SammanfattningIntroduktion:Sveriges befolkning blir allt Àldre och dÀrigenom ökar antalet demensdrabbade personer. Aggressivt beteende hos demenssjuka Àr vanligt och kan innebÀra ett lidande för dem. VÄrdgivares förhÄllningssÀtt pÄverkar utfallet av omvÄrdnadshandlingar. Syftet: Syftet med studien var att belysa vÄrdgivarens förhÄllningssÀtt i omvÄrdnaden av demenssjuka personer med aggressivt beteende. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar utgivna mellan 2001-2011.

MÀnniskors handlingar förvandlas och samordnas till samhÀllsprocesser i organisationer, vilket gör att organisationer blir ett centralt omrÄde att undersöka. Den offentliga sektorn Àr nÄgot vi alla berörs av i samhÀllet dÄ det Àr verksamheter som bedrivs av staten, kommun och landstinget. Ledarskap Àr en kulturpÄverkande aktivitet och inom offentliga organisationer finns det mÄnga chefer. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns en ledarskapskultur som innehÄller New Public Management samt om det gÄr att utlÀsa nÄgon ledarstil i den offentliga organisationen, Trafikverket. FrÄgestÀllningar som besvaras i uppsatsen Àr: ? Vilken ledarstil finns i Trafikverket? ? Vilken ledarskapskultur finns i Trafikverket? ? Hur yttrar sig New Public Management i Trafikverket? Insamling av informationen bestÄr av en kvalitativ metod.

Uppsatsens syfte var att utreda huruvida Dalarnas FörsÀkringsbolags helkunder har det fulla bank- och försÀkringsengagemang som bolaget efterstrÀvar. Vidare Àmnade vi att utifrÄn vÄra resultat föra en diskussion kring helkundernas lönsamhet dÄ det Àr av stort intresse för företaget. För att uppnÄ syftet anvÀnde vi oss utav Dalarnas FörsÀkringsbolags kunddatabas dÀr vi samlade in information om 300 helkunder. Stickprovet var ett resultat av ett obundet slumpmÀssigt urval frÄn populationen helkunder som var aktuell i oktober 2010. Flera oberoende t-test genomfördes mellan olika grupper som vi skapat utifrÄn helkundernas grad av engagemang.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur en organisation inom direktförsÀljning, dÀr direkt kontroll av arbetet Àr svÄrt, försöker sÀkerstÀlla att personalen utför ett bra arbete. Samt att titta pÄ eventuella konsekvenser nÀr arbetstagare inte sköter sina arbetsuppgifter. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr resultatet baseras pÄ semistrukturerade intervjuer frÄn nio anstÀllda pÄ organisationen, varav fem butikschefer, tre butiksanstÀllda och en frÄn företagets HR-avdelning. Resultatet visar att organisationen i hög grad styr sina anstÀllda genom olika sorters listor för att sÀkerstÀlla att arbetsuppgifter blir gjorda. En annan styrform som visade sig viktig var gemenskapen pÄ stationerna.

Dagens chefer förvÀntas ofta leda personal anstÀllda av den egna organisationen samtidigt som de ska leda inhyrd personal dÄ anvÀndandet av bemanningsföretag har ökat. En stor del av arbetet med att leda anstÀllda innefattar motivationsarbete och för att utföra detta krÀvs en viss kunskap i Àmnet motivation. En vÀl utformad motivationsstrategi ger inte bara de anstÀllda ett ökat vÀlbefinnande utan gagnar Àven organisationen genom en effektiviserad produktivitet. För att kunna implementera rÀtt strategi behöver organisationerna vara medvetna om vilka faktorer som motiverar anstÀllda till arbete.Syftet med denna studie Àr att beskriva och förklara arbetsmotivationsfaktorer hos socialsekreterare i en storstadskommun. Vidare diskuteras Àven eventuella likheter och skillnader i motivationsfaktorer mellan socialsekreterare som Àr tillsvidareanstÀllda av en kommunal verksamhet och socialsekreterare anstÀllda av ett bemanningsföretag.Studien har utförts genom en kvalitativ forskningsansats dÀr sex personer har intervjuats.

