?Examensarbetet behandlar frÄgor om synen pÄ hantverk och vilken betydelse det har pÄ gymnasieskolans hantverksprogram. HuvudfrÄgestÀllningen Àr vad "hantverk" betyder utifrÄn Skolverkets styrdokument om hantverksprogrammet. Hantverksbegreppet undersöks ur flera betydelsenivÄer. Idén om hantverk och dess pÄverkan pÄ den enskilde individen synliggörs.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och belysa vilka faktorer som Àr av betydelse i sjuksköterskans omvÄrdnad och möte med patient med en annan kulturell bakgrund Àn sjuksköterskans egen kultur. UtifrÄn detta syfte var det frÀmst följande frÄgor som lyftes fram: Vilka faktorer kunde ha betydelse i mötet mellan vÄrdpersonal och patient med annan kulturell bakgrund Àn vÄrdpersonalen egen kultur? Hur kan vÄrdpersonalen bemöta en patient med en annan kulturell bakgrund Àn vÄrdpersonalen egen kultur, för att denne skall kÀnna sig respekterad och trygg?Metoden bestod i att aktivt söka efter vetenskapliga artiklar i databasen Academic Search Elite. 25 artiklar valdes ut.Resultatet visade att det Àr svÄrt att utforma en modell eller en riktlinje som kan beskriva hur mötet med patienter med annan kulturell bakgrund bör ske. Det finns olika faktorer som Àr beroende av varandras samverkan och utgör varandras förutsÀttningar.

Syftet med detta arbete var att beskriva vilka förvÀntningar det finns pÄ personal som arbetar i förskoleklass. Vi avgrÀnsade arbetet genom att fokusera pÄ förskollÀrarna, fritidspedagogerna och grundskolelÀrarnas förvÀntningar, Àven fast vi vet att det finns mÄnga andra som har förvÀntningar pÄ den personal som arbetar i förskoleklass. De frÄgestÀllningar som vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Vilken eller vilka kompetenser bör den personal ha som utför arbetet i förskoleklass?Vilka förvÀntningar riktas mot personalen i förskoleklass frÄn avlÀmnande förskollÀrare och mottagande lÀrare i grundskolan? Vilka förvÀntningar har personal i förskoleklass mot varandra och sig sjÀlva? Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer för att kunna fÄ ut sÄ mycket som möjligt i de samtal vi förde med de intervjuade lÀrarna. Vi intervjuade tvÄ förskollÀrare som var avlÀmnande lÀrare, en fritidspedagog och en förskollÀrare som arbetade i förskoleklassen och tvÄ grundskollÀrare som var mottagande lÀrare.

Alla mÀnniskor frÄgar sig nÄgon gÄng vad som kan komma ske efter att vi dör. Tankar om döden och livet efter detta Àr alltid ett aktuellt samtalsÀmne, inte minst inom religionsvetenskapen. Att vara ovetande om framtiden kan vara skrÀmmande och religioner gör nÀstan uteslutande alltid försök till att svara pÄ dessa frÄgor och ge ro till den oroliga mÀnniskan. NÄgot som fungerat som en lösning pÄ mÀnniskans rÀdsla för döden inom den judiska och kristna traditionen Àr tron pÄ den kroppsliga uppstÄndelsen.Denna uppsats ger större kunskap om hur judiska och kristna teologer och traditioner sett pÄ kroppen i samband med uppstÄndelsen inom bÄda religionerna. För att utkristallisera de olika kroppssyner som figurerar i denna diskussion har en kvalitativ litteraturanalys anvÀnts för att analysera utvalda teologers forskning.

I slutet av 1800-talet startade mÄnga vÀsteuropeiska lÀnder vad som kallats "kampen mot tuberkulos". Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vÄrd och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. PÄ 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade. Trots detta kvarstod institutionens ursprungliga behandlingsideologi - att fÀmja hÀlsa genom nÀringsriktig kost och utomhusaktiviteter, och att vara ett hemlikt barnhem.

