Syftet med uppsatsen var att ta reda pÄ hur trollformler kan överleva flera Ärhundraden. Jag har studerat en formel som botar vrickning eller brott pÄ ben och bygger pÄ ett muntligt berÀttande. För vidare resultat har jag tagit med historiska skeenden för att kunna se vad som har pÄverkat dess överlevnad. Jag har Àven tittat pÄ ritualerna och magin kring boteformeln. Dessutom ifrÄgasatte jag om besvÀrjelsen var en magisk eller en religiös handling.

Flygverksamhet Àr till sin karaktÀr krÀvande, komplex och förenad med stora risker. I och med detta följer ett stort ansvarstagande. Syftet med denna uppsats Àr att skapa en djupare förstÄelse för ansvars- och sÀkerhetskulturen i Flygvapnet. DelfrÄgor som författaren stÀller för att besvara problemformuleringen Àr: Hur ser ansvars- och sÀkerhetskulturen ut i Flygvapnet? Hur manifesteras den skriftligt i regler och policys? Hur upprÀtthÄlls och reproduceras den av medlemmarna? Det teoretiska ansatsen i uppsatsen utgörs av institutionell teori och ett sociokulturellt perspektiv.

Som sjuksköterska möter man barn som har kommit i kontakt med döden pÄ ett eller annat sÀtt. FörstÄelsen och hjÀlparbetet borde börja hos sjuksköterskor och ska inte behöva vÀnta tills specialutbildad personal kopplas in. Syftet med studien var att undersöka och belysa barnens reaktion pÄ döden nÀr de förlorar en nÀrstÄende, hur de bearbetar sorgen och vad de tror hÀnder efter döden. OmrÄdet belystes genom att göra en narrativ studie som grundar sig pÄ publicerade brev. Resultatet bygger pÄ en bok med publicerade brev och brev frÄn Barn- och ungdomspsykiatrisk hemsida i Stockholms lÀn, dÀr barn sjÀlva berÀttar hur de reagerade och bearbetade sorgen och Àven vad de har för tankar om livet efter döden.

Syftet med uppsatsen Àr att öka förstÄelsen för taktisk kompetens som omhÀndertar den inneboende komplexiteten i militÀr verksamhet. Problemet hÀri Àr att kompetens kan anses vara nÄgot sÀllsynt och att inkompetens snarare Àr normalbilden.Uppsatsen tar sig an detta arbete genom att operationalisera Bertil Rolfs teorier om militÀr kompetens och Stephen Biddles teori om the Modern System. Ur detta teoretiska utblicksblicksfönster utfaller ett analysfilter bestÄende av kategorierna praktisk kunskap, professionell kunskap, regler och praktik inom institutioner och traditioner. Huruvida dessa kan utgöra en grund för förstÄelsen av taktisk kompetens analyseras dÀrefter med stöd av Israel Defense Forces taktiska prestationer under det andra Libanonkriget 2006.Resultatet Àr att taktisk kompetens Àr möjlig att förstÄ utifrÄn förutsÀttningarna att hantera den förÀnderliga helheten. Taktisk kompetens handlar om de organisatoriska villkoren att kritiskt granska och reflektera över rÄdande förhÄllanden och förutsÀttningarna för att Ästadkomma förÀndring och utveckling.

Simkunnighet Àr ett kursmÄl i Àmnet Idrott och hÀlsa som alla elever förvÀntas uppnÄ i grundskolan. I gymnasieskolans kursplaner för idrottsÀmnet har kravet om simkunnighet dock plockats bort. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utstrÀckning idrottslÀrare pÄ gymnasiet anvÀnder sig av simundervisning, Àven om simkunnighet inte Àr ett kursmÄl. Studien innefattar en undersökning av de icke simkunniga elevernas möjligheter att lÀra sig simma pÄ gymnasiet samt en undersökning om lÀrare anser att simkunnighet bör vara ett kursmÄl Àven pÄ gymnasienivÄ.Metoden som anvÀndes för att besvara undersökningens syfte var kvalitativa intervjuer. VÄr undersökningsgrupp bestod av fem aktiva gymnasielÀrare i Idrott och hÀlsa i en kommun i norra Sverige.Resultatet av undersökningen visar att idrottslÀrarna anvÀnder sig av simundervisning pÄ gymnasiet trots att det inte Àr ett explicit kursmÄl.

