Sammanfattning Examensarbetet handlar om hur undervisningssprÄket pÄverkar undervisningen i fysik. I denna studie Àr det fysiklÀrare med svenska som modersmÄl som undersöks. Studien undersöker fysiklÀrare som undervisar bÄde pÄ engelska och svenska. Som underlag för examensarbetet finns bland annat en enkÀt som jag utarbetat och skickat till lÀrare som undervisar i fysik pÄ bÄde svenska och engelska eller stÄr i begrepp att börja göra det. Ur svaren frÄn erfarna fysiklÀrare som undervisar pÄ ett annat sprÄk (bÄde svenska och engelska), har jag extraherat nio rekommendationer till lÀrare som precis har börjat undervisa pÄ ett sprÄk som inte Àr hennes/hans modersmÄl. Rekommendationerna handlar om hur han/hon kan utveckla sitt sprÄk, planera sina lektioner och lÀttare övervinna den osÀkerhet som kan finnas nÀr en lÀrare ska övergÄ frÄn att undervisa pÄ sitt modermÄl till att göra det pÄ ett annat sprÄk. Mitt examensarbete fokuserar pÄ lÀrares erfarenheter och upplevelser kring att undervisa pÄ engelska nÀr deras modersmÄl Àr svenska.

Denna studie undersöker hur kultur framstÀlls i tre lÀroböcker för elever i Ärskurs 7 i Àmnet engelska. De lÀroböcker som undersöks i studien Àr Wings Blue, HAPPY och Focus on English, endast textboken Àr analyserad inget annat material. Studien undersöks genom en textanalys med bÄde en kvantitativ och en kvalitativ metod för att kunna se förekomster av sprÄket och för att analysera texter för att ta fram det vÀsentliga innehÄllet i textens delar, i helheten och i den kontext som den ingÄr. Den teoretiska utgÄngspunkten som studien bygger pÄ Àr ett funktionellt perspektiv.Resultatet av studien visar att det Àr den amerikanska och den brittiska kulturen som har den dominerande sÀrstÀllningen i alla tre lÀroböcker. Den brittiska varianten av engelskan Àr den som föresprÄkas i böckerna och dÀr tvÄ av de tre analyserade lÀroböcker i den hÀr studien pÄvisar skillnaden mellan amerikansk och brittisk engelska i texten.

LÀroplanen (Lpo94) föresprÄkar en tidig start i engelska i grundskolan med den kommunikativa inlÀrningsstilen som fokus. I de lokala Àmnesplanerna för den studerade kommunen har lÀrarna som mÄl att eleven ska kunna förstÄ enkla instruktioner och beskrivningar som ges i lugnt tempo och tydligt tal för eleven inom vÀlbekanta omrÄden.Syftet med detta arbete Àr att titta pÄ nÀr engelskundervisningen startar pÄ skolorna i en mindre kommun i södra Sverige. Vi kommer ocksÄ att titta pÄ vad lÀraren gör i den tidiga undervisningen, hur de gÄr tillvÀga och hur lÀrarnas kompetens i engelska ser ut.FrÄgestÀllningarna Àr följande:- NÀr börjar lÀrarna med engelskundervisningen i den undersökta kommunen?- Hur genomförs den tidiga engelskundervisningen?- Vilken kompetens i engelska har de undervisande lÀrarna?För att besvara dessa frÄgestÀllningar gjordes en enkÀtundersökning pÄ de elva skolorna i kommunen, varav fjorton lÀrare som undervisar i engelska i grundskolans tidiga skolÄr besvarade enkÀterna. Vi ville Àven ha djupare inblick i Àmnet och genomförde dÄ intervjuer med Ätta lÀrare och tvÄ rektorer i samma kommun.Resultatet av undersökningen visar att i den undersökta kommunen börjar eleverna med engelska i grundskolans Är 1 eller Är 2.

Det hÀr examensarbetet undersöker hur den engelska fotbollen pÄverkat den svenska fotbollen. Det utreds Àven om den svenska fotbollshistorien har skapat en diskurs som fortfarande lever kvar inom den svenska fotbollsjournalistiken. Fem avsnitt av det svenska TV-programmet Fotbollskanalen Europa har analyserats med hjÀlp av det teoretiska verktyget diskursanalys. Sammanfattningsvis visar forskningsresultaten att det rÄder en diskurs i Fotbollskanalen Europa. Diskursen har starka kopplingar till den engelska fotbollens pÄverkan pÄ svensk fotboll.

