I förskolan Àr det mÄnga förskollÀrare som ska samarbeta. FörskollÀrarna ska ge stöd Ät de barn som behöver det, för det finns alltid barn som behöver sÀrskilt stöd. Syftet med denna undersökning Àr att se, hur förskollÀrare tolkar de styrdokument som finns inom förskolan för barn i behov av sÀrskilt stöd utifrÄn ett konkret fall. Denna undersökning Àr en semi-strukturerad intervjustudie som metod. Jag besökte tvÄ förskolor och intervjuade fyra förskollÀrare, de fick tolka ett styrdokument utifrÄn barn i behov av sÀrskilt stöd.

I detta arbete har en utredning om aktiebolaget gjorts. Denna bolagsform skiljer sig frÄnandra bolagsformer dÄ aktiebolaget Àr uppbyggt pÄ olika organ. De olika organen hartilldelats olika kompetenser i form av behörigheter och befogenheter för denverkstÀllandemakten samt förvaltningen av bolaget. Det kan vara svÄrt att direkt urskiljagrÀnsdragningen mellan styrelsens och VD:s kompetens. Syftet med denna uppsats harvarit att försöka besvara frÄgan var en grÀnsdragning mellan styrelsens och VD:skompetens gÄr, vilka kriterier och faktorer som kan anvÀndas vid en bedömning samt vilka ÄtgÀrder som kan riktas mot organen om ett överskridande av denna kompetens har skett.

Syftet med detta arbete var att, mot bakgrund av en samtid som beskrivits som posttraditionell,undersöka hur skolÀmnet slöjd, som ett ifrÄgasatt Àmne förknippat med traditionella hantverk, skrivsfram och motiveras i LGR11. Genom en kritisk diskursanalys av syftesdelen i kursplanen ochmotsvarande avsnitt i kommentarmaterialet till denna, undersöktes materialet utifrÄn tre olikadimensioner. Dessa relaterades sedan till varandra och interdiskursivitet, samt inflytande av tendenseri det som ? utifrÄn sociologisk samtidsteori ? beskrivits som senmoderniteten, spÄrades i texterna.Analysen visade att slöjdÀmnets styrdokument pÄ olika sÀtt försöker överbrygga en upplevd konfliktmellan bland annat teori och praktik respektive nutid och tradition samt att kommentarmaterialet pÄ enoch samma gÄng strÀvar efter att styra lÀrarnas undervisning och förÀndra det sÀtt de talar om slöjd ? isyfte att uppnÄ ökad likvÀrdighet och att skapa goda sprÄkrör för Àmnet. Vidare upptÀcktes en hög gradav interdiskursivitet mellan slöjdtexterna och EU.s nyckelkompetenser för livslÄngt lÀrande.

Abstrakt Syftet med studien var att skapa en förstÄelse för hur studie? och yrkesvÀgledarnas arbete och vÀgledningsmetoder ser ut för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt för elever med koncentrationssvÄrigheter. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med fem utbildade studie- och yrkesvÀgledare i fem norrlÀndska kommuner i Sverige. Jag anvÀnde mig av digitala intervjuer. UtgÄngspunkten i undersökningen var att ta reda pÄ vilka vÀgledningsmetoder som anvÀnds, hur samarbetet med vÄrdnadshavarna och övriga pedagoger pÄ skolorna ser ut, samt undersöka vilka utbildningar och kompetenser studie- och yrkesvÀgledarna besitter.  VÀgledningsmetoderna som anvÀnds visade sig inte vara nÄgra fastlagda metoder, olika vÀlbeprövade och erkÀnda metoder anvÀnds utifrÄn den enskilde individens behov.

SammanfattningMusikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mÀngd svenska lÄtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten Àr hög. Det Àr nÀstan lika mÄnga kvinnor som mÀn som skapar musiken, men andelen sysselsatta kvinnor inom musikbranschen Àr en tredjedel. Ser man till vart i organisationerna kvinnor respektive mÀn befinner sig blir skillnaderna Ànnu tydligare. I ledningsgrupper Àr den kvinnliga representationen endast 20 procent och samma fördelning Äterfinns Àven i antalet A&R:s (den yrkesroll pÄ musikbolag och förlag som upptÀcker och binder nya artister till organisationen).    Den hÀr studien ser nÀrmare pÄ hur rekryteringsprocesser i musikbranschen gÄr till, dÄ den generella utbildningsnivÄn Àr lÄg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper efterfrÄgas? Hur ser de i rekryteringsroller pÄ sina uppdrag och hur tÀnker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid.Studiens resultat visar en skepsis inför att förÀndra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen Àr relationsstyrd och bygger pÄ osynliga nÀtverk.