Syftet med föreliggande studie var att synliggöra lÀrarnas uppfattning om miljöns betydelse i förskolan utifrÄn barnens lÀrande. För att synliggöra lÀrarnas tankar och erfarenheter anvÀndes kvalitativ intervju som undersökningsmetod.Resultaten visar att den omgivande miljön har stor inverkan pÄ barnens lÀrande. LÀrarna menar att miljön skapar lÀrarens roll och det Àr lÀrarna som innehar huvudrollen nÀr det gÀller utformningen av den pedagogiska miljön. Miljön ska inte tas förgiven utan den ska Àndras och lÀmpas efter barnen i barngruppen. Det handlar om att utgÄ frÄn barnens tankar, idéer och intressen vid utformandet av en lÀrande miljö.

De flesta svenskar kÀnner till hur en svensk kommun Àr uppbyggd och hur den fungerar. Man vet att en kommun styrs av lokala politiker som bildar nÄgon form av styrande majoritet. Man vet ocksÄ att kommunens ansvarsomrÄden Àr uppdelade i olika nÀmnder och att det sedan Àr tjÀnstemÀn och administratörer som genomför besluten. Efter det att besluten Àr implementerade sker en uppföljning, en revision, som bland annat bestÄr av att oppositionspolitiker granskar utfallet av den förda politiken. Med denna ordning tystnar aldrig diskussionen.

SamhÀllsutvecklingen medför förÀndringar i hur mÀnniskor lever sina liv. Traditioner och normer bryts ner och ifrÄgasÀtts i allt snabbare takt idag Àn tidigare. Den kulturella moderniseringen pÄverkar alla, i synnerhet ungdomar som befinner sig i en kÀnslig livsfas dÀr de söker sin identitet. Utseendet och kroppen har fÄtt en central roll idag, vilket inte enbart leder till en sundare livsstil utan Àven till en oroande kroppsfixering. Just kroppsfixeringen tillsammans med svag sjÀlvkÀnsla ligger mÄnga gÄnger bakom dopingmissbruk, ett missbruk som ökat bland ungdomar pÄ sistone.

OtillrÀckligt behandlad postoperativ smÀrta Àr ett problem som sjuksköterskor i allmÀnhet kommer i kontakt med i sitt dagliga arbete och som Äsamkar patienten bÄde fysiska och emotionella kval. Musik, med tusenÄriga traditioner som lÀkande, har lÀnge varit en bortglömd intervention dÄ sjukvÄrden under lÄng tid varit strikt biomedicinskt inriktad. Syftet var att belysa musikens inverkan som omvÄrdnadsÄtgÀrd i samband med postoperativ smÀrta, ur ett patientperspektiv. Metoden bestod av en litteraturstudie, nio vetenskapliga artiklar har analyserats och ligger som grund till resultatet. Analysen av artiklarna har lett fram till tre olika kategorier; Lindrad smÀrtupplevelse, lindrad upplevelse av kÀnslomÀssigt lidande och underlÀttad mobilisering.

Syftet med arbetet Àr att ge en generell presentation av Den gyllene blommans hemlighets innehÄll och funktion samt introducera tvÄ olika kommentarer och synliggöra deras specifika synsÀtt. De generella frÄgorna jag har stÀllt mig Àr följande: Vad Àr textens innehÄll? PÄ vilka filosofiska grunder vilar metoden? Vilka Àr de viktigaste skillnaderna mellan Jungs och Clearys kommentarer?Wilhelm var den person som hittade texten och som först översatte den till ett vÀsterlÀndskt sprÄk Är 1928. Han har bÄde översatt och kommenterat bl. a.

