Svensk rÀtt tillÀmpar ett sÄ kallat principalansvar. Principalansvar innebÀr ett ansvar för annans culpa och Àr med andra ord ett arbetsgivaransvar. Arbetsgivaren skall dock endast ersÀtta skada som arbetstagaren vÄllar i tjÀnsten. GrÀnsdragningen av vad som skall anses vara ?utfört i tjÀnsten? Àr dock inte tydlig i alla situationer.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva det formella uppdraget avseende den individuella utvecklingsplanen och utröna hur lÀrare menar att de arbetar i enlighet med detta. Valt fokus var grundskolans tidigare Är, frÄn skolÄr ett till sex. Undersökningen genomfördes i tre delar, dÀr litteraturgenomgÄng, dokumentstudie av statliga, kommunala och lokala styrdokument samt intervjustudie med sex lÀrare, ingick. LÀrare har ett likvÀrdigt statligt uppdrag men berörs av kommunala och lokala styrdokument som utformats pÄ olika vis och som fokuserar pÄ olika saker. Resultat visar att lÀrarnas förstÄelse för uppdraget skapas i processen för införandet.

Tidigare forskning gÀllande relationen hem och skola visar att förÀldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att förÀldrar skiljer sig Ät gÀllande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. FörÀldrar har olika vÀrderingar som bl a kan hÀnföras till klass, etnicitet och genus. Mammor framstÀlls ofta som den förÀlder som frÀmst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande pÄ distans.UtifrÄn genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan nÄgra mammor och skolan. Min undersökning bygger pÄ antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa vÀrden nÀr det gÀller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur nÄgra mammor, till barn i grundskolans tidigare Är, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstÄs i relation till begreppet genushabitus.

Syftet med min studie var att ta reda pÄ hur verksamma pedagoger upplever att lÀroplanens mÄl om undervisning utifrÄn varje elevs förutsÀttningar och behov infrias inom ramen för deras undervisning. Genom sex kvalitativa intervjuer med klasslÀrare, speciallÀrare och lÀrare i förberedelseklass verksamma i grundskolans tidigare Är, Ärskurs 1-6, har jag sökt mina svar. Jag har kommit fram till att informanternas svar grundar sig i pedagogernas individuella sÀtt att se pÄ förutsÀttningar och behov samt pÄ den grupp de bedriver undervisning i. NÄgot enhetligt svar finns inte, den hÀr studiens informanter individualiserar utifrÄn olika premisser samt pÄ olika sÀtt. Faktorer sÄ som tid, rum och personal spelar stor roll för vilka möjligheter till individualisering som informanterna tycker sig ha.

Bakgrund: Hattmarknaden har under de senaste a?ren genomga?tt stora fo?ra?ndringar, som fra?mst beror pa? en minskad efterfra?gan, vilket har resulterat i att hattfo?retaget Tonak befinner sig pa? en mogen marknad. Na?r ett fo?retag befinner sig pa? en mogen marknad a?r kunders behov generellt tillfredssta?llda, produkter kopieras hastigt och priska?nsligheten a?r ho?g. Fo?r att ett fo?retag ska kunna na? framga?ng pa? denna marknad a?r det da?rfo?r viktigt att arbeta med att bygga upp ett starkt varuma?rke.Syfte: Va?rt ma?l a?r att, genom att go?ra en varuma?rkesanalys, underso?ka hur fo?retaget Tonak kan sta?rka sitt varuma?rke pa? en marknad som befinner sig i en mognadsfasMetod:Va?r underso?kning a?r en fallstudie da?r vi har vi har valt att anva?nda oss av kvalitativa underso?kningsmetoder besta?ende av ett flertal intervjuer med utvalda personer som a?r va?l insatta i a?mnet.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur gymnasieelever och elever frÄn grundskolans tidigare Är uppfattar att arbeta med sagor och berÀttande. Jag vill se hur deras uppfattningar gick att koppla till lÀrande och lÀroprocessen. Till lÀroprocessen kopplar jag fantasi, inlevelseförmÄga och empati, att bearbeta tidigare upplevelser, förmÄgan att lyssna samt förmÄgan att uttrycka sig. Jag valde att genomföra mina undersökningar i en gymnasieklass som lÀste första Äret samt en klass i Ärskurs fyra. Jag höll i fem lektionspass med bÄda klasserna.

This work concerns children with reading- and writing difficulties/dyslexia. My purpose is to investigate the practical experience of teachers as well as their everyday work with these children.My questions are:How do teachers work with children aged 4-9 who have reading- and writing difficulties/dyslexia?Which various teaching aids exist for children who have reading- and writing difficulties/dyslexia?Which subjects are affected by reading- and writing difficulties/dyslexia?To answer the above questions I have used the qualitative method. I have performed interviews and observations. Previous research has shown that reading- and writing difficulties/dyslexia is one of our most common disabilities.

Detta examensarbete undersöker kvinnors nÀrvaro i bÄde text och bilder i kursböckernai religion i grundskolans senare Är (Ärskurs 7-9) för Sverige. Det undersöks ochanalyseras i minst tre lÀroböcker som anvÀnds i grundskolan i Sverige. KursplanengÀllande religionskunskap i grundskolan ska studeras och den ska jÀmföras medböckernas innehÄll.Genussystemet av Yvonne Hirdman och diskursanalys av Göran Bergström, KristinaBoréus och Michel Foucault stÄr i centrum för mina teorier. Hirdman analyserarmaktprocesser, det vill sÀga dikotomi dÀr det manliga inte blandas med det kvinnliga ochhierarkin som visar vad normen Àr. Bergström och Boréus sÀger att det finns ettregelsystem som visar mÀnniskor vilket sÀtt de ska prata och agera pÄ.

