Syftet med denna studie var att beskriva betydelsen av studie- och yrkesvÀgledande aktiviteter med barn i Äldrarna sju till tolv Är. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex examinerade studie- och yrkesvÀgledare som bedriver studie- och yrkesvÀgledningsverksamhet med barn i grundskolans Är 1-6 eller fungerar som stöd till pedagoger som arbetar med studie- och yrkesorienterande verksamhet med barn i dessa Äldrar. Resultatet visade att intervjupersonerna anser att arbetet mÄste pÄbörjas tidigt, helst redan i grundskolans första Är, för att mÄlen sÄ som de skrivs fram i de nationella styrdokumenten ska kunna uppnÄs. De förutsÀttningar intervjupersonerna menade krÀvs för att tidig vÀgledning ska kunna bedrivas Àr av sÄvÀl strukturell som av individuell art. Slutsatsen som drogs var att studie- och yrkesvÀgledande aktiviteter som pÄbörjas i grundskolans tidigare Är och som följer elevernas kognitiva utveckling kan medverka till att eleverna ökar sina förutsÀttningar att göra vÀl underbyggda val i framtiden..

Syftet med uppsatsen Àr att granska framstÀllningen av satslÀra i fem lÀroböcker som i dag anvÀnds i grundskolans senare Ärskurser. TvÄ av dessa Àr renodlade grammatikböcker medan tre Àr icke renodlade grammatikböcker.Min metod Àr undersökande/klassificerande, och jag jÀmför mitt resultat med tvÄ tidigare studier av grammatikavsnittet i lÀroböcker.Resultat visar att de renodlade grammatikböckerna skiljer sig frÄn de icke renodlade genom att upprepade gÄnger ha en ansats i beskrivningssÀttet som samspelar med "normen", dvs. den sprÄkvetenskapliga beskrivning av det svenska sprÄket som representeras av t.ex. Svenska Akademiens grammatik (1999). De framstÀllningar av satslÀra som stÄr nÀrmast normen Àr ocksÄ vid en del tillfÀllen inkorrekta och vid flera tillfÀllen motsÀgelsefulla.

Detta arbete syftar till att framstÀlla lektionsplanering anpassad för utomhuspedagogik i ÀmnesomrÄdet matematik och mer specifikt inom brÄk. Planeringen Àr tÀnkt att kunna tillÀmpas i grundskolans senare Ärskurser och gymnasiet A-kursen. För att kunna bygga en grund för vÄrt resultat har vi forskat i tidigare forskning inom berörda omrÄden sÄ som utomhuspedagogik, laborativt arbetssÀtt, lÀrande, grupparbete samt brÄk. Resultatet blev en planering som strÀcker sig över fyra lektioner samt tillhörande lÀrarhandledningar. Lektionerna innehÄller del- helhets- och operationsbegreppen för brÄk samt applicering av de fyra rÀknesÀtten pÄ brÄktal..

Denna uppsats har som syfte att ta reda pÄ om den undervisning som lÀrare som arbetar i grundskolans tidiga Är bedriver pÄverkats till form och innehÄll av de nationella proven i skolÄr 3. Undersökningen bygger pÄ sex intervjuer gjorda med lÀrare som arbetar i skolÄren 1-3. Det som framkommit vid intervjutillfÀllena Àr att lÀrarna Àr övervÀgande positiva till de nationella proven i kÀrnÀmnena svenska och matematik men att deras planering och organisering inte pÄverkats sÀrskilt mycket av proven. DÀremot visar resultatet att samtliga lÀrare ser avdramatisering av proven som en viktig del i deras arbete..

Studien syftar till att ta reda pÄ och redogöra för olika uppfattningar som förekommer bland elever i grundskolans tidigare Är om lÀsning och skrivning. De frÄgor som legat i fokus och som studien utgÄtt ifrÄn Àr nÀr, hur och varför de lÀr sig samt vad eleverna tycker om lÀsning och skrivning.DÄ studien kretsade kring elevernas individuella uppfattningar valdes intervju som metod, vilket Àr mycket vanligt i en kvalitativ studie dÀr individuella uppfattningar ligger i fokus. För att ta reda pÄ elevernas personliga uppfattningar kring de valda omrÄdena (se syftet) genomfördes intervjuerna utifrÄn förutbestÀmda frÄgor som eleverna fritt fick besvara med egna ord. Totalt genomfördes 26 enskilda elevintervjuer. Eleverna var jÀmnt fördelade över grundskolans tre första Är (Är 1-3) pÄ en speciellt utvald skola.Resultatet av studien visade att eleverna var positiva till att lÀra sig lÀsa och skriva, fÄ hade synpunkter pÄ den egna lÀs och skrivförmÄgan.

