Resultat: Vi framhÄller att den teoretiska spÀnningen mellan reaktionssnabbhet och synergi som uppstÄr nÀr decentraliserade organisationer fokuserar pÄ kÀrnkompetensbaserad strategi till viss del kan hanteras av ledningen genom ett adekvat agerande. För att skapa synergier krÀvs centralisering. DÄ strategisk beslutsrÀtt Àr en nyckelfaktor för reaktionssnabbhet kan och bör den inte frÄntas SBU:s. VÄr slutsats Àr att om en decentraliserad organisation centraliserar den operativa beslutsrÀtten istÀllet för den strategiska, bör den kunna öka bÄde reaktionssnabbheten och synergierna i företaget som helhet. Centralisering av företagets operativa delar minimerar den initialt negativa effekten pÄ reaktionssnabbhet som centraliseringen medför.

Syftet med det hÀr projektet Àr att redovisa ett system- och framtidsperspektiv pÄ designprocessen och industridesignerns roll, vilket ocksÄ ska resultera i en tydligare definiering och kartlÀggning av designprocessen samt angrÀnsande ÀmnesomrÄden.Omfattande faktainsamling gjordes dÀrmed i form av litteraturstudier, studiebesök samt informationsökning pÄ internet. Detta skapade sedan en god grund för kommande intervjuer. Intervjuerna genomfördes med representanter frÄn bÄde lÀrosÀten och SVID samt med verksamma designers, detta i syfte att fÄ fram olika perspektiv och synsÀtt pÄ de specificerade omrÄdena.Baserat pÄ informationen frÄn faktainsamlingsfasen samt intervjuerna, gjordes en kartlÀggning av designprocessen med en tydligare koppling till makro- och mikromiljön samt Design Management. För att tydliggöra ytterligare sammanstÀlldes ocksÄ frÄgestÀllningar som hÀrrör till arbetsgÄngen.GÀllande Industridesignerrollen valde jag att (baserat pÄ intervjuresultatet) visualisera en bild av tÀnkbara framtida fokusomrÄden och kompetenser.Jag kan konstatera att designprocessen utvecklats till att innefatta mycket mer Àn ?design av produkter?.

Genom denna studie vill jag belysa pedagogernas roll i konflikthantering och barns kÀnslor.Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka barns kÀnslor vid konflikthantering ochpedagogernas strategier kring konflikter och konflikthantering. Studiens metod Àr kvalitativmed en hermeneutisk forskningstradition. Studien utgÄr frÄn observationer och intervjuer medbarn och pedagoger. Resultatet av intervjuer och observationer kopplas dÀrefter till litteraturoch tidigare forskning. Resultatet visar att barn och pedagoger har bÄde viljan och kunskapenatt strÀva efter konstruktiv konflikthantering men att hanteringen ofta blir destruktiv.Resultatet visar hur svÄrt det Àr för pedagogerna att finna tiden för att stanna upp och tÀnkaefter och att de upplevde detta som ett problem.

Detta examensarbete Àr en studie i Reggio Emilia - inspirerade förskolors fysiska pedagogiska inomhusmiljöer. Syftet med arbetet Àr att utveckla förstÄelse vad som ligger till grund för den pedagogiska miljöns utformning. Min undersökningsmetod har varit kvalitativa intervjuer med fyra förskolelÀrare frÄn olika förskolor samt observationer och dokumentation av förskolornas inre miljöer. Det insamlade materialet ligger till grund för en gestaltning i form av en mÄlning. I en analys av mÄlningen kopplar jag bilden till de faktorer och tankar som jag i min undersökning funnit relevanta avseende den pedagogiska miljöns utformning.