Syfte: Syftet var att undersöka vilka ordinlĂ€rningsstrategier elever anvĂ€nder sig av i engelska som frĂ€mmande sprĂ„k och svenska som andrasprĂ„k. Som utgĂ„ngspunkt till vĂ„r studie hade vi följande frĂ„gestĂ€llningar:? Vilka inlĂ€rningsstrategier sĂ€ger elever att de anvĂ€nder sig av i engelska och svenska som andrasprĂ„k nĂ€r de lĂ€r sig nya ord?? Hur gör de för att komma ihĂ„g ord?? Är vissa ord lĂ€ttare Ă€n andra att lĂ€ra sig?? Var lĂ€r de sig bĂ€st?? Vilka likheter och skillnader framkommer mellan inlĂ€rningsstrategier i engelska och svenska som andrasprĂ„k?Teori: Den teoretiska ramen utgick frĂ„n ett sociokulturellt perspektiv, dĂ„ Vi bland annat beskrev tvĂ„ sprĂ„kpedagogers inlĂ€rningshypoteser, Krashen och Vygotskij.Metod: Huvudsyftet med vĂ„r studie var att undersöka vilka ordinlĂ€rningsstrategier elever anvĂ€nder sig av i engelska och svenska som andrasprĂ„k. För att kunna trĂ€nga djupt in i varje informants tĂ€nkande och uppfattning anvĂ€nde vi oss av halvstrukturerade intervjuer och valet av metod föll sig naturligt pĂ„ den kvalitativa.Resultat: I denna studie har elever i Ă„ldrarna 10 ? 19 Ă„r fĂ„tt möjlighet att med hjĂ€lp av intervjuer reflektera över hur de lĂ€r sig ord i engelska och svenska som andrasprĂ„k.

Idag Àr engelska ett vÀrldssprÄk som talas i större delen av vÀrlden. I Sverige och övriga vÀstvÀrlden kommer vi dagligen i kontakt med det engelska sprÄket. Detta har gjort oss intresserade av att undersöka om tidig inlÀrning skulle gynna engelska till att bli ett naturligt andrasprÄk för vÄra barn. LitteraturgenomgÄngen behandlar barns tidiga sprÄkutveckling, positiva och negativa aspekter med flersprÄkighet, flersprÄkighetens betydelse i dagens globalisering samt förslag till engelskundervisning för yngre barn.Genom intervjuer av fyra pedagoger pÄ en skola i en mindre ort i Sverige, samt observationer av undervisningen pÄ en skola i Sverige och en svensk skola i Thailand, har vi kunnat undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt till engelskundervisning i tidig Älder.De intervjuade pedagogerna var eniga om att tidigt införande av engelska i skolan inte stör barnens modersmÄl. Det poÀngterades dock att det mÄste ske pÄ ett lustfyllt sÀtt och med leken i centrum, vilket Àven observationerna visade..

Syftet med arbetet Àr att undersöka och jÀmföra vad pojkar och flickor har för instÀllning nÀrdet gÀller engelska som undervisningsÀmne i skolan sÄvÀl som den engelska de möter pÄ sinfritid. Undersökningsmetoderna bestÄr av dels en enkÀt och dels observationer vid tvÄ olikaskolor, totalt deltar 137 elever frÄn Är Ätta och nio i undersökningen. Resultatet visar att det ÀrfrÀmst flickor som gynnas av enkönade grupper. Intressant Àr ocksÄ att se att pojkars ochflickors attityd skiljer sig, frÀmst beroende pÄ skillnader i sjÀlvförtroende och förvÀntningarfrÄn bÄde omgivningen och individen sjÀlv..

BAKGRUND:I min bakgrund har jag valt att redogöra för tidigare forskning som jag anser relevant för minundersökning. Jag beskriver den definitionsproblematik som rÄder gÀllandeintegreringsbegreppet i skolan och presenterar Àven forskning kring de nÄgra av de faktorersom pÄverkar Àmnesintegrering i skolan.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur pedagoger, i de tidigare skolÄren, uppfattarÀmnesintegrering av engelska i skolan.METOD:Jag har valt att anvÀnda mig av en kvalitativ metod, med tre halvstrukturerade intervjuer somredskap. Jag valde denna form av intervju dÄ jag ville erbjuda de lÀrare jag intervjuade frihetatt uttrycka sig med sina egna ord. Intervjuerna genomfördes med tre lÀrare pÄ tre olikaskolor.RESULTAT:Mitt resultat visar hur de tre pedagogerna uppfattar Àmnesintegrering av engelska, vilkaÀmnen de anser bÀst kan integreras med engelska och, faktorer de menar pÄverkaranvÀndandet av detta i klassrummet samt hur pedagogernas uppfattning av ÀmnesintegreringpÄverkar deras anvÀndning av detta i klassrummet..

Syftet med denna uppsats var att studera svenskans pÄverkan pÄ inlÀrning av och skriftproduktion i engelska bland elever i svensk grundskolas senare Är och gymnasium. Studien genomfördes genom studier av elevtexter pÄ engelska, dÀr mellansprÄkliga fel beroende pÄ negativ transfer frÄn svenska till engelska analyserats och kategoriserats. Resultaten visar att negativ transfer frÀmst förekommer i grammatiska mönster som preposition + att-satser, bisatsordföljd, passivkonstruktion och i satser utan korrelat samt vokabulÀra strukturer som partikelverb och idiomatiska uttryck..