SAMMANFATTNING__________________________________________________________________________Eva Öierstedt-Christiansen & Louise RundlöfSitt still och var tyst!Fördelar och nackdelar med diagnostisering av ADHD enligt nio lĂ€rareSit still and be quiet!Advantages and disadvantages of the diagnosis of ADHD according to nine teachers Antal sidor: 27 __________________________________________________________________________VĂ„rt syfte med studien Ă€r att undersöka vad nio lĂ€rare inom förskola/förskoleklass och grundskolans tidigare Ă„r anser om att barn/elever diagnostiseras med ADHD.VĂ„r undersökning kommer att utgĂ„ frĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar:Vilka fördelar respektive nackdelar ser lĂ€rarna med att barn/elever diagnostiseras med ADHD?Vilka Ă€r det enligt lĂ€rarna som gynnas av en stĂ€lld diagnos, barnet/eleven, lĂ€rarna eller förĂ€ldrarna?PĂ„ vilket sĂ€tt skiljer sig Ă„sikterna mellan lĂ€rare i förskolan, förskoleklassen och grundskolans tidigare Ă„r gĂ€llande diagnostisering?Vi har genomfört intervjuer med nio lĂ€rare som Ă€r verksamma inom olika Ă„ldrar. Resultatet av vĂ„r studie visar att lĂ€rarna överlag Ă€r kritiska till en diagnos, dĂ€remot menar de att om barnet/eleven visar starka symptom Ă€r en diagnos nödvĂ€ndig för att barnet/eleven ska fĂ„ rĂ€tt hjĂ€lp och stöd. FrĂ„gan om nĂ€r en diagnos bör stĂ€llas skiljer sig mellan lĂ€rarna i förskolan/ förskoleklassen och grundskollĂ€rarna. LĂ€rarna i förskolan/förskoleklassen menar att en diagnos inte bör stĂ€llas förrĂ€n i skolan medan lĂ€rarna i grundskolans tidigare Ă„r hĂ€vdar att en diagnos bör stĂ€llas sĂ„ tidigt som möjligt.

Sammanfattning Denna undersökning Àr ett resultat av vÄrt intresse av att sÀtta oss in i hur man kan utforma ett livskunskapsarbete i grundskolans tidigare Är och varför man bör arbeta med dessa frÄgor. Vi har Àven valt att studera vad ett sÄdant arbete kan ge för resultat. Vi har utfört en kvalitativ undersökning genom intervjuer och observationer. Dessa Àr genomförda pÄ tre grundskolor i södra Sverige. Genom denna undersökning fann vi att skolorna Àr fria att sjÀlva utforma sitt livskunskapsarbete men att de till stor del anvÀnder sig av nÄgra specifika lÀromedel.

Syftet med studien a?r att beskriva erfarenheter elever i gymnasiesa?rskolan har av a?mnet matematik. Den teoretiska ansatsen utga?r fra?n grunderna i konstruktionismen och Berger och Luckmann's (2008) kunskapssociologiska fo?rha?llningssa?tt. Jag analyserar mina resultat utifra?n Hacking (2000) och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.Studien a?r kvalitativ och gruppintervju anva?nds som metod.

Vi har gjort denna studie för att belysa hur lÀrare utifrÄn rÀttningen av elevtexter undervisar i svenska för att föra eleven framÄt i sin skriftsprÄksutveckling. VÄr bakgrund bygger till stor del pÄ tidigare forskning som belyser olika aspekter kring skrivutveckling och undervisning i skriftsprÄk. Studien genomfördes vid tvÄ grundskolor i SkellefteÄ kommun samt tvÄ grundskolor inom GÀllivare kommun. Vi genomförde fyra intervjuer, en pÄ respektive skola med lÀrare frÄn grundskolans tidigare respektive senare Är. För att fÄ insikt i lÀrarnas sÀtt att bedriva undervisning i skrift valde vi att genomföra intervjuer.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka engelskans pÄverkan pÄ det svenska sprÄket som den kommer till uttryck i svenska grundskolelevers instÀllning till och attityder till anvÀndning av engelska i svenskan.HÀr vill jag ta reda pÄ hur eleverna kommer i kontakt med engelskan, hur ofta de anvÀnder engelska ord i sitt vardagliga sprÄk och varför de anvÀnder engelska ord. Andra frÄgor som jag vill fÄ besvarade Àr vilka engelska ord som anvÀnds, om man föredrar engelsk stavning pÄ engelska lÄnord eller svensk stavning. Slutligen vill jag ocksÄ fÄ besvarat om man föredrar engelska ord eller svenska motsvarigheter, om man förstÄr svenska meningar med lÄnord i, om man godtar svenska meningar med engelska lÄnord i och om man anvÀnder svenska meningar med engelska lÄnord i. Arbetet bygger pÄ en enkÀtundersökning som gjorts pÄ tvÄ grundskolor, en friskola och en kommunal skola. I undersökningen deltar 40 elever i Är 9.