BakgrundI bakgrunden förklaras begreppet kommunikativ förmÄga och de kompetenser som ingÄr samt hur synen pÄ den kommunikativ förmÄgan har förÀndrats i kursplaner. Hur sprÄkundervisning bör vara upplagd beskrivs kort. De olika kompetenserna lingvistisk, diskurs, sociolingvistisk, strategisk, sociokulturell och social förklaras samt vad som bör ingÄ för att utveckla den kommunikativa förmÄgan beskrivs. Vikten av bÄde utbildning och trÀning för lÀraren för att det ska bli ett kommunikativt klassrum tas upp och den teoretiska ramen beskrivs.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur ett antal engelsklÀrare i grundskolans Är 4-6 resonerar om kommunikativ förmÄga samt hur de anser att sprÄkundervisningen kan lÀggas upp för att utveckla denna.MetodMetoden som anvÀnts Àr den kvalitativa metoden med redskapet intervju. Intervjuer har gjorts med 5 lÀrare pÄ olika skolor i tvÄ kommuner i VÀstra Götalands lÀn.

Genom denna studie vill jag belysa pedagogernas roll i konflikthantering och barns kÀnslor.Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka barns kÀnslor vid konflikthantering ochpedagogernas strategier kring konflikter och konflikthantering. Studiens metod Àr kvalitativmed en hermeneutisk forskningstradition. Studien utgÄr frÄn observationer och intervjuer medbarn och pedagoger. Resultatet av intervjuer och observationer kopplas dÀrefter till litteraturoch tidigare forskning. Resultatet visar att barn och pedagoger har bÄde viljan och kunskapenatt strÀva efter konstruktiv konflikthantering men att hanteringen ofta blir destruktiv.Resultatet visar hur svÄrt det Àr för pedagogerna att finna tiden för att stanna upp och tÀnkaefter och att de upplevde detta som ett problem.

Studien riktar in sig pÄ att skapa en djupare förstÄelse för barns ?vilda och förbjudna lek? inom fritidshemmet och se vad det ingÄr för typ av lekaktiviteter som kan klassas inom den genren. Det empiriska materialet kommer Àven analyseras ur ett genusperspektiv. Vidare syftar studien ocksÄ till att undersöka vad pedagogerna har för förhÄllningsÀtt gentemot denna lek. Det empiriska materialet bestÄr till största delen av observationer men Àven intervjuer med pedagoger har genomförts för att fÄ djupare syn inom vÄrt valda problemomrÄde. Resultatet visar pÄ att det finns olika typer av lekaktivteter inom denna genre som kan klassas som ?vild och förbjuden lek? men att alla leksituationerna har gemensamma aspekter som prÀglas mycket utav av spÀnning, nyfikenhet, utmaning osv. Resultatets lÀrandedel visar pÄ att barn kan lÀra sig i denna form av lek att hantera kaosartade situationer men Àven att de kan utveckla sina sociala kompetenser genom att leka i grupp, barnen stÀrker Àven sin fysik dÄ mÄnga av lekarna bygger pÄ att barnen ÀndvÀnder sig utav sin kropp.

Syfte med detta arbete var att undersöka om och hur utomhuspedagogik kan frÀmja social kompetens och om utomhuspedagogik kan vara en möjlighet för att trÀna social kompetens i gymnasieskolan.Dagens ungdomar har fÀrre vuxenkontakter och blir influerade av det tekniska samhÀllet samtidigt som sociala fÀrdigheter trÀnas mindre. DÀrav blir ungdomars brister i social kompetens mer pÄtaglig för samhÀllet. Gymnasielever befinner sig i en kÀnslig utvecklingsfas dÀr social kompetens spelar en omedveten roll för sociala interaktioner. För nÀrvarande finns ingen aktuell forskning om sambandet mellan utomhuspedagogik och trÀning av social kompetens pÄ gymnasieskolan.Min empiriska studie har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av fyra verksamheter som arbetar med utomhuspedagogik tagit reda pÄ om och hur utomhuspedagogik kan anvÀndas för att frÀmja social kompetens. Respondenterna Àr verksamma i grundskolan, försvarsmakten, polisutbildningen och företagskonsulting.

Vi valde att undersöka huruvida det finns ekonomiska incitament att implementera en strategi som leder till ökad mÄngfald inom konsultbranschen. Spelar det egentligen nÄgon roll om företagens ÀndvÀnder sig av mÄngfald? Vidare stÀller vi oss frÄgan med vilka metoder mÄngfalden integreras. Vi anser oss ha funnit tydliga exempel pÄ hur fallföretagen genom teamdesign och fokusering pÄ personlig/social kompetens inom rekryteringsprocessen skapat uthÄlliga konkurrensfördelar. GenomgÄende framgÄr att fallföretagen aktivt försöker skapa team dÀr deltagarna har olika kompetenser i syfte att lösa komplexa problem med ökad kreativitet.

