Syftet med denna studie var att undersöka hur idrottslÀrare pÄ grundskolans tidigare Är definierar begreppet hÀlsa, hur de arbetar med begreppet i sin undervisning samt hur de förbereder eleverna för möjligheten till ett hÀlsosamt liv i framtiden.Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer med fyra behöriga idrottslÀrare som undervisar i Àmnet idrott och hÀlsa. Samtliga idrottslÀrare arbetar inom samma kommun pÄ tvÄ olika skolor, i en ort söder om Stockholm.Resultatet av intervjumaterialet Àr att idrottslÀrarna var eniga om att de genom sin undervisning i hÀlsa vill skapa positiva upplevelser av fysisk aktivitet. DÄ samtliga arbetar i skolans tidigare Är menar de att den fysiska aktiviteten Àr den frÀmsta pÄ lektionerna i idrott och hÀlsa, att eleverna fÄr rörelseglÀdje och tycker det Àr roligt med fysisk aktivitet samt att de fÄr kroppskÀnnedom, sedan menar de att man kan arbeta vidare med kopplingen mellan fysisk aktivitet och hÀlsa. Att eleverna fÄr lÀra sig sambandet mellan fysisk, psykisk och social hÀlsa, men ocksÄ att kÀnna sig delaktig och kÀnna att man Àr en i sammanhanget. Ett livslÄngt lÀrande om hÀlsa var de flesta idrottslÀrarna medvetna om att ge sina elever.

Bakgrund: Under vÄr utbildning har vi bÄda utvecklat ett intresse för anvÀndandet av litteratur tillsammans med barn i skolan. Vi valde att koncentrera oss pÄ de klassiska sagorna dÄ deras rika symbolsprÄk har visat sig vara mycket betydelsefullt för barns utveckling. Vi anser ocksÄ att de klassiska sagorna Àr en del av det vÀsterlÀndska kulturarv som skolan enligt Lpo- 94 ska delge barnen. Det framgÄr i Kursplanen i svenska (2000) att man via litteraturen kan ge barn möjlighet att utvecklas och fÄ nya perspektiv pÄ livet. Med detta i Ätanke ville vi undersöka om den klassiska sagan har en plats i den moderna skolans tidigare Är.

Syftet med arbetet har varit att öka kunskapen om musikintegrering i barns sprÄkinlÀrning. Jag ville ta reda pÄ vilka metoder lÀrare idag anvÀnder för att lÀra ut sprÄk samt vilka hinder och möjligheter de anser finnas i arbetet med musik. Arbetet Àr byggt pÄ intervjuer med lÀrare i grundskolans tidigare Är och en musiklÀrare som arbetat som kompanjonlÀrare i grundskolan. Samtliga lÀrare sÄg musik som en viktig del i undervisningen, men hur de anvÀnde sig av musiken var olika. TvÄ lÀrare spelade sjÀlva instrument, medan övriga lÀrare anvÀnde sig av CD-skivor och kassettband.

Vad som motiverar ungdomar till fysisk aktivitet i skolan kan variera pĂ„ grund av flera olika faktorer. Är det lektionsinnehĂ„llet, lĂ€raren, förĂ€ldrarna, betygen eller kompisarna som bestĂ€mmer om eleverna Ă€r fysiskt aktiva eller inte? Den hĂ€r studien undersöker vad som motiverar bĂ„de de aktiva och inaktiva eleverna till fysisk aktivitet i skolan samt hur lĂ€rare arbetar för att motivera sina elever. Undersökningsmetoderna i studien har varit bĂ„de kvantitativ och kvalitativ ansats. Resultatet grundar sig pĂ„ 49 ifyllda enkĂ€ter av bĂ„de killar och tjejer frĂ„n grundskolans senare Ă„r samt tre intervjuer med behöriga lĂ€rare inom Ă€mnet Idrott och hĂ€lsa. Studien visar att ungdomar motiveras till fysisk aktivitet i skolan mest för att det Ă€r roligt, de mĂ„r bra av det och för betygen. De inaktiva ungdomarna motiveras till fysisk aktivitet i skolan om de fĂ„r mer möjlighet att pĂ„verka lektionsinnehĂ„llet och ett varierat utbud av aktiviteter.

