Sök:

Sökresultat:

861 Uppsatser om Erfarna lärare - Sida 13 av 58

Nyutexaminerade historielÀrares Àmnesdidaktiska sprÄkbruk : En kvalitativ studie av nyutexaminerade historielÀrare vid Karlstads universitet

Nyutexaminerade historielÀrares Àmnesdidaktiska sprÄkbruk- En kvalitativ studie av nyutexaminerade historielÀrare vid Karlstads universitet.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur nyutexaminerade historielÀrares underliggande Àmnesdidaktiska sprÄkbruk och perspektiv synliggörs i dels samtal om deras undervisningsstrategi och dels planeringsmaterial, samt hur detta kan relateras till de tvÄ stora skolbildningarna inom historiedidaktik och de resultat och teorier som tidigare forskning bidragit med.FrÄgestÀllningarna lyder:1. Vilka begrepp möjliga att relatera till tysk respektive anglosachsisk historiedidaktik synliggörs i nyutexaminerade historielÀrares samtal om och dokument kring sin undervisningsstrategi?2. PÄ vilket sÀtt kan de nyutexaminerade historielÀrarnas Àmnesdidaktiska sprÄkbruk relateras till resultat och teorier sprungna ur den tidigare forskningen?3.

Utf?r barnsk?tare och f?rskoll?rare samma arbetsuppgifter?

Denna studie genomf?rde intervjuer p? f?rskolor i tre arbetslag som inneh?ll flera olika yrkeskategorier. Fenomenet som unders?ktes var olika yrkeskategoriers varierande uppfattningar av delaktighet och ansvarsf?rdelning f?r planering samt genomf?rande av undervisning. Fr?gest?llningarna som besvarades var f?ljande: Hur uppfattar arbetslaget delaktighet i planering och genomf?rande av undervisning? Hur uppfattar arbetslaget att ansvarsf?rdelning b?r vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Hur vill yrkeskategorierna i arbetslaget att ansvarsf?rdelningen ska vara g?llande planering och genomf?rande av undervisning? Detta fenomen har unders?kts genom en kvalitativ metod med en fenomenografisk ansats.

Hembygdssamlingar pÄ folkbibliotek ? en undersökning av bibliotekariers attityder

Local history collections are fairly common among the Swedish public libraries and these collections often contain older or rare material. There are no national policies concerning the preservation of rare books at the public libraries, and the librarians of public libraries may lack that knowledge. The aim of this study is to examine librarians? attitudes toward their libraries? local history collections. We interviewed five librarians in the county of VÀstra Götaland and also made a small observation study of their local history collections.

Motivationsfaktorers pÄverkan pÄ utbildningsval : en utgÄngspunkt för HR-arbete kring arbetsmotivation?

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

Kul, spÀnnande, och socialt: online-spelare om livet i "bubblan"

Uppsatsen handlar om varför man spelar online spel, och vilka orsaker det Àr som gör att man lÀgger ned sÄ mycket tid pÄ det. Jag har intervjuat nio stycken vÀldigt erfarna onlinespelare runt om i Sverige. Syftet var att ta reda pÄ varför man spelar onlinespel?.

2000-talets metod att möta alla elever? Estetiska lÀroprocesser med fokus pÄ bild och drama

Vad Àr det som Àr viktigt med bild och drama? I denna undersökning ges det svar pÄ bild- och dramas olika funktioner, och vad det innebÀr att anvÀnda dessa Àmnen i undervisningen. LÀrare med olika erfarenheter av bild och drama har jÀmförts, och deras motiveringar till dessa Àmnens betydelse har belysts. Tyngdpunkten i uppsatsen Àr att lyfta fram bilden och dramats funktion för elevens lÀrande i olika situationer. En kvalitativ metod har sÄledes anvÀnts till undersökningen av den erfarna lÀrarens arbetssÀtt.

Anpassad undervisning för alla? : En studie utifrÄn fyra lÀrares erfarenheter om inkluderande undervisning för elever med autismspektrumstörning

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

FrÄn viskningar till rop : en studie av fem kvinnliga Jazz i Sverige-röster

Studiens syfte har varit att o?ka fo?rsta?elsen fo?r ro?stliga uttryck i jazzmusik, med fokus pa? hur samspelet mellan ord och musik verkar i skivinspelningar med utvalda sa?ngerskor. Utifra?n en hermeneutisk ansats har fem skivinspelningar med fem svenska kvinnliga jazzsa?ngerskor, samtliga utsedda till Jazz i Sverige-artister, beskrivits och tolkats ur ett vokalpedagogiskt perspektiv. I fo?rha?llande till jazzsa?ngtraditionen visade sig tva? av studiens sa?ngerskor pa? olika vis utmana vokala konventioner.