Bakgrund: I Sverige insjuknar Ärligen 800 barn i typ 1 diabetes. Sjukdomen Àr kronisk och kÀnnetecknas av stor urinmÀngd, överdriven törst, viktminskning och trötthet. Behandlingen Àr livslÄng vilket leder till livsstilsförÀndringar för barnet. Sjukdomen pÄverkar samtidigt hela familjen kÀnslomÀssigt och en stor omstÀllning krÀvs för att fÄ livet att gÄ ihop. OmhÀndertagandet av hela familjen Àr viktigt dÄ det pÄverkar dem i hur de ser pÄ sjukdomen och klarar av att gÄ vidare i livet.

Denna examensrapport pÄ magisternivÄ genomfördes under vÄren 2004, hos AB BorlÀnge Energi.BorlÀnge Energis servicetekniker behövde ett hjÀlpmedel för att effektivisera deras arbetsuppgifter. Tidigare sparades driftjournaler för varje servicekund lokalt hos kunden. Serviceteknikern behövde ocksÄ Äka tillbaka till huvudkontoret för att slutföra ett uppdrag. BorlÀnge Energi hade inte heller nÄgon möjlighet att föra statistik över servicekunderna dÄ alla driftjournaler sparades hos servicekunden.Vi utvecklade en prototyp av ett inrapporteringsverktyg för en handdator. I detta verktyg fÄr serviceteknikern tillgÄng till all relevant information gÀllande serviceuppdraget.

I aktuella styrdokument stÄr det skrivet att utbildningen i Sverige ska vara likvÀrdig oavsett var i landet den organiseras. Detta innebÀr dock inte att utbildningen ska utformas likadant överallt eller att resurserna ska fördelas lika. DÀremot innebÀr det att utbildningen ?ska anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov? (Lgr 11, 2011:8).Syftet med denna uppsats Àr att genom en fallstudie vid en skola som endast undervisar utlandsfödda elever ge en bild av hur organisationen i Àmnet svenska som andrasprÄk kan se ut samt ta reda pÄ vilken funktion denna typ av skolverksamhet kan fylla. En kvalitativ intervju har genomförts med en lÀrare som undervisar analfabeter och tre observationer har gjorts.

Mot bakgrund av den ökade rörlighet som idag kan skönjas pÄ arbetsmarknaden och de följder det fÄr i form av tillfÀlliga behov att hyra in personal syftar föreliggande uppsats att ge svar pÄ frÄgan om vilka organisatoriska konsekvenser integrationen av inhyrd personal kan fÄ för kompetens och lÀrande.Centrala Àr frÄgorna om hur inhyrd personal integreras med organisationen, hur individens kompetens tas tillvara och hur möjligheterna till lÀrande ser ut. För att uppnÄ syftet genomfördes intervjuer med lÄg grad av standardisering och strukturering mot bakgrund av kvalitativa och induktiva utgÄngspunkter.Resultatet visade att i de fall integrationen av inhyrd personal leder till att konstruktiva relationer skapas och att man bibehÄller en nödvÀndig stabilitet i dessa relationer kan det ge konstruktiva följder i form av att kompetens bÀrs, upprÀtthÄlls och utvecklas mellan individer och grupper. Detta krÀver att organisationen skapar förutsÀttningar för ett sÄdant samspel och att den organiserar för lÀrande annars riskerar arbetsplatsens relationik att slitas sönder vilket kan ledat till att lÀrprocesser och individuell konstruktion av kompetens utarmas..

Syftet var att beskriva erfarenheter undersköterskor har av att framgÄngsrikt tillÀmpa vardagsrehabilitering i arbetet med Àldre personer inom ordinÀrt och sÀrskilt boende. En kvalitativ metod anvÀndes för att besvara syftet dÀr data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys vilket resulterade i tre teman: ?Beakta vad som Àr meningsfullt och möjligt för personen?, ?Möjliggöra personens engagemang i meningsfulla dagliga aktiviteter? och ?HÄlla det vardagsrehabiliterande arbetssÀttet levande i det dagliga arbetet?. Resultatet visade att för att nÄ framgÄng med vardagsrehabilitering var det av vikt att förstÄ vad som var meningsfullt att göra för varje person samt att identifiera förmÄga i aktivitet.

