Syftet med undersökningen är att översiktligt beskriva forskningen kring matematiksvårigheter med fokus på matematikängslan, samt genom intervjuer med lärarstuderande få en fördjupad bild av upplevd matematikängslan. Vidare har studiens syfte varit att sätta detta i relation till lärarutbildningen. Litteraturstudien visar att en viktig förklaring till matematiksvårigheter är matematikängslan. Det har även visat sig att denna ängslan kan överföras från lärare till elever. Rädslan för att själv överföra sin matematikängslan på elever är något som visat sig hos de personer som intervjuats.

Syftet med denna studie a?r att, med inspiration av etnografiska tillva?gaga?ngssa?tt, ut- forska hur na?gra la?rare utformar sin undervisning i a?mnet musikteori (och geho?r) pa? gymnasial niva?, med fokus pa? framfo?rallt balans mellan teoretiska och praktiska mo- ment. Den litteratur som tas upp i uppsatsens bakgrund beskriver hur elever eller la?rare kan utfo?ra olika la?robo?ckers o?vningar, dels med hja?lp av praktiska verktyg, dels utifra?n teoretiska resonemang. Den tidigare forskning som tas upp handlar om elever och la?ra- res syn pa? a?mnet geho?rs- och musikteori.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka psykologil?rares uppfattningar om hur f?r?ndringar i styrdokumenten p?verkar undervisningen inom psykologi?mnet, genom att j?mf?ra ?mnesplanerna f?r Gy22 och Gy25 samt genom intervjuer med psykologil?rare. Studien fokuserar p? att identifiera skillnader och likheter mellan ?mnesplanerna samt att belysa praktiska aspekter av undervisningen enligt de nya riktlinjerna. Forskningen utg?r fr?n tre huvudfr?gor: 1.

Syftet med vår studie är att undersöka vad lärare fördelat på åtta kommuner i Sverige anser om sin rådande lön och löneutveckling. Läraryrket är ett av de viktigaste yrkena i vårt samhälle och har en mycket lägre ingångslön och lägre löneutveckling jämfört med andra akademiska yrken med samma utbildningstid. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvantitativ metod i form av enkäter. Enkäterna delades ut till 84 stycken verksamma lärare i grundskolans tidigare år, grundskolans senare år samt på gymnasiet i åtta olika kommuner i Sverige. Merparten av våra respondenter anser att deras lön är alldeles för låg och de känner ingen optimism för att det kommer att ske några större positiva förändringar inom snar framtid..

Syftet med studien är att kartlägga vad som serveras, vad elever väljer för mat och huruvida riktlinjerna följs i en svensk respektive engelsk skola. Undersökningen gjordes i form av observationer på vad som serverades i matsalen och elevernas val av mat. Valet av mat observerades vid ett lunchtillfälle och med en klass på 20 elever. Forskning visar att vart femte barn i Sverige har tendenser till övervikt. Denna siffra är vart fjärde i England som också räknas till ett av de länder i Europa med högst andel överviktiga barn och ungdomar.Resultatet av undersökning visar att man i den svenska skolan serverar en mer hälsosam kost med ett stort utbud av grönsaker.

Vi vill med denna rapport synliggöra om det finns fördelar med att arbeta med matematiklek under grundskolans tidigare år. Syftet är att undersöka om pedagoger använder sig av lek i undervisningen samt om leken kan främja elevers förståelse och kunskap i grundskolan inom ämnet matematik. Hur fem filosofer förhåller sig till lek i undervisningen kommer vi att behandla under litteraturgenomgången samt förklara vad lek är och vilken betydelse leken har i utbildningen. Eftersom arbetet handlar om ämnet matematik samt om pedagoger kan använda sig av lek som en metod i matematikundervisningen har vi även beskrivit tidigare forskning om det ämnet. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsmetod med frågeformulär. Sju pedagoger har medverkat i insamlandet av datamaterialet till vår empiri. Svaren vi fått är skriva med pedagogernas egna ord och vidarebefordrade till oss genom e- mail. Vårt resultat visar att pedagogerna ställer sig positivt till lek som en undervisningsform i ämnet matematik.

