IS/IT-strategier ligger till grundlag för tillÀmpningen och nyttan av informationssystem samt informationsteknologi i en organisation. Det Àr en övergripande plan för verksamhetens anvÀndning av IS/IT-stöd, och har stor inverkan pÄ organisationers effektivitet. Globala verksamheter opererar i olika miljöer och lÀnder, nÄgot som behöver tas med i planeringsprocessen av en IS/IT-strategi. Uppsatsen behandlar de faktorer som har inverkan pÄ utformandet av en IS/IT-strategi i en global verksamhet. TÀnkbara interna och externa omrÄden frÄn IS/IT-miljön samt verksamhetsmiljön granskas, för att sedan analyseras utifrÄn den globala organisationens förhÄllanden.

Daglig verksamhet pÄ gÄrd har högt aktivitetsvÀrde och upplevs som meningsfull. Lantbruksmiljön tillgodoser mÄnga av mÄlgruppens behov och kvalitéerna i lantbruksmiljön bidrar till upplevelsen av delaktighet, valfrihet och sjÀlvstÀndighet i aktivitet. Syftet med studien Àr att undersöka upplevelsen av aktivitetsvÀrdet i lantbruksmiljö för personer i daglig verksamhet pÄ gÄrd enligt LSS och diskutera relationen mellan miljöns betydelse samt personens upplevda aktivitetsvÀrde. Teorierna i miljöpsykologin fokuserar pÄ naturens och trÀdgÄrdars kraft att ÄterstÀlla mÀnniskans balans, att naturen och miljön som helhet kan fÄ en personen att reflektera och att vÀxa. Grön Omsorg Àr meningsfull sysselsÀttning pÄ gÄrdar i lantlig miljö för mÀnniskor med behov av sÀrskilt stöd.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra hur BTI-metoden anvÀnds i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sÀtta det i relation till förskolans och förskoleklassens lÀroplan och gÀllande skollag. Syftet Àr ocksÄ att fÄ en förstÄelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan pÄverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat pÄ tidigare studier som gjorts kring anvÀndandet av BTI men det finns vÀldigt lite forskning pÄ det hÀr omrÄdet. De teoretiska utgÄngspunkterna bestÄr av Skinners teori operant betingning som kommer frÄn behaviorismen och den sÀtter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hÀlsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan fÄ för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjÀlp av dessa teorier och vÄr empiri.

Kultur differentierar samhÀllen vÀrlden över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den hollÀndske forskaren Geert Hofstede har under mer Àn 40 Är bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt vÀrderat ett stort antal lÀnder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av OsÀkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrÄn Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frÄgor kopplade till nationell kultur baserade pÄ Hofstedes dimensioner anvÀnts och personer pÄ fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger ser pÄ trygghet inom förskolan. Vi vill ta reda pÄ om och i sÄ fall hur deras syn pÄ trygghet pÄverkar deras arbetssÀtt i relation till omsorg och pedagogisk verksamhet. Vi vill ocksÄ undersöka hur pedagogerna ser pÄ förskolans uppdrag i samhÀllet och hur det pÄverkar hur de ser pÄ trygghet i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor kan vi se att bÄda förskolorna i sitt arbete med att skapa trygghet anvÀnder sig bÄde av en pedagogisk verksamhet men ocksÄ av omsorg. Det Àr i samspelet mellan de bÄda som tryggheten skapas.

Sammanfattning      Ämnesfördjupande arbete Ekonomihögskolan, Civilekonomprogrammet, Controllerfördjupningen LinnĂ©universitetet, VĂ€xjöTitel: Vad prioriteras, eleverna eller budgeten? - En fallstudie av en kommunal verksamhet Författare: Alexandra Lagerholm & Hedvig LindgrenHandledare: Anders Jerreling Examinator: Fredrik KarlssonEn begrĂ€nsad ekonomi och ökade statliga krav har bidragit till att kommuner idag tvingas prioritera hĂ„rdare Ă€n tidigare. Dessa prioriteringar förtydligas i kommunens budget. Ett flertal kommunpolitiker har uppmĂ€rksammat en omfattande konflikt mellan kommunens budget och de lagar de tvingas följa till förmĂ„n för bland annat elevers hĂ€lsa och uppfyllande av kunskapskrav. Om kommunen ska klara sig med sina begrĂ€nsade ekonomiska resurser, med minskade skatteintĂ€kter, kommer det leda till att de tvingas bryta mot lagar.

