Hör slöjan hemma i en demokratisk stat? Det Àr inte helt lÀtt att avgöra eftersom slöjbruket beror pÄ sÄ mÄnga olika faktorer. I denna uppsats presenteras bakgrundsfakta om kvinnan i det muslimska samhÀllet, jÀmstÀlldheten, Islam och demokrati och slöjan i vÀrlden. Vad gÀller slöjan sÄ Àr det i grund och botten en sedvÀnja som inte direkt har med islam att göra.  Trots det sÄ vÀljer mÄnga kvinnor att bÀra den som en symbol för sin religion.

Hör slöjan hemma i en demokratisk stat? Det Àr inte helt lÀtt att avgöra eftersom slöjbruket beror pÄ sÄ mÄnga olika faktorer. I denna uppsats presenteras bakgrundsfakta om kvinnan i det muslimska samhÀllet, jÀmstÀlldheten, Islam och demokrati och slöjan i vÀrlden. Vad gÀller slöjan sÄ Àr det i grund och botten en sedvÀnja som inte direkt har med islam att göra.  Trots det sÄ vÀljer mÄnga kvinnor att bÀra den som en symbol för sin religion.

I den hÀr studien har vi genom kvalitativa intervjuer och en hermeneutisk forskningstradition undersökt hur sex förskollÀrare i förskolan tolkar och uttalar att de förhÄller sig till genusuppdraget som det Àr formulerat i LÀroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket 2010). I studien har vi Àven undersökt vilka faktorer som enligt förskollÀrare kan pÄverka deras arbete med genus. Sammanfattningsvis visar vÄrt resultat att förskollÀrare har svÄrt att uttala hur de tolkar det formulerade mÄlet i Lpfö98. De Àr vÀl medvetna om att det finns ett genusuppdrag som ska följas och efterstrÀvas. LikvÀl har de ofta svÄrt att gripbart och med ord tolka det som stÄr angivet i Lpfö98.

Hedersrelaterat vÄld och praktiserandet av traditioner som arrangerade Àktenskap och polygami har aktualiserat diskurser rörande erkÀnnande av kulturella divergenser i en rad vÀstliga lÀnder. Studiens syfte Àr att belysa stÄndpunkter i diskursen som rör kvinnors individuella rÀttigheter och gruppens rÀttigheter i ett mÄngkulturellt sammanhang vilket sker ut ett textanalytiskt perspektiv samt ur det levda livets. Jag utgÄr frÄn filosofen Martha Nussbaum teori om mÀnskliga funktionsförmÄgor och definition av mÀnskliga rÀttigheter. Jag har analyserat tvÄ aktörers texter i diskursen, Susan Moller Okin (föresprÄkar individrÀttigheter) samt Charles Taylor (föresprÄkar grupprÀttigheter). Studiens centrala frÄga samt övergripande frÄgestÀllningar Àr:Vad Àr mÀnskliga rÀttigheter?- ur det filosofiska perspektivet,- ur Taylors respektive Okins stÄndpunkter och- ur det levda livets?Jag har intervjuat en kvinna, frÄn en annan kulturell kontext Àn den svenska, om hennes valmöjligheter och handlingsutrymme.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt ICA-reklamen gestaltar Sverige. Med nationalism, myter och ideologi som teoretiska utgÄngspunkter syftar uppsatsen till att komma nÀrmare hur myten om Sverige rekonstrueras i ICA:s reklamfilmer, samt vilken roll ICA har i det Sverige som framstÀlls.Efter en förstudie pÄ de av ICA:s reklamfilmer som sÀnts i TV det senaste halvÄret har ett strategiskt val gjorts. UtifrÄn ett semiotiskt angreppssÀtt har en kvalitativ innehÄllsanalys genomförts pÄ tre av ICA:s reklamfilmer frÄn 2014. Analysen visar att genom anvÀndningen av tecken som symboliserar Sverige i reklamfilmerna konstrueras myter om den svenska familjen, svensken och Sverige. ICA bidrar dÀrmed genom sina reklamfilmer till mytifieringen av Sverige.Slutsatserna dras till att genom de hÀr tre reklamfilmerna gestaltar ICA Sverige som ett land med hÀlsosamma och medvetna invÄnare som helst Àter svenskproducerad mat och lever i kÀrnfamiljskonstellationer.