Verbet f? ?r h?gfrekvent i svenskan, och anv?nds i m?nga sammanhang i m?nga olika verbkonstruktioner. Dessa bruk av verbet g?r att det kan ses som karakteristiskt f?r svenskan j?mf?rt med motsvarande verb i andra spr?k (med betydelsen ?ta emot?). Uppsatsens hypotes ?r att konstruktionen modalt f? + ett verb i infinitiv ?r vanligare i fackspr?kliga texter skrivna p? svenska ?n i texter ?versatta fr?n engelska.

Syftet med studien är att ur ett språkteoretiskt perspektiv undersöka hur elever i grundskolans högre år talar om musik. Teorier om språkutveckling och språk har använts för att påvisa samband mellan språkutveckling och utveckling inom andra områden. Betoningen har här främst legat på musikämnet. Teorierna understryker helhetsperspektivets roll i den språkutvecklande miljön. Integrering av språk, tanke och handling framhålls som viktig och grundläggande för att bidra till det meningsskapande som utgör grunden för allt lärande.

Uppsatsen handlar om elevers attityder och deras motivation till ämnet matematik. Hur ser detta ut bland dagens elever i grundskolans senare del? Undersökningen är gjord på två olika skolor, dock i samma kommun. Vi har genomfört intervjuer med både lärare och elever. Lärarintervjuerna gjordes individuellt och elevintervjuerna gjordes i grupper.

Syftet med min studie var att skapa förståelse för om pedagoger i grundskolans tidigare år möjliggör en lärandemiljö på lika villkor för alla elever samt utveckla förståelse för hur de gör detta. Jag har gjort tre kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger inom grundskolans tidigare år samt två observationer. Min studie har baserats på dessa intervjuer, observationer och på tidigare forskning. Olika teoretiska perspektiv har använts som instrument för att analysera min studie. Pierre Bourdieu menar att den habitus som dominerar i klassen avgör hur undervisningen ser ut.

The goal of this study is to examine what five teacher?s impression of the teacher?s role is in their previous years. How important the ?joy at work? is in relation with the educational progress? And what aspects that contributes to the? joy at work? and what obstacles that stops them. The essay will also go through the concepts of a teacher role, with connection to the theoretical perspectives of Csikszentmihalyi?s Flow and Antonovsky?s Salutogenesis (KASAM).The method I used was interviewing five teachers and I used Larsen?s chapter of ?content analysis? as a basis, I also used Flow and KASAM as theoretical references in my analysis.

Inkludering och integrering är begrepp som kommer på tal allt oftare i skolans värld. Nästan hela Europa är på väg mot en mer heterogen skola där alla elever vistas tillsammans. De elever som tidigare har varit differentierade från sina klasskamrater på grund av till exempel handikapp ska vara inkluderade i undervisningen. Frågan är vad personalen i skolan tycker om inkludering. I denna studie har en enkätundersökning gjorts för att ta reda på skolpersonalens attityder till inkludering av elever med utvecklingsstöning.

Det här examensarbetet handlar om hur tjugo lärare arbetar med högläsning i grundskolans tidigare år. Underlag för studien har skapats genom enkätstudier och intervjuer med verksamma lärare på grundskolans tidigare år. Studien svarar på hur lärarna arbetar med högläsning i skolan, vad lärarnas syften med högläsningen är och vad för betydelse högläsningen kan ha för barns utveckling i allmänhet enligt lärarna. Samtliga lärare har uppgett att de använder sig av högläsning i sin undervisning. Omfånget av högläsningen varierar och så även metoder.

Syftet med arbetet är att undersöka vad Montessorimetoden har för betydelse för de elever som gått sexårig skola med Montessoriprofil, när de sedan fortsätter till grundskolans senare år utan denna profil. Metoden för denna undersökning har varit en kvalitativ forskningsmetod, där vi använt elev- och lärarintervjuer som underlag för vår undersökning. Vi har tolkat elev- och lärarintervjuerna utifrån den hermeneutiska tolkningsmetoden. Personer som har inspirerat Maria Montessori till att utveckla Montessorimetoden utgör en teoretisk bakgrund. Undersökningen visar att Montessorielever som insett att det endast är de själva som kan påverka sin egen lärandesituation vad gäller kunskapsinhämtning, klarar sig väldigt bra vid studier i grundskolans senare år..