I slutet av 1800-talet startade mÄnga vÀsteuropeiska lÀnder vad som kallats ?kampen mot tuberkulos?. Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vÄrd och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. PÄ 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade.

Syftet med denna uppsats Àr att studera vilka högtider som uppmÀrksammas i förskolemiljöer, varför just dessa lyfts fram samt att diskutera detta i förhÄllande till förskolans lÀroplan och Konventionen om barnets rÀttigheter. Uppsatsens empiri bestÄr av tjugo intervjuer med pedagoger verksamma i Stockholm med omnejd, vilka förmedlar att det Àr de sÄ kallade ?svenska högtiderna? som uppmÀrksammas och Àven firas. Andra religioners och kulturers högtider kommuniceras mest enskilt, med de barn som tillhör dessa. Den lÀroplan som förskolan sedan 1998 lyder under, talar om att överföra ett kulturarv till barnen.

Studiens syfte var att föra en diskussion utifrÄn en enkÀtundersökning av tvÄ niondeklasser och en Ättondeklass rörande deras musikvanor. Jag utgick frÄn Ove Sernhedes diskussion om kulturell fristÀllning och undersökte om den Àr applicerbar pÄ ungdomar i dag Är 2007.Till grund för uppsatsen ligger dels en empirisk studie i form av en enkÀtundersökning utförd i tvÄ olika skolor pÄ elever i Äldrarna 14-15 Är gamla och dels en litteraturgranskning av tidigare skriven litteratur inom problemomrÄdet.Jag har kommit fram till att Ove Sernhedes teori om kulturell fristÀllning delvis i sin ursprungliga version ej lÀngre Àr applicerbar pÄ ungdomar i dag Är 2007. Dagens unga, tillika The MeWe Genaration, Àr inte kulturellt fristÀllda till sÄ vida att de som sina generationsföregÄngare Àr vilsegÄngna i det virrvarr av stilar, tecken och symboler som samhÀllets upplösta normer och traditioner bidragit till. Ungdomens rotlöshet har nu i stÀllet förvandlats till ungdomens flyttbara rötter, ett bejakande av livets möjligheter och val i stÀllet för en flykt frÄn dess krav och stress. Slutligen har jag Àven kommit fram till att ovannÀmnda förÀndringar har tagit sig konkreta uttryck i hur de förhÄller sig till populÀrmusik..

SammanfattningInom svenska kyrkan finns inga sÀrskilda restriktioner att ta hÀnsyn till vid vÄrd i livets slutskede. Dock kan patienten ha önskemÄl om att fira nattvard, ha enskilt samtal med prÀst samt önska att förbön hÄlls i hemförsamlingen.Romernas traditioner kring vÄrd i livets slutskede kretsar till största del kring renhetssystemet men Àven kring rÀdslan att pÄverkas av gajé. Man tar sjÀlv hand om sina slÀktingar och de som Àr sÄ sjuka att sjukhusvistelse krÀvs besöker man frekvent. Traditionen bjuder att sÄ kallade sanningar skall undanhÄllas den som ligger för döden, man fÄr inte ta hoppet frÄn patienten. Dessutom tror romer att man kan framkalla döden om man talar om den.

Problem: PÄ grund av stora pensionsavgÄngar kommer det inom de nÀrmsta Ären att behövas ett stort antal chefer. Forskare och praktiker har emellertid uppmÀrksammat att unga mÀnniskor i mindre utstrÀckning verkar vilja ta över denna roll. PÄ bankföretaget Nordea har likvÀl detta problem uppmÀrksammats. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera ungas förestÀllningar om chefskap ur ett organisationskulturellt perspektiv. Metod: Uppsatsen baseras pÄ kvalitativa intervjuer i kombination med en observation pÄ ett utvalt fallföretag.