Denna uppsats undersöker hur idén om det ideala parförhÄllandet och de genusnormer som detta ideal skapar, uttrycks pÄ en svensk nÀtdejtingsida. Materialet utgörs av fyrtio presentationer författade av tjugo kvinnor respektive mÀn som skapat en profil pÄ dejtingsajten match.com, och som alla identifierar sig som heterosexuella. Diskussionen baserar sig bÄde pÄ vilka ramar sjÀlva sajten sÀtter för vad som Àr möjligt att söka och vilka normer personerna sjÀlva ger uttryck för och förhÄller sig till i sina presentationer. Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i queer och diskursteori.I uppsatsen argumenteras det för att bÄde nÀtdejting som fenomen och det som framkommer ur mÀnniskors individuella presentationer, visar att mÀnniskor vill innanför den heteronormativa ramen och att detta till stor del beror pÄ att det bara Àr dÀr som man enligt den hegemoniska berÀttelsen kan finna Àkta tillfredsstÀllelse i livet. Men för att komma innanför denna norm, mÄste man inta vissa subjektspositioner och anta vissa implicita regler/traditioner/vÀrden i en vÀlutformad mall för hur ens liv ska formeras.

I en fÀltstudie pÄ grundskolan studeras elevernas arbete med Lego som visuell kultur och hur de ser pÄ lÀrande kring Lego. Syftet med studien Àr att ge ett bidrag till förstÄelsen av olika könsstrukturer i byggandet av Lego och dÀrmed se eventuella skillnader i utföranden mellan flickor och pojkar. Det handlar ocksÄ om att lÄta eleverna vara medforskare och göra deras röster hörda samt bidra till elevernas berÀttandekultur och kunskapande.FrÄgestÀllningarna Àr: PÄ vilket sÀtt blir olika genusperspektiv framtrÀdande i byggandet med Lego? Hur framtrÀder skillnader mellan pojkar och flickor? PÄ vilket sÀtt kan elever uppfatta och beskriva Lego som en kunskapsform? Undersökningen har en socialkonstruktionistisk teoretisk ram, dÀr eleverna ses som kunskapande aktörer och medaktörer till grundskolediskursen. Det empiriska materialet analyseras utifrÄn metoder inom diskursanalys som en variant av textanalys.

Problem: PÄ grund av stora pensionsavgÄngar kommer det inom de nÀrmsta Ären att behövas ett stort antal chefer. Forskare och praktiker har emellertid uppmÀrksammat att unga mÀnniskor i mindre utstrÀckning verkar vilja ta över denna roll. PÄ bankföretaget Nordea har likvÀl detta problem uppmÀrksammats. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera ungas förestÀllningar om chefskap ur ett organisationskulturellt perspektiv. Metod: Uppsatsen baseras pÄ kvalitativa intervjuer i kombination med en observation pÄ ett utvalt fallföretag.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka varför unga syrisk- ortodoxa killar, som Àr födda i Sverige, i helt annorlunda livsförhÄllanden Àn deras förÀldrar vÀljer att utbilda sig till diakoner. De teoretiska förutsÀttningar och grundantagande bygger pÄ Owe Wikströms teorier om varför mÀnniskan blir religiös. Studiens perspektiv Àr psykologiskt och i uppsatsen utgÄr jag frÄn att informanternas religiositet Àr ett fenomen som skapas, bevaras och förÀndras utifrÄn psykologiska grunder. Föreliggande arbete bygger pÄ kvalitativ forskningsmetod. Jag har valt denna forskningsmetod för att jag Àr intresserad av att fÄ en förstÄelse över betydelsen och innebörden av det som studeras.  I studien tillÀmpas en kvalitativ intervjuform.I min studie kan jag utifrÄn informanternas utsagor se att Individen, kulturens och meningsperspektivet Àr beroende av varandra för att fÄ en fruktsam tolkning.

On the 1st of July 2011 a new education act was carried out, which elucidate that all education in course of a public principal shall be non-denominational. In relation to this a public debate about the educational system's policy toward religious institutions, particularly the earlier nation church Svenska Kyrkan, and religious traditions burst out. This thesis reconstructs the ?Lucia debates? that were kept during the years 2011-2012. The aim of this thesis is to identify the mechanisms of the Lucia debate's issue and progress.

