Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka hur sko?nlitteraturla?sning kan legitimeras i grundskolans tidiga a?r. Litteraturgenomga?ngen fokuserar pa? forskning kring vilken nytta som sko?nlitteraturla?sning kan tillskrivas i ett bredare perspektiv samt hur litteraturundervisning i skolan kan bedrivas. Underso?kningen har genomfo?rts med hja?lp av kvalitativa intervjuer av pedagoger verksamma i a?rskurs F-3 ? tva? la?rare och tva? skolbibliotekarier ? och tre elever i a?rskurs 2, samt en textanalys av styrdokumenten fo?r F-3.

Da? konsumenter idag a?r mer bena?gna att pa?tala brister i reklam, a?r det av intresse fo?r fo?retaget bakom den aktuella reklamen att ha?va missno?jet samt att skapa en la?ngsiktig lo?sning som fo?rebygger att missno?je a?terkommer. Syftet med denna uppsats a?r att redogo?ra fo?r hur fo?retag, med Top Toy som exempel, kan arbeta fo?r att mildra och ha?va det missno?je som ha?rro?r fra?n reklamkampanjer, samt hur fo?retag kan arbeta fo?r att la?ra sig av denna process. Detta underso?ks genom en fallstudie av leksaksfo?retaget Top Toy, som under en fyraa?rsperiod mottog klagoma?l pa? sina ko?nsstereotypa leksakskataloger och successivt arbetade fo?r att na? en lo?sning som kunde eliminera missno?jet.

Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ hur mycket engelska som talas under fyra engelsklektioner i en Ärskurs 4, vad resten av tiden Àgnades Ät samt hur lÀraren stimulerar eleverna till tal. Jag har observerat fyra lektioner och genomfört en intervju med lÀraren för att ta reda pÄ detta. Resultatet visar att det inte talas mycket engelska under lektionerna, utan tal pÄ engelska utgör den minsta delen. Eleverna talar dock mer engelska Àn lÀraren, och för det mesta sker det i kör. Det Àr ett sÀtt som lÀraren anvÀnder för att stimulera eleverna till tal.

I denna uppsats undersöks förhÄllandet mellan engelska och svenska inom högre utbildning i Sverige. Syftet Àr att undersöka hur mycket undervisning och kurslitteratur som Àr pÄ engelska, samt att undersöka studenternas upplevelser av engelska i undervisningen. TvÄ enkÀter delades ut till studenter pÄ Högskolan i Skövde. EnkÀt 1 innehöll korta frÄgor om hur mycket kurslitteratur och undervisning som var pÄ engelska, och delades ut till 50 studenter inom flera olika ÀmnesomrÄden. EnkÀt 2 innehöll samma frÄgor som EnkÀt 1, kombinerat med ett antal öppna frÄgor.

Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att försöka se om anvÀndandet av Storylinemetoden som ett verktyg i engelskundervisningen ökar motivationen att lÀra sig engelska. Undersökningsgruppen var Äldersintegrerad Är 7?9 och bestod av totalt 74 elever. Vi valde att anvÀnda oss av enkÀter som undersökningsmetod eftersom vi ville fÄ ett brett underlag till vÄr analys av resultatet. Genom enkÀterna ville vi fÄ reda pÄ elevernas instÀllning och motivation till det engelska sprÄket.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka eventuella skillnader i instÀllning och motivation införÀmnet engelska hos elever i tvÄ klasser i Är 9 pÄ en svensk skola i ett engelsktalande land ochen svensk skola i Sverige. Dessutom undersöks eventuella skillnader i undervisningsmetoder iÀmnet engelska i de bÄda klasserna och vad dessa skillnader kan göra för elevernas motivationtill sprÄkinlÀrningen. I studien har anvÀnts kvalitativ observation av engelsklektioner i de bÄdaklasserna samt intervjuer av sex elever i varje klass. Observationerna kombinerade medintervjusvaren visar att motivationen hos eleverna pÄ de bÄda skolorna skiljer sig marginellt,och att det som avgör Àr huvudsakligen undervisningsmetoderna..

Syftet med studien Àr att fÄ en förstÄelse för hur nÄgra elever i grundskolan uppfattar det engelska sprÄket och engelskundervisningen. För att kunna besvara dessa frÄgor har vi valt att anvÀnda en kvalitativ metod, och intervjuat fem stycken elever i vardera av grundskolans Är 1, 3 och 5. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt ifrÄn Àr följande;Hur ser nÄgra elevers attityder ut till det engelska sprÄket i grundskolan, förÀndras de och i sÄdana fall hur?Hur ser nÄgra elevers förvÀntningar ut, finns det skillnader och eller likheter mellan grundskolans Är 1, 3 och 5?Vi har kommit fram till att 14 av de 15 intervjuade eleverna stÀller sig positiva till Àmnet engelska och dess anvÀndningsomrÄden. De anser att det Àr viktigt att kunna engelska om man ska arbeta och eller Äka utomlands men ocksÄ för att kunna kommunicera med mÀnniskor med ett annat modersmÄl.