Doktriner utgör vÀpnade styrkors viktigaste beskrivning avseende hur man avser anvÀnda militÀra medel för att uppnÄ politiska mÄl. För att tjÀna sitt syfte bör doktriner utvecklas med rationella utgÄngspunkter som omvÀrldens utveckling och senaste forskning. Dock menar mÄnga att andra faktorer sprungna ur kulturella traditioner och organisationers sÀrintressen pÄverkar tillkomsten av doktriner.Civil-militÀrt samarbete har i moderna konflikter blivit allt mer betydelsefullt. Strategier för fredsfrÀmjande insatser i dagens komplexa konflikter bygger i allt högre grad pÄ integrerade insatser mellan flera olika funktioner och aktörer. Civil-militÀrt samarbete har dock traditionellt haft en underordnad, stödjande roll i militÀra organisationer.I denna uppsats undersöks forskningens roll i doktrinutveckling.

Alla mÀnniskor frÄgar sig nÄgon gÄng vad som kan komma ske efter att vi dör. Tankar om döden och livet efter detta Àr alltid ett aktuellt samtalsÀmne, inte minst inom religionsvetenskapen. Att vara ovetande om framtiden kan vara skrÀmmande och religioner gör nÀstan uteslutande alltid försök till att svara pÄ dessa frÄgor och ge ro till den oroliga mÀnniskan. NÄgot som fungerat som en lösning pÄ mÀnniskans rÀdsla för döden inom den judiska och kristna traditionen Àr tron pÄ den kroppsliga uppstÄndelsen.Denna uppsats ger större kunskap om hur judiska och kristna teologer och traditioner sett pÄ kroppen i samband med uppstÄndelsen inom bÄda religionerna. För att utkristallisera de olika kroppssyner som figurerar i denna diskussion har en kvalitativ litteraturanalys anvÀnts för att analysera utvalda teologers forskning.

Syftet med mitt examensarbete var att med tanke pÄ samhÀllets sekularisering undersöka gymnasieelevers uppfattning om religion och religiositet. De tvÄ övergripande frÄgorna jag sökte svar pÄ utifrÄn en mÀngd delfrÄgor var för det första hur eleverna beskriver sin uppfattning om religion som Àmne i skolan och för det andra hur eleverna uttrycker sin egen vÀrldsbild och religiositet. I bakgrunden beskriver jag begreppet sekularisering och hur det har pÄverkat vÄrt samhÀlle och dÀrmed Àven skolan. Jag redogör Àven för vad styrdokumenten samt författare till böcker inom religionsdidaktik anser Àr religionsÀmnets syfte och roll i dagens sekulariserade samhÀlle. För att uppfylla mitt syfte utförde jag en enkÀtundersökning bland gymnasieelever med frÄgor som pÄ olika sÀtt knöt an till mitt syfte och mina tvÄ övergripande frÄgor.

Matematikundervisningen Àr idag kritiserad och tidigare undersökningar visar att elevernas lust till att lÀra matematik Àr lÄg. Det hÀvdas att lÀrarna Àr en stor bidragande orsak till att matematik idag ses som ett trÄkigt Àmne och det de kritiseras för att hÄlla en alltför enformig undervisning som eleverna inte ut fÄr ut det bÀsta möjliga av. Syftet med min studie var att belysa lÀrarnas motiveringar till deras val av under­visningsmetoder samt att redogöra för deras instÀllningar till de faktorer som skapar lust att lÀra. Studien grundade sig pÄ kvalitativa intervjuer dÀr matematiklÀrare pÄ en högstadieskola fick möjlighet att berÀtta om sina undervisningsmetoder. Studiens resultat visar att lÀrarna mycket vÀl kan motivera sina val av undervisningsmetoder och att det finns ett flertal gemensamma faktorer som styr lÀrarnas val.

Problem: PÄ grund av stora pensionsavgÄngar kommer det inom de nÀrmsta Ären att behövas ett stort antal chefer. Forskare och praktiker har emellertid uppmÀrksammat att unga mÀnniskor i mindre utstrÀckning verkar vilja ta över denna roll. PÄ bankföretaget Nordea har likvÀl detta problem uppmÀrksammats. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera ungas förestÀllningar om chefskap ur ett organisationskulturellt perspektiv. Metod: Uppsatsen baseras pÄ kvalitativa intervjuer i kombination med en observation pÄ ett utvalt fallföretag.