Arbetet handlar om teknikÀmnets villkor i grundskolans tidiga Är och bestÄr av ett aktionslÀrandeprojekt. Elever i skolÄr sex har med ett undersökande arbetssÀtt tagit reda pÄ hur olika tekniska saker som mobiltelefoner, datorer, motorcyklar och robotar fungerar och hur de har utvecklats. De har sjÀlva valt omrÄden att fördjupa sina kunskaper inom, formulerat frÄgor, sökt och bearbetat information, presenterat arbetet för kamrater och pÄ olika sÀtt reflekterat över de tekniska kunskaperna, arbetssÀttet och sitt eget lÀrande. Resultatet visade att det undersökande arbetssÀttet Àr anvÀndbart men att eleverna behöver mycket stöd och hjÀlp i de olika faserna i kunskapsprocessen. LÀrarens roll visade sig vara viktig i det undersökande arbetssÀttet, bÄde för att planera bra lÀrandemiljöer och som dialogpartner nÀr eleverna ska utveckla sina begrepp..

SammanfattningSyftet med studien var att undersöka pedagogiskt drama som verktyg för barns lÀrande och utveckling i grundskolans tidigare Är. För att bringa klarhet i detta anvÀnde vi oss av följande frÄgestÀllning;Hur uppfattas och anvÀnds pedagogiskt drama i förskol- och skolundervisning?Hur reflekterar lÀrare och dramapedagoger kring lÀrandet vid anvÀndning av pedagogiskt drama i undervisning? Hur skulle lÀrare i grundskolans tidigare Är kunna integrera pedagogiskt drama i/med övrig skolundervisning?Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och enkÀter som metod. Vi har intervjuat tre dramapedagoger samt en grundskollÀrare. Vidare har vi delat ur enkÀter till verksamma pedagoger ute pÄ fÀltet.  Det resultat vi kommit fram till, visar pÄ att pedagogiskt drama inte anvÀnds integrerat i undervisningen i sÄ stor utstrÀckning.

Syftet med denna studie var att undersöka om lÀrare i grundskolans senare Är anvÀnder sig av drama i undervisningen och vilka dramatiska former som i sÄdana fall förekommer, detta eftersom det i lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, Lpo94, stÄr skrivet att elever skall möta drama i sin undervisning. VÄr bakgrund del grundas pÄ olika dramapedagogiska inriktningar och former som förekommit genom tiderna och i vÄr analytiska del har vi undersökt vilka former som skönjas i den nutida skolan. VÄr datainsamling bestod inledningsvis av en kort enkÀt dÀr lÀrare fick svara om de anvÀnder sig av drama, varför de gör det och i sÄdana fall vilka Àmnen de anvÀnder sig av denna estetiska form. Fyra informanter som anvÀnde sig av drama valdes sedan ut för djuplodande intervjuer. Datainsamlingen har vi analyserat med utgÄngspunkt utifrÄn tidigare forskning inom dramapedagogiken, för att följaktligen svara pÄ de frÄgor vi stÀllt i vÄrt syfte.

Samer m?ter dagligen f?rdomar och okunskap vilket ?r n?got som kan f?rebyggas om samh?llet och skolan inkluderar kunskap om dem och f?rmedlar samiska perspektiv i undervisningen. Denna studie vill med en postkolonial teori och en diskursanalys utifr?n Foucault och Denscombe unders?ka om och hur olika l?romedel f?r ?mnet religionskunskap behandlar samisk religion. Syftet med studien ?r ocks? att unders?ka om koloniala m?nster kan urskiljas i l?romedel f?r religionskunskap och hur f?ruts?ttningarna ser ut f?r l?rare att undervisa om samisk religion.

Studien syftar till att underso?ka den fo?ra?ndring som skett i grundskolans la?roplaner mellan 1962-2011, vad ga?ller formuleringar om och kring arbetet med ma?ngkultur. Syftet har besvarats genom fra?gesta?llningarna: Vad utma?rker de enskilda la?roplanernas synsa?tt pa? ma?ngkultur? Vilka fo?ra?ndringar har skett i grundskolans la?roplaner under de senaste femtio a?ren, vad ga?ller synsa?ttet pa? ma?ngkultur? Metoden som anva?nts fo?r att komma fram till ett resultat var av kvalitativ art. En tidigare bepro?vad analysmodell har anva?nts och kategoriserat det ma?ngkulturella i la?roplanerna enligt tre niva?er.