Syfte: Föreliggande studies syfte Àr att undersöka hur sociokulturella faktorer som sprÄk, identitet och kultur speglar assimilerande, integrerande eller inkluderande perspektiv i valet av undervisningsstoff inom verksamhetsförlagt lÀrande (VFL) i karriÀrgrupper inom sfi (svenska för invandrare), val som kan förklara varför sfi-deltagaren lyckas eller inte i sina studier och dÀrmed fÄr intrÀde eller ej i samhÀlle och arbetsliv. Teori: I studien förs ett sociokulturellt perspektiv, sÄsom det framstÀlls av bland andra Vygotsky (1978) och i ett svenskt sammanhang av bl.a. SÀljö (2000, 2005) fram. Inom denna teori ser man sprÄket, som ett av alla de medierande redskap eller verktyg som anvÀnds vid kunskapande. En viktig tanke Àr att sprÄket aldrig objektivt kan avspegla vÀrlden utan att den innebörd man ger ett ord eller yttrande Àr avhÀngig kunskap och erfarenheter hos bÄde den som yttrar och den som tolkar budskapet.

Matematikundervisningen Àr idag kritiserad och tidigare undersökningar visar att elevernas lust till att lÀra matematik Àr lÄg. Det hÀvdas att lÀrarna Àr en stor bidragande orsak till att matematik idag ses som ett trÄkigt Àmne och det de kritiseras för att hÄlla en alltför enformig undervisning som eleverna inte ut fÄr ut det bÀsta möjliga av. Syftet med min studie var att belysa lÀrarnas motiveringar till deras val av under­visningsmetoder samt att redogöra för deras instÀllningar till de faktorer som skapar lust att lÀra. Studien grundade sig pÄ kvalitativa intervjuer dÀr matematiklÀrare pÄ en högstadieskola fick möjlighet att berÀtta om sina undervisningsmetoder. Studiens resultat visar att lÀrarna mycket vÀl kan motivera sina val av undervisningsmetoder och att det finns ett flertal gemensamma faktorer som styr lÀrarnas val.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en större förstÄelse för nÄgra personers tankar och reflektioner om vad en optimal parrelation innebÀr. Följande frÄgestÀllningar var i fokus: Vilka aspekter kan knytas till en optimal parrelation? PÄ vilket sÀtt styr olika omvÀrldsfaktorer? En semistrukturerad intervjuform anvÀndes och urvalet bestod av fem personer i Äldrarna 30-45 Är. Resultatet visade att tilliten hade en avgörande roll för vÀlbefinnandet i en optimal parrelation. Den optimala parrelationens negativa sidor pÄpekades ocksÄ, till fördel för den reella relationen.

I denna studie analyseras fem unga kurdiska kvinnors upplevelser av sina levnadsförhÄllanden i Sverige. UtifrÄn en kvalitativ undersökningsmetod och med hjÀlp av intervjuer, har faktorer som sprÄk, förÀldrarnas religion, traditioner och kultur granskats. Studiens teoretiska ram utgörs till stor del av diaspora, etnicitet och kultur, men Àven identitet, genus och stigma har anvÀnts som centrala teorier. Utöver dessa har flersprÄkighet som begreppsdefinition haft en betydande roll för analysen och informanternas upplevelser och tankar.Vi har i studien dragit slutsatsen att de kurdiska kvinnorna mer eller mindre har assimilerats in i det svenska samhÀllet genom att de delvis har glömt bort sitt modersmÄl eller refererar till sig sjÀlva som svenskar. Detta av den anledning att de inte vill hamna i utanförskap och menar att det finns en klyfta mellan den svenska och kurdiska kulturen.

Studiens syfte var att undersöka hur arbetssituation och karriÀr pÄverkar hur förÀldrar vÀljer att fördela förÀldraledigheten mellan sig. Sverige har en förÀldraförsÀkring som ger bÄde mannen och kvinnan möjlighet att ta ut och dela förÀldraledigheten lika, men kvinnan Àr fortfarande den som tar ut den hösta andelen av förÀldraledigheten. Den undersökta gruppen bestod av fem informanter som varit förÀldraledig och var tillbaka i arbete igen. Studien genomfördes med en kvalitativ deskriptiv metod med hjÀlp av en intervjuguide som var halvstrukturerad med öppna frÄgor.Resultatet visade pÄ att traditioner och könsroller fortfarande Àr starkt styrande. MÀnnen tar oftare ut sin del av förÀldraledigheten i kortare perioder eller i mindre omfattning Àn kvinnor och Àr dÀrför borta frÄn arbetet mindre del.