Jag studerade förvĂ€ntningarna pĂ„ elektroniska diskussionsforum som ny kommunikationskanal i organisationen Lokal Agenda 21 i Öresundsregionen, kallad Öresund 21. Organisationen Ă€r ett treĂ„rigt EU-projekt med representanter frĂ„n sex svenska och sju danska kommuner vars syfte Ă€r att frĂ€mja en hĂ„llbar utveckling i kommunerna med fokus pĂ„ plan- och beslutsprocesser, drift, i kontakten med kommunmedborgarna samt i utveckling av indikatorer för hĂ„llbar utveckling. Empiriskt material frĂ„n undersökningsenheten har inhĂ€mtats genom diskussioner i fokusgrupper samt en enkĂ€t.Syftet med uppsatsen Ă€r att studera hur en organisation som startar upp ett elektroniskt diskussionsforum kan skapa förutsĂ€ttningar för att deltagarna aktivt anvĂ€nder kommunikationskanalen. UtifrĂ„n detta analyserar jag vilka förvĂ€ntningar deltagare frĂ„n undersökningsenheter har i form av drivkrafter och hinder för att delta i elektroniska diskussionsforum. I analysen utgĂ„r jag ifrĂ„n undersökningar av praktikgemenskaper, kunskapsnĂ€tverk samt intranĂ€t och börjar dĂ€rför genomgĂ„ngen med att definiera undersökningsenheten i relation till dessa begrepp.I studien av Öresund 21 kom jag fram till att deltagarna i organisationen förvĂ€ntar sig uppleva drivkrafter och hinder för att delta i elektroniska diskussionsforum som stĂ€mmer vĂ€l överens med vad tidigare studier har visat.

De flesta företag har visioner. En visions syfte Àr att fungera som en kompass som vÀgleder individer och grupper sÄ att de lÀttare kan fokusera pÄ företagens mÄl. Visioner har en förmÄga att inge hopp om en bÀttre framtid, en framtid som Àr tillrÀckligt attraktiv att den anses vara vÀrd hÄrt arbete för att en dag nÄ dit. Visioner ska fungera som en bas i företaget för att pÄminna om vad som Àr viktigt i organisationen, hur den bör relatera till omgivningen och hur intressenter ska bemötas. Tidigare studier visar att nÀstan alla anstÀllda vid företag har svÄrt att förstÄ eller Àr helt omedvetna om företagets vision.

Syftet med denna uppsats Àr att utifrÄn Försvarsmaktens regelverk och policys gÀllande personalhantering se om de krav som Älderkategorin 80-talisten stÀller pÄ en framtida arbetsgivare, överrensstÀmmer med de rÄdande arbetsförhÄllanden som finns inom Försvarsmakten utifrÄn dess styrande dokument. Uppsatsen bygger pÄ tidigare forskning om Äldersgenerationen frÄn 80-talet. Mot 80-talisten stÀlls de styrande dokument som gÀller Försvarsmaktens personalhantering för att pÄ detta vis erhÄlla en jÀmförelse som mynnar ut i vilka krav och erbjudande som överrensstÀmmer mellan organisation och individ. Maslows behovspyramid anvÀnds till att förklara de olika behoven av ersÀttningar. Uppsatsen Àr en kvalitativ teoretisk studie. Slutsatserna av uppsatsens analys Àr att Försvarsmaktens arbetsförhÄllande överrensstÀmmer bra med vad 80-talisten vill erhÄlla av en framtida arbetsgivare. För att Försvarsmakten skall vara en optimal arbetsgivare för 80-talisten krÀvs mer individualiserad lönesÀttning, planering och genomförande av arbetstid samt att anstÀllningsformen bör ses över sÄ att rörlighet inom organisationen blir lÀttare.

SamhÀllet blir allt mer datoriserat och mÄnga anstÀllda sitter framför datorn hela arbetsdagar eftersom datornÀr det huvudsakliga hjÀlpmedlet i arbetet. Det förutsÀtts att den ska fungera problemfritt. DÄ det uppstÄr datorproblem kan den anstÀllde pÄverkas i form av en minskad motivation till arbetsuppgiften eller till arbetet som helhet. För att företaget ska kunna uppnÄ sina planerade mÄl och resultat, Àr det viktigt att alla delar i företaget fungerar. Vi inriktar oss pÄ individen eftersom det Àr individen som först berörs av datorproblem.

Inledning och problemdiskussion: Det stÀlls allt större krav pÄ intern kontroll idag till följd av flertalet företagsskandaler, dÀribland Enron som har uppmÀrksammats vÀrlden över. I Sverige var den senaste i raden HQ-bank, detta trots att tydligare regler för bolagsstyrning införts bÄde internationellt och nationellt de senaste Ären. Kraven pÄ banker ökar allt mer i samhÀllet dÄ de förvaltar privatpersoners och företags pengar. DÄ kunderna Àr i fokus Àr det viktigt att bankerna och deras personal Àr medvetna om vikten av att göra rÀtt. God intern kontroll Àr en förutsÀttning för en pÄlitlig bankverksamhet och det Àr styrelsen som ansvarar för att förmedla den interna kontrollen till övriga organisationen.