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera utarbetandet av ÄtgÀrdsprogram. Studien fokuserar pÄ vilka utredningar som föregÄr upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram, hur problem och ÄtgÀrder beskrivs i ÄtgÀrdsprogram upprÀttade under 2009. Resultaten jÀmförs med tidigare liknande forskning och analyseras dels utifrÄn tvÄ dominerande perspektiv skolsvÄrigheter och behovet av sÀrskilt stöd och dels utifrÄn tre nivÄer; individ-, grupp- och organisationsnivÄ. Studien Àr genomförd i en kommun i norra Sverige och omfattar en enkÀtstudie bland kommunens alla specialpedagoger/lÀrare kompletterat med en intervju av resurspersoner frÄn Centrala stödteamet samt dokumentstudier i forma av en riktad innehÄllsanalys med en deduktiv ansats av 24 aktuella ÄtgÀrdsprogram.Resultaten visar att de utredningar som föregÄr upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram och de problembeskrivningar som ÄtgÀrdsprogrammen innehÄller, i hög grad prÀglas av ett kategoriskt (individuellt) perspektiv pÄ problemen och elevens behov av sÀrskilt stöd. Det Àr frÀmst invidnivÄn som utreds, utredningar pÄ de andra nivÄerna förekommer men i lÀgre grad.

Syftet med denna studie Àr att skapa en djupare diskussion om hur elever och lÀrare igrundskolans tidigare Är uppfattar och arbetar med skolans demokratiuppdrag. Elever och lÀraresÄsikter om förutsÀttningar och begrÀnsningar i praktiserandet av demokratiuppdraget ges ocksÄfokus. Studien Àr av kvalitativ art, dÀr intervjuer har gjorts med tre verksamma lÀrare och fyraelever i grundskolans tidigare Är. Intervjuerna grundar sig pÄ en kvalitativ intervju, dÀr personernasom intervjuas ges möjlighet till att formulera egna svar. Intervjuerna har genomförts enskilt, föratt sedan transkriberas och kategoriseras.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 5 uppfattar och beskriver verklighetsanknytning samt omsÀtter det i handling i sin NO- undervisning.  Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar undersöktes detta genom att intervjua fyra lÀrare och vidare observera deras NO-lektioner. Resultatet visade att lÀrarna hade intensioner att verklighetsanknyta sin NO- undervisning för att öka förstÄelsen. DÀremot ansÄg de att flertalet faktorer pÄverkar möjligheten, vilket Àven synliggörs vid observationerna. LÀrarna uppfattade sig verklighetsanknyta i nÄgon grad samt pÄ olika sÀtt. DÀremot synliggjordes det vid observationerna att lÀrarna mÄnga gÄnger vid anvÀndandet av verklighetsanknytningar inte nÄr Ànda fram eller sin fulla potential.

Syfte: Studiens övergripande syfte Àr att beskriva lÀrares syn pÄ andrasprÄksutveckling hos elever, som antingen diagnosticerats om sÀrskoleelever eller som riskerar att bli bedömda som sÀrskoleelever. Syftet Àr ocksÄ att peka pÄ skillnader i lÀrarnas förutsÀttningar att bedriva and-rasprÄksundervisning i grundskolans senare del och i gymnasiesÀrskolan.Teori: Studien Àr kvalitativ och Àr tolkad utifrÄn hermeneutisk utgÄngspunkt. Hermeneutikens frÀmsta redskap Àr tolkning, vars syfte Àr att leda till förstÄelse. En grund för att förstÄ Àr för-förstÄelsen och den utgörs av tidigare erfarenheter, lÀrdomar, kÀnslor och upplevelser. Den hermeneutiska processen vilar pÄ förförstÄelse, förstÄelse och förklaring, syntesen mellan dessa resulterar i tolkning.

Den psykiska oha?lsan bland unga tjejer i Sverige o?kar kraftigt. Studier visar pa? att interaktioner som, fo?r individerna, upplevs som negativa kan skapa en negativ kroppsuppfattning hos dessa. Syftet med studien a?r, utifra?n ett interaktionistiskt perspektiv, att underso?ka hur en grupp unga tjejers kroppsuppfattning kommer till uttryck i samtal kring kost.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka svensklÀrares förestÀllningar om utbildningens roll för elevers kritiska tÀnkande och dess utvecklande. VÄrt empiriska material har vi samlat in genom att intervjua tre lÀrare verksamma inom grundskolans tidigare Är och tre lÀrare verksamma inom gymnasiet. I resultatet menar lÀrarna att det kritiska tÀnkandet Àr ett ifrÄgasÀttande och en reflektion som fungerar sÄvÀl inom skolan och svenskÀmnet som utanför. Det utvecklas enligt lÀrarna genom litteratur, nyhetsbearbetning och diskussioner. Nyttan med det kritiska tÀnkandet Àr enligt lÀrarna att vÄga ifrÄgasÀtta den information som man stÀlls inför. Det kritiska tÀnkandet fungerar Àven som ett verktyg för att tolka de budskap som andra mÀnniskor sÀnder ut. Slutsatsen Àr att utvecklandet av kritiskt tÀnkande Àr svÄrt att ge enkla svar kring.