Parallellt med populÀrmusikens förÀndring med avseende pÄ hur den lÄter (jÀmför exempelvis The Beatles pÄ 1960-talet med Avicii pÄ 2010-talet), sÄ har Àven utbudet av verktyg för att skapa den expanderat. Kanske Àr det förstnÀmnda ? hur det lÄter ? ett resultat av den andra ? hur den görs ? men oavsett vilket sÄ Àr dessa förÀndringar ett faktum. Vad som inte verkar ha förÀndrats dock Àr de yrkestitlar som anvÀnts och anvÀnds. Med intervjuer och observationer av vad yrkesverksamma musikproducenter gör Äret 2013 Àr syftet att utveckla beskrivningar av musikproducentroller som kan anvÀndas i musikproduktionsutbildning.

Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan frÀmja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att trÀna social kompetens i gymnasieskolan.Dagens ungdomar har fÀrre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhÀllet samtidigt som sociala fÀrdigheter trÀnas mindre. DÀrav blir ungdomars brister i social kompetens mer pÄtaglig för samhÀllet. Gymnasielever befinner sig i en kÀnslig utvecklingsfas dÀr social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För nÀrvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och trÀning av social kompetens pÄ gymnasieskolan.Min empiriska studie har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda pÄ om och hur utomhuspedagogik kan anvÀndas för att frÀmja social kompetens. Respondenterna Àr verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting.

Det hÀr examensarbetet handlar om pedagogiskt drama i förskolan, med betoning pÄ empati och trygghet. Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ vad pedagoger samt dramapedagoger anser om pedagogiskt drama kopplat till barns utveckling av empati och trygghet, samt pÄ vilket sÀtt pedagogiskt drama kan anvÀndas i förskolans vardag. Jag har utgÄtt frÄn följande tvÄ frÄgestÀllningar: PÄ vilka sÀtt, anser pedagoger och dramapedagoger, att pedagogiskt drama kan bidra till barns utveckling? PÄ vilka sÀtt kan pedagoger anvÀnda sig av pedagogiskt drama i den dagliga verksamheten? För att besvara mina frÄgor har jag valt att anvÀnda mig av intervjuer samt observationer. De personer som jag valde att intervjua var alla pedagoger, men en av dem var bÄde pedagog och dramapedagog. En av pedagogerna var Àven verksamhetsansvarig pÄ en teaterförskola.

En diskrepans mellan högre utbildning och arbetsmarknadens krav tycks existera. Detta avser framförallt den kompetens högre utbildning medför gentemot arbetsmarknadens efterfrÄgan, vilket pÄverkar sÄvÀl organisationer, studenter som samhÀllet i stort. AnstÀllningsbarheten efter avslutade studier har dÀrmed blivit en framtrÀdande frÄga. Denna studie inriktar sig specifikt mot personalvetare och deras möjligheter pÄ arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Intentionen var att skapa en djupare förstÄelse och kunskap inom omrÄdet.

Denna studie har utgÄtt frÄn kvalitativa forskningsintervjuer med sju pedagoger frÄn Norrbottens lÀn för att undersöka IKT:s roll i undervisningen, framförallt i Àmnet Engelska i Är 4-6. Vi ville Àven skaffa oss en uppfattning kring pedagogernas tankar, kunskaper och Äsikter om IKT i undervisning generellt.Studien visar att IKT-anvÀndningen frÀmst sker i NO- och SO-Àmnena medan anvÀndningen i engelskÀmnet inte Àr lika frekvent. I engelskundervisningen upplevs IKT Àven vara ett stöd och en förstÀrkning för majoriteten av pedagogerna. Alla tillfrÄgade lÀrare anvÀnder fÀrdigtryckta lÀromedel som en bas i engelskundervisningen, vilket pÄvisar att lÀroböcker fortfarande har en stor plats i det Àmnet. Vidare visar denna studie att fÄ lÀrare har Àmnesutbildning i Engelska och kompetenser i IKT, vilket Àr tvÄ viktiga faktorer för att skapa en varierad undervisning.