BAKGRUND:Mycket av den forskning som finns kring skönlitteraturens roll i skolan utgÄr frÄnlitteraturvetaren Louise M. Rosenblatts teorier dÀr ett vÀrdegrundsarbete Àr det yttersta mÄletmed lÀsningen. Detta stÀmmer ganska vÀl överens med dagens kursplan i Àmnet svenska. VifrÄgar oss hur ett sÄdant arbete kan se ut i praktiken.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka varför och hur en grupp svensklÀrare pÄ en skola i grundskolanssenare del arbetar med skönlitteratur.METOD:Vi har genomfört en kvalitativ studie inriktad pÄ hur nÄgra lÀrare ser pÄ lÀsning avskönlitteratur, och har dÀrför anvÀnt oss av den öppna ostrukturerade intervjun som redskap.RESULTAT:Vi har funnit att lÀrarna framhÄller fÀrdighetstrÀning i allmÀnhet och analytisk förmÄga isynnerhet som det frÀmsta syftet med skönlitteraturen. Det finns hÀr en motsÀttning mellanlÀrarnas fokus och vad kursplanen i svenska ger för direktiv.

Cirkus Cirkör i AlbyCirkus Cirkör vill göra mÀnniskor modigare och göra vÀrlden och livet mer levande .. Verksamheten Àr stor och har nÄgot som vÀnder sig till de flesta..MÄlet att förÀndra vÀrlden med nycirkus.Cirkus Cirkör vÀxer hela tiden och vill  nu samla hela sin verksamhet i en byggnad och behöver dÀrför nya större lokaler. De Àr idag inrymda i en del av en stor lagerbyggnad i Alby, som delas med en bilmek. Byggndens anonyma utsida speglar inte alls veksamheten.Cirkus Cirkörs verksamhet har stor spÀnnvidd och lokalerna skall tillgodose behov. Det finns en sida av cirkusen som vill visa upp sig utÄt. Men detfinns ocksÄ delar av cirkusen som behöver kunna dra sig undan,Jag vill att dessa tvÄ motsatser, introvert och slutet respektive extrovert öppet och inbjudande, ska synas i byggnaden..

Bakgrund: Globalisering har medfört ökad konkurrens, vilket har stĂ€llt högre krav pĂ„ svenska företag. Företagen mĂ„ste stĂ€ndigt utvecklas för att kunna behĂ„lla sin konkurrenskraft, och företagen kan bemöta den hĂ„rda konkurrensen genom en utflyttning av verksamheten till utlandet eller utveckling pĂ„ hemmaplan. EU-utvidgningen har medfört förbĂ€ttrad kommunikation mellan företag och medborgare i medlemslĂ€nderna, vilket i sin tur har bidragit till det ökade intresset för de Östeuropeiska lĂ€nderna. MĂ„nga svenska företag vĂ€ljer att flytta till Estland pĂ„ grund av den geografiska nĂ€rheten, tillgĂ„ng till nya marknader och strĂ€van efter kostnadsreducering.Problem: Är etablering i lĂ„glönelĂ€nder ett lyckat alternativ för svenska smĂ„företag?Syfte: Att studera skillnader mellan svenska företag som producerar i Sverige och i Estland.

Bakgrund och problemdiskussion: Under de nÀrmsta Ären förvÀntas e-handeln vÀxa kraftigt och ta ytterligare andelar frÄn den traditionella handeln. Fysiska butiker blir tvingade att etablera sin verksamhet pÄ nÀtet för att kunna möta den ökade konkurrensen och det nya sÀttet att konsumera. Att kunna integrera e-strategin med strategin för den övriga verksamheten blir avgörande för om e-handelssatsningen blir en framgÄng eller inte. Den bristande kunskapen och osÀkerheten kring den digitala marknaden Àr dock stor hos mÄnga företag som har en lÄng historia med att driva sin verksamhet genom fysiska butiker. Denna studie Àmnar besvara problemformuleringen: Hur utformar företag inom modeinriktad detaljhandel sin strategi dÄ de inför e-handel som ett komplement till traditionell butikshandel och hur följs e-handelssatsningen upp?Syfte: Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga och analysera hur företag inom den modeinriktade detaljhandeln utformar sin strategi och styr sin verksamhet för att möta trenden med e-handel.Metod: Studien antar en kvalitativ och deskriptiv karaktÀr för att ge en mer heltÀckande bild av det studerade omrÄdet.

