litteraturstudier inom det valda ÀmnesomrÄdet bidrog till en fördjupad kunskap om estetik i kombination med skolvÀrlden. Jag har intervjuat sex stycken klasslÀrare som arbetar pÄ lÄg och mellanstadiet. DÀr framkom att pedagogernas kompetens och personliga Äsikter om bild och musik pÄverkade om lÀraren valde att integrera dessa eller inte.

Syftet med den hÀr studien var att belysa vad i förskolans verksamhet som gör att barn koncentrerar sig. Detta ledde till tvÄ frÄgestÀllningar: Hur barns koncentrationssvÄrigheter visar sig och vad i en verksamhet gör att barnen koncentrerar sig.För att komma fram till mitt resultat har jag observerat pedagoger och barn i förskolan under samlingar av olika slag. Kriterierna för samlingarna som observerades var att det skulle vara med en barngrupp dÀr barnen var ett till fem Är gamla. Det som visade sig under observationerna delades sedan upp under frÄgestÀllningarna. DÀrefter kategoriserades de.Resultatet visade att koncentrationssvÄrigheter kan visa sig pÄ en mÀngd olika sÀtt.

I en fallstudie som Àr tÀnkt att utgöra en del av en större utvÀrdering har en kvinnojour i en medelstor svensk stad undersökts avseende mÄluppfyllnad och kundnöjdhet samt framtida utvecklingsmöjligheter. Med utgÄngspunkt i ett genusperspektiv och med tyngdpunkten lagd pÄ brukarnas upplevelse av behov, förvÀntan och resultat har jourens verksamhet studerats. Med hjÀlp av dokumentstudier, halvstrukturerade intervjuer enskilt och i grupp samt enkÀter har bilden av en behövd och omtyckt verksamhet vuxit fram. SÀrskilt dÄ det gÀller psykisk hÀlsa, rÀdsla och sjÀlvförtroende men Àven för andra problemomrÄden har det stöd jouren erbjuder visat sig vara betydelsefullt. Den största förÀndring som skett pÄ individnivÄ Àr att det fysiska vÄldet har upphört.

I dagslÀget rÄder en trend i Sverige att inom kommunal verksamhet arbeta med rationaliseringsarbete i form av Lean. Trots att allt frÄn smÄ kommunala organisationer till stora offentliga myndigheter pÄ nÄgot sÀtt arbetar med Lean, finns det begrÀnsad forskning om dess effekter, framförallt med avseende pÄ personalen. Denna studie syftar till att bidra till detta forskningsomrÄde genom att beskriva hur Bygglovsenheten i TÀby kommun arbetar med Lean, för att sedan kunna svara pÄ frÄgan om hur Lean som styrningsverktyg pÄverkar personalens arbetssÀtt inom enheten. Den teoretiska referensramen baseras pÄ en litteraturgenomgÄng angÄende Lean som styrningsverktyg och tidigare forskning om Lean i kommunal verksamhet. Empirin bestÄr av en fallstudie av Bygglovsenheten dÀr kvalitativa intervjuer med personalen har genomförts.

Syftet med denna uppsats var att försöka förstÄ hur barn uppfattar att bild kan ge stöd för deras lÀrande. Vi har undersökt vilka uppfattningar elever i Äk 4 har kring Àmnet bild samt vad de i sÄ fall tycker att de lÀr sig genom bild. Vidare undersökte vi om estetisk pedagogik med inriktning bild Àr nÄgot som hjÀlper elever i deras lÀrande och utveckling. För att förmedla elevperspektivet valde vi att arbeta utifrÄn en kvalitativ metod dÀr empirin samlades in genom intervjuer. NÀr vi analyserade resultatet anvÀnde vi oss av tidigare forskning kring Àmnet, stöttabegreppet samt Lev.S Vygotskijs sociokulturella teori med fokus pÄ den proximala utvecklingszonen.

Summary The purpose of this research is to find out if technology is being used in pre-school activity, to what extent, in which way and what part the pre-school teachers believe they should have in the process. To gather information for the research, questionnaires were sent out to all pre-schools in a municipality in central Sweden. Based on that information two were chosen for observations and interviews. The work with technology in pre-schools may vary. Some pre-school teachers believe they do not adopt any technology at all when asked and all this because of their own lack of interest or knowledge, while others believe it is contained in all of their educational activities.

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamhetschefer inom primÀrvÄrd i tvÄ lÀn upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet pÄverkar deras hÀlsa. En kvantitativ enkÀt har legat till grund för den analys som gjorts utifrÄn skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primÀrvÄrd samt utifrÄn ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohÀlsa pÄ grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer Àr; liten tid för reflektion och ÄterhÀmtning, smÄ pÄverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stÀmmer vÀl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

Detta arbete tar sin utgÄngspunkt i sociokulturell litteracitetsteori, som anvÀnds för att analysera resultaten frÄn en kvalitativ undersökning i förskolemiljö. Syftet Àr att undersöka hur förskollÀrare resonerar kring förskolans uppdrag vad gÀller litteracitet i förhÄllande till skolans och förskoleklassens undervisning i skriftsprÄk och hur man verkstÀller detta. UtifrÄn frÄgestÀllningar kring hur lÀroplanens uppdrag kring skriftsprÄkande tolkas och verkstÀlls bland de Àldre barnen i förskolan analyseras vilket förhÄllningssÀtt till litteracitet som kommer till uttryck. En annan frÄgestÀllning rör hur förskollÀrarna tolkar relationen mellan förskolans verksamhet och skolans undervisning betrÀffande skriftsprÄk. FörskollÀrare har intervjuats, miljö har dokumenterats och verksamhet i barngruppen har observerats.