Abstrakt Roos, Andrea & StÄhl, Jenny-Ann (2009) Specialpedagog med arbetsmiljöuppdrag (Special needŽs teacher with a working environment mission) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilken roll specialpedagogen kan spela om han/hon upptÀcker vuxenmobbning och krÀnkande behandling i skolan. UtifrÄn detta syfte stÀlls frÄgor som: Hur mÄr vuxna i skolan idag? Har specialpedagogen kompetenser för att hantera vuxenmobbning och krÀnkande behandling i skolan? Hur kan specialpedagogen frÀmja den psykosociala arbetsmiljön i skolan? Kvalitativa intervjuer har gjorts med tre specialpedagoger och tre rektorer pÄ fyra olika skolor. Samtliga specialpedagoger har en specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning som pÄbörjades efter 2001 och alla rektorerna har rektorsutbildning eller motsvarande. Studien visar att specialpedagogen har relevant utbildning och en bra position mellan ledning och arbetslag, för att delta i bÄde det proaktiva och reaktiva arbetet med vuxenmobbning och krÀnkande behandling, men inte alltid mandat frÄn ledningen att göra det.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.

Kompetenskraven som stÀlls pÄ revisorn Àr mÄnga. NÀr revisorns egna kunskaper inte rÀcker till mÄste olika specialister knytas till uppdraget. För att revisorn vid den lilla revisionsbyrÄn ska fÄ tillgÄng till dessa specialister Àr ett externt nÀtverk nödvÀndigt. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur nÀtverket kan se ut för revisorn vid den lilla revisionsbyrÄn. Vidare har vi undersökt vad nÀtverket anvÀnds till och hur det upprÀtthÄlls.

Med bakgrund i lÀraryrkets professionaliseringsprocess, som bland annat efterlyser lÀrares reflekterande och utvÀrderande förhÄllningssÀtt i sin yrkesutövning, avser denna studie att sammanstÀlla och redovisa lÀrares erfarenheter av och förhÄllningssÀtt till IST-anvÀndning frÀmst inom Àmnet matematik. Genom att studera andra lÀrares upplevelser av och förhÄllningssÀtt till sitt IST-anvÀndande kan man öka sitt egna medvetande. Denna litteraturstudie syftar dÀrför till att öka medvetenheten om de interaktiva skrivtavlornas effekter för matematikundervisningen och lÀrarens arbete.Studiens resultat visar att de interaktiva skrivtavlorna kan bidra med flera positiva förÀndringar, men för att det ska bli konkreta effekter för lÀrarna och undervisningen mÄste en rad andra förÀndringar först ske. Den mest framtrÀdande faktorn som framkommit i litteraturen Àr att lÀrarna upplever att de behöver fÄ möjligheter till en utökad fortbildning och tid till att utveckla sina tekniska och pedagogiska kompetenser. Litteraturen pekar pÄ att en fullgod fortbildning Àr avgörande för hur vÀl den interaktiva skrivtavlan kan integreras i undervisningen och för att lÀrare ska utveckla en sÀkerhet i att hantera verktyget..

Bakgrund:Urvalet av litteratur med fokus pÄ lÀrarens professionalisering har gett oss en ram för arbetet och har varit till hjÀlp vid bearbetning och analys av resultaten. Den utvecklingsekologiska och professionaliseringsteorin utgör grunden för vÄr studie.Syfte:Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en fördjupad kunskap om förÀldrars egna uppfattningar om den nya lÀrarlegitimationen och lÀraren som en professionell yrkesutövare. Vidare vill vi jÀmföra skillnaden mellan förÀldrarnas syn pÄ skolan jÀmfört med förskolan och dÀrmed förÀldrarnas syn pÄ lÀrare som verkar i skolan respektive förskolan.Metod:För det ovannÀmnda syftet har vi anvÀnt oss av en kvalitativ intervjumetod. Det empiriska materialet bestÄr av femton intervjuer med förÀldrar. Intervjuerna Àr genomförda pÄ en förskola och en skola i en mellanstor kommun i VÀstra Götaland.Resultat:UtifrÄn vÄra kvalitativa intervjuer har vi funnit fyra teman: Behörig lÀrare ? den som kan allt, Förskola och skolan ? lika viktiga, Erfarenhet och personliga egenskaper och "Ja" till legitimation.