En undersökning pÄ varför sÄ mÄnga inte fullföljer sin gymnasieutbildning inom VVS.

Intervjuer gjorda pĂ„ tre arbetslösa ungdomar efter att ha valt att hoppa av sin lĂ€rlingstid pĂ„ sin VVS-utbildning av olika anledningar. Undersökningen Ă€r gjord för att hitta orsaken till avhoppandet pĂ„ utbildningen. Även intervjuer pĂ„ erfarna VVS-montörer Ă€r utfört. Hittade en koppling mellan förĂ€ldrar, omogna elever osv..

Nyblivna lÀrares yrkessocialisation : en undersökning om det första Äret som nybliven lÀrare

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur en utvald grupp av nyblivna lÀrare i förskoleklass - Är 6 upplevde det första Äret i yrket. VÄrt syfte Àr Àven att ta reda pÄ vad de upplever att lÀrarutbildningen har bidragit med för deras yrkessocialisation. Vi vill ocksÄ undersöka hur en utvald grupp av erfarna lÀrare tÀnker kring sin utbildning och vad den bidragit med för deras yrkessocialisation. Slutligen Àr vÄrt syfte att undersöka vilka uppfattningar dessa nyblivna respektive erfarna lÀrare har kring begreppet mentorskap. Metod: VÄr undersökning utgÄr sÄvÀl frÄn en kvalitativ ansats som frÄn en komparativ ansats.

Interkulturell kompetens - Analys och tolkning av ett l?romedel i spanska p? h?gstadiet samt n?gra h?gstadiel?rares perspektiv om interkulturell kompetens

I v?rt m?ngkulturella samh?lle ?r det viktigt att vi lever harmoniskt med v?ra medm?nniskor. F?r att uppn? detta m?ste vi som l?rare arbeta f?rebyggande genom undervisningen och l?ra v?ra elever att f?rst? och respektera alla kulturer och m?nniskor. En central del av detta ?r den interkulturella kompetensen, vilket kortfattat handlar om elevernas f?rm?ga att acceptera och respektera kulturella skillnader hos andra. Syftet med studien ?r att utr?na huruvida boken ?Gracias 9? (den sj?tte tryckningen) uppfyller kunskapskraven i spanska som st?lls av Lgr 22 g?llande interkulturell kompetens, samt att f? n?gra h?gstadiel?rares perspektiv p? l?romedlet n?r det g?ller att f?rmedla interkulturell kompetens i spanska. F?r att ?stadkomma detta kombinerade vi semistrukturerade forskningsintervjuer med inneh?llsanalys av ett spanskt l?romedel.

Kroppslig förmÄga och goda rörelsekvalite?er : En intervjustudie om tolkningar bland lÀrare i idrott och hÀlsa

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

?Man l?r ju sig hantera sina k?nslor b?ttre n?r man f?r rekreation?

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de ?vriga delar som ?terfinns i fritidshemmets uppdrag. ?tminstone r?der det ett forskningsgap g?llande hur l?rare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom v?r kvalitativa intervjustudie str?var vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsf?ltet g?llande arbetsg?ngen kring vila och rekreation utifr?n ett policy enactment-teoretiskt perspektiv.

Varf?r f?r inte alla barn g? p? fritids?

2020 blir barnkonventionen svensk lag. I och med det blir det juridiskt bindande att bland annat beakta barns b?sta i fr?gor som r?r barn. Fritidshemmet ?r i allra h?gsta grad en plats som barn spenderar mycket tid p?.

Informell formativ bedömning i matematikundervisningen

Informell formativ bedo?mning a?r inte bedo?mning som tenderar att dokumenteras och sammanfattas till ett betyg, utan den bedo?mning som via dialoger i klassrummet hja?lper la?raren att avgo?ra vad eleverna kan eller om de ha?nger med i det la?raren fo?rso?ker fo?rmedla. Fo?r att bedo?mningen sedan skall vara formativ kra?vs det att informationen som la?raren fa?r fram vid dessa dialoger anva?nds som grund i fortsatt undervisning. Syftet med den ha?r studien a?r att fo?rdjupa kunskapen om informell formativ bedo?mning inom matema- tik pa? gymnasieskolan.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->