Vi har frÄn och med 2011 en ny lÀroplan för grundskolan som betonar anvÀndningen av digital teknik i matematikÀmnet mycket starkare Àn den tidigare lÀroplanen frÄn Är 1994. Situationen i skolan av idag pÄ detta omrÄde Àr inte i fas med kravet frÄn den nya lÀroplanen. Det behöver utvecklas en ny praxis för anvÀndandet av digital teknik i matematikundervisningen. Med den studie vi hÀr gjort har vi velat fÄ handgriplig information hur en introduktion av ett gratis dataprogram, GeoGebra, kan tÀnkas fungera för nionedklassare. Studien Àr en tredelad fallstudie med 1) ett undervisningstillfÀlle; 2) ett uppgiftslösningstillfÀlle; och 3) ett intervjutillfÀlle.

Denna studie har undersökt attityder och kunskapskÀllor hos sex socialarbetare och poliser som arbetar med ?hedersrelaterat vÄld och förtryck?. Studien granskar ocksÄ om kompetenser och insatser finns hos socialarbetare och poliser nÀr det gÀller arbetet med unga mÀn med ?hedersproblematik?. Debatten kring denna problematik har blivit starkt polariserad.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.

I uppsatsen presenteras resultatet av en undersökning av platsannonser och de kompetenser som innehas av personerna som anstÀlldes. Syftet var att jÀmföra hur vÀl kraven och kvalifikationerna stÀmde överens. UtgÄngspunkten var litteratur om arbetsmarknaden och rekrytering. DÀr framkom det att platsannonser ofta formuleras otydligt och att kraven som stÀlls ibland Àr överdrivna. Undersökningen bestod av ett urval platsannonser för yrken dÀr en kombination av IT-kompetens och humanistisk kompetens behövs och dÀr webbpublicering Àr en arbetsuppgift.

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka hur svensklÀrare jobbar med sitt Àmne pÄ gymnasiet, för att gestalta det demokratiska uppdraget, som staten har gett skolan. Detta gjordes genom att intervjua tvÄ svensklÀrare och en lÀrare i svenska som andrasprÄk, samt genom en attitydenkÀt som besvarades av lÀrarna och eleverna. Resultatet av undersökningen visar att lÀrarna jobbar pÄ mÄnga olika sÀtt för att genomföra sitt demokratiska uppdrag. LÀrarna som medarbetade i denna studie anser att svenska Àr ett Àmne dÀr det faller sig vÀldigt naturligt att förmedla och förankra bÄde kunskaper och demokratiska vÀrden. Varierande sorts texter och litteratur anvÀnds i undervisningen för att diskutera olika sorts vÀrdegrundsfrÄgor, för att sedan analyseras och för att kunna leva sig in i mÀnniskors olika livssituationer, som anses stÀrka elevernas demokratiska förmÄga.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera hur lĂ€rare leder i klassrummet, samt hur detta pĂ„verkar lĂ€randemiljön. Genom kvalitativa intervjuer med lĂ€rare pĂ„ högstadiet framkom vilka olika strategier de anvĂ€nder för att leda och organisera klassrumsarbetet, samt vilka faktorer och strategier som Ă€r vĂ€gvinnande nĂ€r det gĂ€ller att uppnĂ„ en positiv lĂ€randemiljö i klassrummet. Resultaten visar att bl.a. tydlighet frĂ„n lĂ€rarens sida, bĂ„de nĂ€r det pĂ„ vilka olika sĂ€tt instruktioner ges samt vad som ska göras, leder enligt lĂ€rarna till ett lugn hos eleverna dĂ„ de kan ta till sig instruktionerna och förstĂ„r vad som förvĂ€ntas av dem, vilket dĂ„ har en positiv inverkan pĂ„ klassrumsmiljön. Även goda elevrelationer fördes fram som en viktig faktor för ett framgĂ„ngsrikt ledarskap i klassrummet.