The aim of this study was to investigate how mothers in families with strong patriarchal traditionssee their role as a mother and as a woman. The study is built upon two main questions: What arethe expectations of your family and your immediate environment on you as a mother and as awoman? And what does ?honour? mean for you as a mother and as a woman? In our paper wehad as a starting point a gender perspective that was further on applied in defining our researchquestion. We are also giving an account of the phenomenological perspective that we also had asa basis of our work. We interviewed six mothers living in families with strong patriarchaltraditions.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt ICA-reklamen gestaltar Sverige. Med nationalism, myter och ideologi som teoretiska utgÄngspunkter syftar uppsatsen till att komma nÀrmare hur myten om Sverige rekonstrueras i ICA:s reklamfilmer, samt vilken roll ICA har i det Sverige som framstÀlls.Efter en förstudie pÄ de av ICA:s reklamfilmer som sÀnts i TV det senaste halvÄret har ett strategiskt val gjorts. UtifrÄn ett semiotiskt angreppssÀtt har en kvalitativ innehÄllsanalys genomförts pÄ tre av ICA:s reklamfilmer frÄn 2014. Analysen visar att genom anvÀndningen av tecken som symboliserar Sverige i reklamfilmerna konstrueras myter om den svenska familjen, svensken och Sverige. ICA bidrar dÀrmed genom sina reklamfilmer till mytifieringen av Sverige.Slutsatserna dras till att genom de hÀr tre reklamfilmerna gestaltar ICA Sverige som ett land med hÀlsosamma och medvetna invÄnare som helst Àter svenskproducerad mat och lever i kÀrnfamiljskonstellationer.

FestivalnÀringen Àr en stor turismverksamhet i Sverige, som lockar tusentals besökare till stÀder runt om i Sverige varje Är. Men för att kunna sticka ut i den stÀndigt vÀxande branschen, krÀvs det en image och nÄgot unikt som lockar besökare. Kirunafestivalen ville ha hjÀlp att stÀrka sin position för att kunna sticka ut pÄ Sveriges festivalmarknad. DÀrför har vi genom teorier frÄn upplevelseproduktion samt en omvÀrldsanalys tagit fram ett koncept för att stÀrka Kirunafestivalens position och image. Till uppsatsen valde vi att arbeta positivistiskt med en deduktiv ansats.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vad som pÄverkar klarsprÄksarbetet pÄSveriges riksdag. Materialet bestÄr av enskilda intervjuer med fyra textgranskare pÄRiksdagsförvaltningen, enheten riksdagstryck. Fokus ligger pÄ granskningen avbetÀnkanden. De teman som undersöks Àr textgranskarnas syn pÄ mottagarna,textgranskarnas tolkning av klarsprÄk, huruvida textgranskarna följer rÄdandeklarsprÄksnormer, vilka redskap textgranskarna har att tillgÄ i arbetet med klarsprÄk samtvilka hinder respektive möjligheter som finns för klarsprÄk inom verksamheten. Resultatenvisar att arbetet med klarsprÄk pÄ riksdagen pÄverkas av flera olika faktorer, bland annatriksdagens traditioner vad gÀller arbetssÀtt och skrivsÀtt.

Denna observationsstudie utgÄr frÄn elevers bilder sÄ som de exponeras i tre rum i tre grundskolor. Bilderna kategoriseras som visuella yttranden baserat pÄ semiotikens sÀtt att se pÄ bilder som betydelseskapande handlingar. FN:s barnkonvention bildar tillsammans med lÀroplanen för grundskolan och kursplanen för bildÀmnet i grundskolan bakgrund mot vilken studiens resultat stÀlls. Tre pedagoger, en frÄn varje skola, Àr kompletterande informationskÀllor till elevernas bilder.  Studiens syfte Àr att försöka belysa hur den visuella yttranderÀtten i grundskolan ser ut i praktiken och synliggöra hur mötet mellan elevers yttranderÀtt och undervisningens mÄl kan se ut. I arbetet stÀlls frÄgor som: I vilken utstrÀckning Àr grundskolan en plats för visuell yttranderÀtt? Vilken funktion fÄr elevernas bilder? Var placeras, exponeras, elevernas bil der i de fall detta förekommer? NÀr blir elevernas bilder klotter? Tre bilder producerade av elever har valts ut ur materialet och fÄr representera en samlad bild av yttranderÀtten vid de undersökta skolorna.Undersökningsresultatet tyder pÄ att elevernas bilder har en svag stÀllning ur kommuni kationssynpunkt, dÄ bilderna i större utstrÀckning ses som moment i teknikövning eller bildkomposition Àn som sprÄkligahandlingar.