Jag har kartlagt nÄgra av de svÄrigheter som finns i engelsk stavning jÀmfört med svensk stavning med hjÀlp av en kvantitativ undersökning i form av ett stavningstest. Jag ville ta reda pÄ om det Àr svÄrare att stava pÄ engelska Àn pÄ svenska. I studien deltog 55 elever frÄn 10 olika gymnasieprogram, som alla lÀste A-kursen i engelska. Testet, som utfördes pÄ bÄde engelska och svenska, utformades likvÀrdigt, sÄ att jag kunde jÀmföra elevernas stavning av olika fonem och ord pÄ de bÄda sprÄken. Resultatet visade att de engelska orden var svÄrare att stava Àn de svenska, med undantag för dubbelteckningsfel, som förekom mer i undersökningens svenska ord.

AbstractSyftet med studien Àr att undersöka och diskutera attityder till engelska inslag i svenska sprÄket hos vuxna och ungdomar pÄ ett smÄstadsgymnasium. De forskningsfrÄgor som stÀlls Àr om sprÄkattityderna mestadels positiva eller negativa, om det finns nÄgon skillnad mellan Äldersgruppernas sprÄkattityder och om engelska inslag accepteras olika mycket. En enkÀt genomfördes med ungdomar i Äldern 15?17 och till vuxna i Äldern 21?63. Samtliga informanter studerar eller arbetar pÄ samma gymnasium.

Syftet med denna etnografiskt inspirerande studie ?r att unders?ka vilka didaktiska strategier f?rskoll?rare till?mpar i utbildningen f?r att gynna barns spr?kutveckling och sociala samspel med hj?lp av h?gl?sning genom l?rplattan. Vi valde detta ?mne d? den svenska regeringen givit Skolverket i uppdrag att se ?ver L?roplanen f?r f?rskolan och revidera den genom att ta bort kravet p? digitalisering. Detta v?ckte ett intresse hos oss att unders?ka hur man arbetar med l?rplattan i f?rskolan.

En fallstudie dÀr en serie lÀroböcker i engelska för grundskolans senare Är har granskats med syfte att upptÀcka vilka normer och vÀrderingar som förmedlas genom bilder och hur det förhÄller sig till lÀroplanen, Lgr 11. Vidare undersöktes det hur engelsktalande lÀnder representerades genom bilder för att avgöra om kurmÄlen i engelska gÀllande kultur, möts.Till granskningen av böckerna Happy, frÄn Gleerups förlag, valdes en innehÄllsanalys dÀr bildmaterialet kodades, rÀknades och sedan sammanstÀlldes för att sedan bli Älagt ett normkritiskt synsÀtt.  Det framkom att lÀroböckerna Happy var heteronormativa med en manligt vit hegemoni samt uteslutande av mÀnniskor med funktionsnedsÀttninga och stÀmmer dÀrmed inte överens med skolplanens vÀrdegrund eller de kursmÄl i engelska som rör engelsktalande lÀnders kultur. .

 SammanfattningSyftet med denna studie har varit att undersöka nÄgra av de svÄrigheter som elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter kan möta dÄ de ska lÀra sig att lÀsa och förstÄ engelska, samt hur vi kan underlÀtta denna inlÀrning. SvÄrigheter i modersmÄlet, speciellt dÄ fonologisk avkodning, har visat sig ha ett starkt samband med hur elever kommer att lyckas vid inlÀrningen av ett frÀmmande sprÄk. Detta gör att mÄnga elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter ofta fÄr stora problem att lÀra sig engelska.I studien har 100 elever i Ärskurs 5 frÄn fyra olika skolor i södra Sverige deltagit. Eleverna genomförde en forskningsversion av Ordkedjetestet (Jacobson, 2007) pÄ engelska och svenska, samt besvarade en enkÀt rörande lÀsvanor, instÀllning till engelskÀmnet och hur mycket engelska de möter pÄ fritiden. Elevernas resultat pÄ nationella provet i engelsk lÀsförstÄelse, Ärskurs 5, har ocksÄ samlats in.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ vad elever i behov av sÀrskilt stöd i Är Ätta och nio vill lÀra sig i engelska. Jag kommer ocksÄ att se hur det stÀmmer detta med kursplanens mÄl och samt hur eleverna vill lÀra sig engelska. Undervisningen i engelska kan organiseras pÄ olika sÀtt till exempel med learner autonomy eller nivÄgruppering. Det viktigaste för att eleverna ska lyckas i skolan Àr dock att de har ett gott sjÀlvförtroende. Ett gott sjÀlvförtroende fÄr elever som lyckas.