Syftet med denna uppsats var att studera hur det kommer sig att sÄ fÄ svenska universitetsstuderande vÀljer att utlandsstudera i Finland under nÄgon del av sina studier. Detta studerades utifrÄn de fyra faktorerna sprÄkbarriÀren mellan Finland och Sverige, historiska orsaker, förekomsten av stereotyper om finlÀndare hos svenskar och nÀringsstrukturen i Finland respektive Sverige. En litteraturstudie gjordes. Litteraturstudien visade att sprÄkbarriÀren mellan Finland och Sverige inte ter sig utgöra nÄgot egentligt hinder för utlandsstudier i Finland dÄ det finns ett bra utbud av bÄde engelsk- och svensksprÄkiga kurser pÄ de finska universiteten för utlandsstuderande. Resultatet tyder pÄ att ett vanetÀnkande kan ha byggts upp hos svenskar att det Àr finlÀndare som kommer till Sverige och inte tvÀrtom, eftersom det frÀmsta immigrationslandet för finlÀndare har varit Sverige, medan svenskar i mycket begrÀnsad mÀngd immigrerat till Finland.

Denna studie belyser hur nÄgra lÀrare och elever i grundskolans senare Är upplever arbetet med högpresterande elever i Àmnet matematik. Vilket stöd och vilka utmaningar skolan ger till dessa elever för att de kan utvecklas och utmanas i sitt lÀrande. VÄr undersökning grundar sig i tidigare forskning och litteratur i detta ÀmnesomrÄde samt lÀrares och elevers perspektiv. BÄde kvalitativa och kvantitativa metoder har anvÀnts för att uppfylla studiens syfte och frÄgestÀllningar. Resultaten visar att de utvalda fyra grundskolorna saknar bÄde en gemensam och individuell strategi för att frÀmja högpresterande elever i Àmnet matematik. Ansvaret för att utveckla och utmana dessa elevers matematikkunskaper bygger pÄ lÀrarens eget initiativ, men p.g.a.

En metod som har fÄtt ett stort genombrott i Norden i grundskolans tidigare Är Àr Arne Tragetons lÀs- och skrivinlÀrningsmetod, att skriva sig till lÀsning (ASL). Eleverna anvÀnder datorn som skrivverktyg och arbetar i par. Pedagogen har en betydelsefull uppgift med att utforma skrivarpar dÀr elever utvecklas och lÀr av varandra för att metoden ska fylla sin funktion. För att fÄ ett samspel dÀr barnen bidrar till varandras lÀrande finns det olika egenskaper som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de parar ihop sina elever.Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka komponenter som pedagoger utgÄr ifrÄn nÀr de utformar skrivarpar samt processen vid byte av par. FrÄgestÀllningarna som förde oss till vÄrt resultat innefattar: Hur planerar pedagoger arbetet med att dela in elever i skrivarpar? Vilka kvaliteter hos eleverna utgÄr de ifrÄn? NÀr byter de skrivarpar under terminen? Hur skapar de gruppkonstellationer vid ojÀmnt antal elever?Vi skickade ut en intervjuenkÀt och fick in 34 svar som granskades pÄ ett systematiskt sÀtt och begrepp bildades till kategorier.

Elever lÀr pÄ olika sÀtt och lÀraren mÄste dÀrför tillÀmpa varierande inlÀrningsmetoder som möjliggör för eleverna att uppnÄ mÄlen i lÀroplanen. Utomhuspedagogik kan vara en alternativ inlÀrningsmetod, för att fÄ en varierad undervisning. Syftet med studien var att undersöka hur sex lÀrare i grundskolans tidigare Är ser pÄ utomhuspedagogik som metod. Studien baserades pÄ en kvalitativ undersökning dÀr strukturerade intervjuer utgjorde huvudmetoden.  Resultatet av studien visade att lÀrarna uppfattade utomhuspedagogik som ett komplement till klassrumsundervisningen, dÀr ett praktiskt, utforskande och upplevelsebaserat lÀrande sker. Utomhuspedagogik som metod anvÀnds för att konkretisera undervisningen och skapa en djupare förstÄelse.

Svensk rÀtt tillÀmpar ett sÄ kallat principalansvar. Principalansvar innebÀr ett ansvar för annans culpa och Àr med andra ord ett arbetsgivaransvar. Arbetsgivaren skall dock endast ersÀtta skada som arbetstagaren vÄllar i tjÀnsten. GrÀnsdragningen av vad som skall anses vara ?utfört i tjÀnsten? Àr dock inte tydlig i alla situationer.