Syftet med denna studie Àr att samla kunskap om lÀrares uppfattningar om och vÀrdering av estetiska uttrycksformer i undervisningen. Studiens empiriska material har samlats in genom en kvalitativ intervjustudie dÀr Ätta lÀrare pÄ sex olika skolor har intervjuats. De medverkande lÀrarna arbetar alla pÄ lÄgstadiet i samma kommun och har ansvar för en egen klass. LÀrarna har inte behövt speciella kompetenser eller behörigheter inom de estetiska uttrycksformerna för att delta i studien och informanternas Älder och kön har inte haft nÄgon betydelse.Resultaten i studien visar att lÀrarna uppfattar de estetiska uttrycksformerna som lustfyllda och stimulerande för eleverna. Vidare framkommer det att de estetiska uttrycksformerna i stor utstrÀckning uppfattas som verktyg för att frÀmja lÀrandet i skolans andra Àmnen.

Bakgrund: Under vÄr verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi upplevt att samverkan i arbetslag inte Àr sjÀlvklar. Beroende pÄ vilka lÀrare man talar med ser samverkan olika ut. Enligt Lpo94 skall lÀrare samverka, men det finns inga riktlinjer för hur detta ska ske i praktiken. Rektor har ansvar för att samverkan sker lÀrare emellan, men vi kÀnner att rektorernas direktiv inte Àr tydliga. UtifrÄn detta vÀcktes vÄrt intresse för hur olika rektorer uppfattar att de organiserar för samverkan pÄ sin skola.

Titel: Ideell och professionell verksamhet ? En studie om spÀnningar som uppstÄr och det fördelaktiga ledarskapet i ideella organisationer. Problemformulering: Vilka olika behov av ledarskap och vilka meningsskiljaktigheter finns mellan ideell och professionell verksamhet i ideella organisationer? Vilket ledarskap Àr fördelaktigt i ideella organisationer? Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att utreda vilka olika behov av ledarskap och meningsskiljaktigheter som finns mellan professionell och ideell verksamhet, vilket Àven indirekt syftar till potentiella meningsskiljaktigheter/spÀnningar mellan ledning och engagerade individer utan arvoden i organisation. UtifrÄn syftet har vi valt att reflektera över lÀmpliga ledaregenskaper och tidigare erfarenheter vilka kan möta de olikas behov av kravprofil.   AvgrÀnsning: Organisationer med ideella mÄl vilka arbetar med mÀnskliga rÀttigheter, humanitÀra insatser eller miljöfrÄgor. Aktivt engagerade individer, vilka uppoffrar egen tid och resurser utan att erhÄlla arvoden, existerar i de ideella organisationer vi fokuserar pÄ men Àven ett stort antal fast anstÀllda med lön. Det ska finnas bÄde en professionell verksamhet (del med arvoden) och en ideell verksamhet (medlemmar och frivilliga utan arvoden) i organisationen. Metod: Ett hermeneutiskt vetenskapligt förhÄllningssÀtt ligger som grund i vÄr studie.

Self-Determination Theory Àr en teori som handlar om hur hur och vilken grad av motivation vi har för att göra saker. Vi applicerade denna teori pÄ Crossfitutövare dÄ vi tror att det Àr en motiverande trÀningsform. Syftet med studien Àr att undersöka upplevd kvalitet av motivation i samband med Crossfit-trÀning. En enkÀtundersökning genomfördes mot 94 Crossfit-utövare frÄn tvÄ Crossfit-anlÀggningar i vÀstra Sverige. EnkÀterna mÀtte tre olika variabler inom ramen för Self-Determination Theory: tillfredsstÀllelse av psykologiska behov, mÄlsÀttningar och motiv till trÀning.

Jansson, J & Johansson, J (2009). Elevers bedömning av lÀrare - rÀtt vÀg till högre yrkesstatus? Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola Examensarbetet behandlar bedömning av lÀrare utifrÄn KAMEL - projektet. Elva lÀrare har intervjuats kring detta, varav tre har deltagit i projektet. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad lÀrare anser om projektet, hur de ser pÄ relationen mellan lÀrarprofession och bedömning av lÀrare samt att synliggöra ett samhÀllsperspektiv pÄ bedömning.