Det svenska vÀlfÀrdssystemet har pÄ senare tid fÄtt kritik för att inte vara anpassat till det allt mer komplexa samhÀllet. Den statliga styrningen anses inte lÀngre kunna erbjuda de tjÀnster som samhÀllet behöver, varav olika förÀndringar skett. Samverkan, horisontellt mellan organisationer och myndigheter som berörs av varandra har setts som en lösning, bland annat inom sÀkerhetspolitiken för att öka sÀkerheten i samhÀllet. Samverkan mellan kommuner i det förberedande arbetet med kriser Àr ett sÀtt som framhÄlls leda till en effektivare hantering av kriser. Men vad ger denna samverkan för upplevd effekt? Uppsatsens syfte Àr att bidra med ökad kunskap om hur aktörer uppfattar att samverkan fungerar gÀllande krisberedskap i förebyggande syfte, och om de anser att samverkan leder till en effektivare hantering av kriser, i praktiken.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.

Bakgrund: Teknikkonsultbranschen Àr idag en mÄngmiljardindustri, men trots det finns det en brist i forskningen inom omrÄdet. Vidare medför ingenjörsbristen i Sverige att det Àr kamp om ingenjörerna. Teknikkonsulter utför sitt arbete för företag som inte Àr deras arbetsgivare, vilket vÀcker frÄgor om hur teknikkonsultföretagen kan agera för att konsulterna ska kÀnna motivation och lojalitet till arbetsgivaren.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka vad teknikkonsultföretag kan arbeta med för att teknikkonsulterna ska vara företaget lojala samt vara motiverade att prestera i sitt arbete.Genomförande: Elva teknikkonsulter pÄ Ätta olika teknikkonsultföretag har intervjuats.Resultat: Uppdragets natur, utveckling av kompetenser och fÀrdigheter samt belöningssystem vars utfall Àr pÄverkbart Àr viktiga motivationsfaktorer för teknikkonsulter. Vidare pÄverkas konsulternas lojalitet av det psykologiska kontraktet, vilket bestÄr av nÀmnda motivationsfaktorer samt hygienfaktorerna lön, formella kurser och belöningssystem vars utfall ej kan pÄverkas samt företagets vÀrderingar och gemensamma aktiviteter..

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska fÄ rikligt med möjligheter att uttrycka sig pÄ, dÀr mÄnga sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och sprÄkliga utveckling gÄr hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhÄllanden. Pedagogens förhÄllningssÀtt Àr viktigt, det handlar om att skapa förutsÀttningar för lÀrandesituationer i stimulerande lÀrandemiljöer.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av metoderna observation och fÀltintervju.

Syftet med vÄr undersökning var att utforska, beskriva och jÀmföra hur förskollÀrare och barnskötare i förskolan upplever att de i aktiviteter möjliggör för barnen att utveckla social kompetens. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod som grundat sig i enkÀter och intervjuer. Undersökningsresultatet visade att bÄda grupperna ser social kompetens likvÀrdigt men nÀr det gÀller att utveckla social kompetens och hur miljön pÄverkar sÄ skiljer det sig mellan svaren. Miljön för förskollÀrare betyder att rumsligheten Àr pÄverkande och barnskötarna ser sin egen roll i miljön som starkast. NÀr vi talar om barns dispositioner sÄ anger förskollÀrare det som att barnen kan samspela med andra, bÄde med barn i olika Äldrar men ocksÄ med vuxna, barn kan agera pÄ olika vis beroende pÄ var de befinner sig.