Idag anva?nds den smarta telefonen i allt sto?rre utstra?ckning fo?r att surfa pa? Internet. Problemet med att surfa i den smarta telefonen a?r att den mindre ska?rmytan ger begra?nsade mo?jligheter att rymma alla funktioner hos funktionsrika tja?nster. Fo?r att lo?sa detta utvecklas det flera lo?sningar fo?r en och samma tja?nst.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att se hur dagens elektroniska spel pÄverkar elevernas sprÄkutveckling, sÀrskilt i modersmÄlet, men Àven att diskutera den engelska och svenska sprÄkutvecklingen, eftersom de flesta spelen har sina instruktioner pÄ engelska, och det svenska (danska för tvÄ av de undersökta eleverna) sprÄket Àr som ett andra modersmÄl hos de flesta av invandrareleverna. Undersökningen genomfördes genom observation. Jag filmade sju elever i Ärskurserna 6 och 7 samt tvÄ elever frÄn Danmark, som ocksÄ Àr i Ärskurs 6 och 7. Jag intervjuade den första gruppen, samt deras lÀrare för att se hur deras sprÄk utvecklades det senaste Äret i svenska och i engelska. Jag intervjuade ocksÄ den danska gruppen. Resultatet visar att det engelska sprÄket utvecklas mer Àn det svenska och det arabiska sprÄket, men det Àr de arabiska och svenska talsprÄken som utvecklas mer Àn de skriftliga sprÄken. Det visar ocksÄ att spelen kan anvÀnds för nöje, pedagogik och som ett socialt medium. Slutsatsen Àr att elektronisktspel kan vara ett positivt medel för att utveckla sprÄket, inte minst i engelska och svenska, men Àven i arabiskan som modersmÄlssprÄk..

Med detta arbete har jag försökt besvara frÄgan om progressiv form har ökat eller minskat i engelska skönlitterÀra romaner sedan 1813 till 1913 och vidare till 2001. Arbetet omfattar litteraturstudier avseende progressiv form och olika tempus i engelska sprÄket. Mitt syfte var förutom att studera texter för att besvara frÄgan om frekvensen av progressiv form att klargöra vad progressiv form Àr och vilka tempus som finns, samt att besvara frÄgan om nÀr man som sprÄkstuderande bör vara medveten om vilken betydelseskillnad som föreligger dÄ man anvÀnder enkel respektive progressiv form. Den tendens jag har funnit Àr att progressiv form har ökat frÄn Är 1813 till Är 1913 och ytterligare till Är 2001..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att visa olika perspektiv och Äsikter om att implementera det engelska sprÄket i den svenska förskolan. För att kunna besvara syftet kommer arbetet att ligga till grund med bland annat följande frÄgestÀllningar: "Vad anser pedagogerna pÄ förskolan om att implementera engelska sprÄket i den svenska förskolan? Anser vÄrdnadshavarna att det engelska sprÄket ska införas i den svenska förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogisk personal i förskolan om estetisk lÀroprocess?".  Ett tidigare experiment om Àmnesintegration mellan engelska och estetisk lÀroprocess ligger till grund för denna uppsats. Metoderna som anvÀndes för att uppnÄ syftet Àr kvalitativ (intervjuer) samt kvantitativ forskningsmetod (enkÀter).

Syftet med detta arbete Àr att genom litteraturstudier och försök i klasser i grundskolan Är 4-9 fÄ fram ett antal tips pÄ lektionsförslag i engelska, som gÄr att genomföra vid ett lektionstillfÀlle och som innehÄller minst tre av fem olika aktiviteter: reading, vocabulary, listening, speaking och writing. Resultatet av litteraturgenomgÄngen visar att det Àr viktigt att pÄ alla sÀtt försöka motivera eleven att lÀra sig engelska och det genom attvariera undervisningen sÄ mycket som möjligt. Resultatet av lektionsförslagsdelen visar att 11 av 13 förslag gick att genomföra som tÀnkt. I förslaget Draw, guess and run! finns endast tvÄ aktiviteter med och i förslaget Tourist! rÀckte inte den utsatta tiden till. Detta arbete kan sÄledes fungera som en idékÀlla, nÀr man vill genomföra varierade lektioner oberoende av t.ex.

SammanfattningHur gör lÀrare i praktiken som fÄr sina elever att anvÀnda engelska som arbetssprÄk? Hur uppfattar elever detta? Vilken roll spelar lÀraren? Dessa frÄgor ville jag försöka fÄ svar pÄ.Mitt syfte var att försöka förstÄ hur lÀrare skapar en lÀrandesituation dÀr eleverna anvÀnder engelska som arbetssprÄk. DÀrför sökte jag upp en lÀrare som jag hade hört lyckades med detta. Jag samlade in data genom att intervjua, observera, anteckna, videofilma och spela in pÄ band. LÀraren i studien engagerade sig mycket i eleverna och ingav respekt.

Specialarbete 15 poÀngTitel: Svengelska och engelska importord i nutidssvenskanFörfattare: Anna FÀlthammar SchippersTermin och Är: Höstterminen 2014Kursansvarig institution: Institutionen för svenska sprÄketHandledare: Maja LindforsExaminator: Richard Johansson.

Denna studie unders?ker vilka typer av l?sutmaningar som vuxna personer med epilepsi vanligen upplever, vilka typer av texter de upplever som mest utmanande samt vilka textanpassningar som skulle kunna underl?tta l?sf?rst?else f?r denna grupp. Studien bygger p? tidigare litteratur och forskning samt en enk?tunders?kning d?r 49 deltagare med epilepsi besvarade b?de flervals- och fritextfr?gor. Resultaten visar majoriteten av deltagarna upplever f?rs?mringar i kognitiva funktioner s?som minne, koncentration och spr?klig bearbetning efter sjukdomsdebuten. Vanliga uttryck f?r dessa sv?righeter ?r l?ngsammare l?sning, behov av att l?sa om texter flera g?nger och sv?righeter att minnas inneh?ll.