Denna studie behandlar sex pedagogers definitioner av begÄvning och begÄvade elever samt perspektiv pÄ deras tillvÀgagÄngssÀtt för att stimulera begÄvade elever i skolan i relation till deras uppdrag och villkor.Data har samlats in via kvalitativa intervjuer och deltagande observationer av sex pedagoger pÄ tre olika grundskolor. Intervjuerna spelades in med hjÀlp av en diktafon som senare transkriberades och under observationerna fördes noggranna fÀltanteckningar. UtifrÄn dessa anteckningar och det inspelade materialet utarbetades teman som kom att representera studiens resultat. Dessa teman behandlar:Variation av gruppsammansÀttningar kontra individuellt arbete, arbetssÀtt och digitala hjÀlpmedelNivÄgrupperingar av klasserna och gruppering av begÄvade eleverUtmaningar i skolarbetetSamarbete mellan skola och hemStudien visar att det största arbetet med begÄvade elever generellt gÀller det dagliga arbetet med samtliga elever i skolan. Dock kunde Àven vissa specifika tillvÀgagÄngssÀtt urskiljas..

Arbetets syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀroböcker och lÀrarna i undervisningen av naturvetenskap, kemi, biologi och fysik, tar tillvara elevernas intressen. Elevernas intressen visade sig, enligt ROSE (2004) vara rymden, hÀlsa, vapen och hur pÄverkas kroppen av droger, sjukdomar och abort. För att se hur lÀrarna och böckerna bejakar elevernas intressen intervjuades tre NO-lÀrare samt analyserades tre lÀroböcker i kemi, biologi och fysik för grundskolans senare Är. Böckerna innehöll mycket lite fakta om elevernas intresse omrÄden och det som fanns problematiserades inte. De intervjuade lÀrarna anvÀnder och följer i stort sÀtt bara de analyserade lÀroböckerna.

Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Ma?nga elever na?r inte godka?nda ma?l na?r de la?mnar grundskolan. Anledningen till varfo?r det ser ut sa? a?r sja?lvklart ma?ngfacetterad, men jag funderar pa? om en anledning kan vara att elever idag kanske fa?tt en annan insta?llning till skolga?ng och utbildning.

Uppsatsen handlar om hur ett undervisningsmoment i hÄllbar utveckling kan utformas samt dess för och nackdelar. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vad bör undervisning i hÄllbar utveckling innehÄlla samt hur skulle den kunna bedrivas? Vad anser lÀrare och elever om det föreslagna undervisningsmomentet? För att besvara frÄgestÀllningarna har utvecklat ett undervisningsmoment i hÄllbar utveckling, för grundskolans senare del, utifrÄn vÄr tolkning av teoretiker och tidigare forskning. Detta undervisningsmaterial har elever och lÀrare pÄ tvÄ skolor tagit del av. I intervjuer har vi fÄtt ta del av deras Äsikter om undervisningsmomentet.

Stavelsemetoden utgÄr, som namnet anger, frÄn stavelser. Det Àr en metod som anvÀnds inom förskolan, grundskolans tidigare Är och specialundervisning. Genom att muntligt lÀra sig att dela upp ett ord i stavelser förvÀntas detta överföras till lÀsning och skrift. Motiveringen Àr att barnet har fÀrre komponenter att hÄlla i korttidsminnet Àn vad fallet Àr med lÀsning baserad pÄ fonem. Syftet med vÄr studie har varit att belysa pedagogers syn pÄ stavelsemetoden i mötet med barn som har annat modersmÄl Àn svenska.

MÄlet med vÄrt examensarbete var att ta reda pÄ vad elever i grundskolans tidigare Är har för attityd till matematik. Vi ville Àven veta varför och hur attityden förÀndras, om den förÀndras genom Ären. Som bakgrund till undersökningen har vi anvÀnt oss av litte-ratur som handlar om elevers attityd och motivation till matematik. För att ta reda pÄ vÄr problemstÀllning besökte vi tvÄ olika skolor i södra Sverige dÀr vi gjorde observationer och eleverna fick besvara enkÀter. NÀr vi sedan sammanstÀllde resultaten och analyse-rade dem jÀmförde vi de svaren vi fÄtt in genom vÄra enkÀter med det vi sÄg nÀr vi ob-serverade, samt de teorier vi anvÀnt oss av.

VÄrt syfte med studien Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om begreppet lek och pÄ vilka sÀtt den anvÀnds för barns grundlÀggande matematikinlÀrning. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar har pedagoger om lek? PÄ vilka sÀtt beskriver pedagoger att de anvÀnder lek som ett pedagogiskt verktyg i matematikundervisningen? PÄ vilka sÀtt anser pedagoger att leken har betydelse för elevernas matematikutveckling? Den metod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer. I studien har Ätta pedagoger frÄn grundskolans tidigare Är intervjuats. VÄr undersökning visar att alla pedagoger har en positiv syn till lek i lÀrandets syfte. Samtliga pedagoger har svÄrt att definiera leken, men alla beskriver den som rolig och lustfylld.