En systemvetare anses inneha en bred kompetens och kan verka inom vitt skilda IS/IT-relaterade omrÄden, inom sÄvÀl den privata som den offentliga sektorn. Vad önskar företag och organisationer att en systemvetare ska ha för kompetens idag och inom den nÀrmsta framtiden? Undersökningen Àr genomförd med hjÀlp av tidigare gjorda utredningar tillsammans med tvÄ typer av enkÀtstudier. Syftet med undersökningen Àr dels att ge en inblick i dagens systemvetarkompetens och dels att utforska hur företag och organisationer ser pÄ det framtida kompetensbehovet för en person med systemvetenskaplig utbildning. Uppsatsen syftar Àven till att ta reda pÄ om företag och organisationer, det vill sÀga det vi ibland benÀmner som arbetsmarknaden i denna studie, strategiskt planerar för den framtida kompetensen.

SammanfattningMusikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mÀngd svenska lÄtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten Àr hög. Det Àr nÀstan lika mÄnga kvinnor som mÀn som skapar musiken, men andelen sysselsatta kvinnor inom musikbranschen Àr en tredjedel. Ser man till vart i organisationerna kvinnor respektive mÀn befinner sig blir skillnaderna Ànnu tydligare. I ledningsgrupper Àr den kvinnliga representationen endast 20 procent och samma fördelning Äterfinns Àven i antalet A&R:s (den yrkesroll pÄ musikbolag och förlag som upptÀcker och binder nya artister till organisationen).    Den hÀr studien ser nÀrmare pÄ hur rekryteringsprocesser i musikbranschen gÄr till, dÄ den generella utbildningsnivÄn Àr lÄg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper efterfrÄgas? Hur ser de i rekryteringsroller pÄ sina uppdrag och hur tÀnker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid.Studiens resultat visar en skepsis inför att förÀndra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen Àr relationsstyrd och bygger pÄ osynliga nÀtverk.

Studiens avsikt vara att studera huruvida mÀnniskor tar hÀnsyn till utseendet vid personbedömningar som gÀller egenskaper och kompetenser vilka inte pÄverkas av utseendet. Vidare Àven undersöka vilka de rÄdande stereotyperna och fördomarna gentemot attraktiva och oattraktiva mÀnniskor Àr. HÀr undersöktes Àven eventuella kön och Älderskillnader.Totalt bestÄr studien av 156 manliga och 128 kvinnliga deltagare. Varav 155 studenter tillhörande den "yngre" Äldersgruppen och 129 Àldre vuxna tillhörande den "Àldre" Äldersgruppen. Deltagarna fick med hjÀlp av en bild och tillhörande kort personlighetsbeskrivning bedöma en person utifrÄn nio st.

First time labelling occurred was when animal owners marked their cattle in order to distinguish the differences. The need for labelling was added when the trade had expanded during Roman times in order for the customers to know who manufactured their craft. Trademarks are characterized as a way to distinguish one's own product or service from someone else. The marketing purpose is to create an identity. The brand has an important role as an effective competitive tool for businesses.A brand can have many different functions, which will simplify a customer's decision making process in selecting a service or product.

Syftet med detta arbete var att beskriva vilka förvÀntningar det finns pÄ personal som arbetar i förskoleklass. Vi avgrÀnsade arbetet genom att fokusera pÄ förskollÀrarna, fritidspedagogerna och grundskolelÀrarnas förvÀntningar, Àven fast vi vet att det finns mÄnga andra som har förvÀntningar pÄ den personal som arbetar i förskoleklass. De frÄgestÀllningar som vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Vilken eller vilka kompetenser bör den personal ha som utför arbetet i förskoleklass?Vilka förvÀntningar riktas mot personalen i förskoleklass frÄn avlÀmnande förskollÀrare och mottagande lÀrare i grundskolan? Vilka förvÀntningar har personal i förskoleklass mot varandra och sig sjÀlva? Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer för att kunna fÄ ut sÄ mycket som möjligt i de samtal vi förde med de intervjuade lÀrarna. Vi intervjuade tvÄ förskollÀrare som var avlÀmnande lÀrare, en fritidspedagog och en förskollÀrare som arbetade i förskoleklassen och tvÄ grundskollÀrare som var mottagande lÀrare.