I Lpfö 98 rev. 2010 (Skolverket, 2011) beskrivs det under Förskolans uppdrag att barnska fÄ möjlighet att uttrycka sig genom de olika estiska uttrycksformerna och att detfrÀmjar barns utveckling och lÀrande.Syftet med studien Àr att undersöka hur stort utrymme samt betydelse olika estetiskauttrycksformerna har i förskolans verksamhet samt att undersöka vilken kompetenspedagoger anser behövs för att stödja de estetiska uttrycksformerna och hur de anvÀnderestetiken i verksamheten.I studien observerades fyra förskoleavdelningar i en mellanstor svensk kommun ochefter avslutad observation gjordes en intervju pÄ respektive avdelning. Underinsamlingen av empiri framkom att svaren frÄn intervjuerna inte stÀmde överrens meddet vi sett i observationerna. Resultatet visade att pedagogerna i intervjuerna ansÄg attförskollÀrare inte behöver nÄgon kompetens inom estetiska uttrycksformer. Vi har Àveni studien studerat estetikens betydelse för förskolans verksamhet, dÀr pedagogerna hadeen gemensam syn pÄ hur förskolan skulle se ut om de estetiska uttrycksformerna intefanns.

Allt fler statliga myndigheter erbjuder idag medborgare och företag möjligheten att ta del av vissa tjÀnster via Internet. Vi stÀllde oss frÄgan om myndigheter har upplevt att de sparat tid som resultat av den sjÀlvbetjÀning via Internet de erbjuder idag. Följande hypotes formulerades: Införande av sjÀlvbetjÀning via Internet leder till att myndigheter sparar tid i sin verksamhet. Vi valde att beakta tid utifrÄn begreppet myndighetstid som vi har delat upp i total Àrendetid och informationstid. Fallstudier genomfördes pÄ fyra myndigheter i form av djupintervjuer.

Syftet med studien Àr att analysera om, och i sÄ fall hur, Försvarsmaktens sjukvÄrdskoncept tillvaratar krigsvetenskaplig teori. Genom en kvalitativ ansats och anvÀndning av frÀmst fallstudier analyseras praktisk verksamhet under insatserna NBG 11 och FS 22 jÀmfört teorin. Inom sjukvÄrdstjÀnstens tre principiella omrÄden (medicinskt understöd, medicinsk evakueringskedja och planering av medicinskt understöd i operationsomrÄdet) tillvaratas krigsvetenskaplig teori men det framkommer ocksÄ att praktisk verksamhet har ett behov av större tydlighet och mer detaljrikedom Àn vad befintlig teori erbjuder. Vagheten i teorin möjliggör dock flexibla lösningar och skapande av modulÀra system förutsatt att ledningen Àr förutseende och har godasambandsmöjligheter.DÄ antalet fall Àr fÄ blir generaliserbarheten av resultatet begrÀnsat. SjukvÄrdskonceptet anpassas alltid efter rÄdande förutsÀttningarna och fördjupad förstÄelse för konceptet Àr viktigare Àn generaliserbarheten av resultatet..

Examensarbetet belyser barns lek och lÀrande, dÀr barns handlande av demokrati och empati via lek och lÀrande i förskolans verksamhet synliggörs. Ett Àmne som anses Àr grundlÀggande för alla pedagoger att arbeta utifrÄn. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ fördjupad kunskap om hur pedagogerna arbetar med lek, lÀrande, demokrati och empati i förskolan, hur de förhÄller sig till begreppen i verksamheten samt vilket arbetssÀtt pedagogerna kan anvÀnda sig av. Det lÀggs fokus pÄ demokrati, empati, lek och lÀrande individuellt i kapitlet forskning och teoretiskt ramverk för att sedan kunna sÀttas i ett sammanhang. LikasÄ, lÀggs det vikt pÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt samt den grundlÀggande barnsyn samhÀllet bör genomsyras av.

Abstract Titel: Förskolebarns utevistelse. Intervjuer av lÀrare i förskolan Författare: Lundell, Charlotte & Vincent-Vivian, Jenny (2005): Syftet med vÄrt arbete Àr att synliggöra hur lÀrarna pÄ förskolan tÀnker kring förskolebarnens utevistelse och Àven hur de ser den egna förskolegÄrden. För att synliggöra detta frÄgar vi oss vad lÀrarna har för tankar kring förskolebarns utevistelse och vilka tankar de har kring utevistelsens betydelser för barnens utveckling och lÀrande samt sin egen roll i barnens utevistelse. Vi undrar Àven hur lÀrarna gör för att uppfylla förskolans uppdrag vad gÀller utevistelse enligt lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 1998). Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av tre olika förskolor, en förskola i staden, en förskola belÀgen i mindre ort och en förskola med ur och skur verksamhet.