I dagslÀget pratar man alltmer om sociala medier och hur anvÀndandet av sociala medier kanhjÀlpa företag med sin marknadsföring. Sociala medier Àr inte renodlade reklamkanaler,de Àr kommunikationskanaler som framförallt kan och ska anvÀndas för att bygga förtroendeoch stÀrka relationer mellan företag och individ. Vi stÄr mitt i en nyordning somförvandlat anvÀndaren till en mer aktiv del av nÀtets utbud. Det Àr dÀrför viktigt att företagenanpassar sig och gör sig tillgÀngliga pÄ nÀtet.För att se vilka faktorer som driver utvecklingen framÄt, har vi tittat pÄ teknikerna bakomsociala medier och hur företag idag arbetar med sociala medier, hur organisationen ser ut runtom kring och vilka positiva och negativa erfarenheter som personer med uppgift att ledaprojekt med sociala medier har redovisat. I studien har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metodmed Ätta stycken intervjuer med ansvariga för sociala medier pÄ respektive företag.De drivande faktorerna bakom anvÀndandet av social media som marknadsföring Àr, som vihar sett, att stÀndigt vara tillgÀnglig och nÀrvarande.

Utvecklingen av företag har skett i riktning frÄn att vara traditionella industriföretag till att vara mer kunskapsorienterade. Det innebÀr att större krav stÀlls pÄ företagens interna utveckling. Företagen blir mer beroende av kunskap och information dÄ samhÀllet förÀndras i en snabbare takt. Maskiner och dylikt tillhör inte lÀngre ett företags viktigaste tillgÄngar, i synnerhet nÀr det gÀller företag inom tjÀnstesektorn. IstÀllet har humankapitalets betydelse ökat, det vill sÀga medarbetarnas kompetens, motivation, kreativitet, vÀrderingar och utveckling.

Syftet var att undersöka om sÀttet att förmedla och hantera ekonomisk information och annan verksamhetsnÀra information i form av rapporter och/eller andra sÀtt att förmedla informationen pÄ, pÄverkar förstÄelse och motivation hos individer inom sjukvÄrdsverksamhet, sÄ att det avspeglas positivt pÄ effektiviteten, bÄde vad avser ekonomi och vÄrdproduktion. En fallstudie gjordes i tvÄ landsting för att förstÄ och förklara informationsförmedlingens betydelse för effektiviteten i sjukvÄrdsproducerande verksamhet. Personliga intervjuer av det semistandardiserade slaget jÀmte sekundÀrdata i form av interna rapporter och andra dokument anvÀndes vid datainsamlingen. Analysarbetet gjordes med hjÀlp av kategorisering av det insamlade materialet jÀmte ett antal datamatriser. Resultatet av studien visar att det förekommer samband mellan informationsförmedling, motivation, kognition och effektiviteten hos de studerade klinikerna.

Den utgÄngspunkt vi har valt till vÄrt arbete Àr ?skolledares tankar och motiveringar till den sÀrskilda undervisningsgruppen (SUG)?. Vi ville undersöka vilka tankar som ligger bakom den organisationen som skolledarna valt kring SUG. Hur motiverar skolledarna sina organisationsval? Hur ser man pÄ inkludering/exkludering? Upplever man ett utanförskap frÄn elever i SUG? Hur ser man pÄ det specialpedagogiska uppdraget i stort? Det som har gjort att vi intresserat oss för Àmnet Àr den variation av SUG som vi mött i vÄr utbildning och under vÄr verksamhetsförlagda tid.

SAMMANFATTNINGOrganisationer befinner sig i en konkurrenskraftig omgivning vilket medför pÄtryckningar och krav pÄ förÀndring för att kunna följa med. OmvÀrldens krav blir allt hÄrdare och samhÀllet förÀndras allt snabbare. FörÀndringar kan vara svÄra och dÀrför kan organisationer söka rÄd, tips och hjÀlp frÄn olika hÄll. Under de senaste 20-30 Ären har det skett ett uppsving av managementkoncept. Genom managementkoncepten kan omvÀrlden bli begripligare, prestationsglapp bli mindre och omgivningens krav bemötas.