Den ökade förÀndringstakten i samhÀllet pÄ grund av ny teknik, internationalisering och att samhÀllet blivit alltmer mÄngkulturellt bidrar till att större krav stÀlls pÄ företag att hela tiden förbÀttra sin verksamhet. Akzo Nobel Surface Chemistry, Production Surfactants i Stenungsund, har huvudsakligen sina kunder och konkurrenter runt om i Europa. DÄ Sverige ligger i utkanten av detta omrÄde tar det omkring en leveransdag lÀngre tid för Production Surfactants att leverera sina produkter i jÀmförelse med företagets konkurrenter. Detta medför att Production Surfactants behöver kompensera denna lÀngre leveranstid genom exempelvis högre produktkvalitet, större flexibilitet eller lÀgre priser för att ha möjlighet att tÀvla pÄ marknaden. För att uppnÄ detta behöver Production Surfactants utveckla och systematisera sitt förbÀttringsarbete.

Intresset för medarbetarsamtal har vuxit under det senaste decenniet, men medarbetar-samtal har beforskats i lite utstrÀckning. En hypotes som vi har utgÄtt frÄn Àr att medarbetarsamtalet mÄnga gÄnger inte ges det utrymme som det borde för att gynna organisationen och individen. Studien syfte har varit att skapa kunskap kring vad ett medarbetarsamtal Àr i offentlig sektor. Det Àr en kvalitativ undersökning omfattande sÄvÀl en litteraturstudie, som en intervjuundersökning med enhetschefer och medarbetare för att fÄ fram medarbetarsamtalets betydelse i den offentliga sektorn. Studien har visat att medarbetarsamtal idealt handlar om individen och organisationens utveckling och ska genomföras en gÄng per Är.

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mÀngden kvinnor ska öka inom kÄren eftersom att de fortfarande Àr underrepresenterade. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur kvinnliga poliser i anseende med att de Àr just kvinnor, upplever att de bemöts av allmÀnheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda pÄ detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgÄtt frÄn litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som nÄgot problemskapande.

Bakgrund: Personcentrerad vÄrd innebÀr ett partnerskap mellan patient/anhöriga och vÄrdgivare och bygger pÄ patientdelaktighet, samt att se individen bakom sjukdomen. Grunderna för utformningen av personcentrerad vÄrd och delaktighet finns utformade i hÀlso- och sjukvÄrdslagen, men forskning visar att svensk sjukvÄrd brister nÀr det gÀller att sÀtta patienten i centrum. Trots rapporterade fördelar med personcentrerad vÄrd, med förbÀttrad hÀlsa hos patienten och kortare vÄrdtid, har det visat sig vara svÄrt att implementera den i den kliniska praktiken. OmvÄrdnaden pÄ mÄnga sjukhusavdelningar prÀglas av traditionella normer och det saknas ofta rutiner och möjligheter att utföra och dokumentera en personcentrerad vÄrd, vilket försvÄrar införandet av en strukturerad personcentrerad vÄrd.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ förutsÀttningar för att implementera en strukturerad och hÄllbar personcentrerad vÄrd inom hÀlso- och sjukvÄrden.Metod: En litteraturöversikt med bÄde kvantitativa och kvalitativa artiklar sökta ur databaserna Cinahl och PubMed.Resultat: Resultatet visar att vÄrdorganisation skapar förutsÀttningar för att lyckas implementera en hÄllbar personcentrerad vÄrd genom förÀndring av traditioner, normer och rutiner inom sjukvÄrden. FörÀndring kan ske genom att arbeta med utveckling pÄ mÄnga plan frÄn fysisk miljö, organisatorisk struktur, kompetensutbildning och personalens engagemang.

Inledning och problemdiskussion: Det stÀlls allt större krav pÄ intern kontroll idag till följd av flertalet företagsskandaler, dÀribland Enron som har uppmÀrksammats vÀrlden över. I Sverige var den senaste i raden HQ-bank, detta trots att tydligare regler för bolagsstyrning införts bÄde internationellt och nationellt de senaste Ären. Kraven pÄ banker ökar allt mer i samhÀllet dÄ de förvaltar privatpersoners och företags pengar. DÄ kunderna Àr i fokus Àr det viktigt att bankerna och deras personal Àr medvetna om vikten av att göra rÀtt. God intern kontroll Àr en förutsÀttning för en pÄlitlig bankverksamhet och det Àr styrelsen som ansvarar för att förmedla den interna kontrollen till övriga organisationen.

SammanfattningUppsatsen har för avsikt att undersöka hur svenska inredningsföretag anvÀnder design management för att utveckla sin verksamhet. Med design management avses funktionen att leda och kontrollera designprocessen, det innefattar ocksÄ att fungera som lÀnken mellan designen och organisationen. Design management har Àven som funktion att integrera designkonceptet i andra delar av organisationen, samt att integrera organisationen i designprocessen.Genom kursen Innovation and design management vid VÀxjö universitet dÀr författarna studerar knöts kontakt med Anders Wisth, projektledare för Möbelriket i SmÄland. Anders Wisth hade observerat att flera företag som arbetar med design hade svÄrt att utveckla sin verksamhet. Möbelriket förmedlade kontakten till tre inredningsföretag som alla hade nÄtt framgÄng med sin design och utvecklat sin verksamhet.Hur dessa företag arbetade med design jÀmfördes sedan mot varandra samt mot teorin.

Inledning: FörÀldrar till barn med diabetes typ 1 utför en avancerad egenvÄrd för attskapa förutsÀttningar för att deras barn ska fÄ ett normalt liv och minska risken förföljdsjukdomar. En bristfÀlligt skött egenvÄrd innebÀr risker bÄde pÄ kort och lÄng siktsamt pÄverkar skolarbetet. Under skoltid har skolan ansvar för att egenvÄrden fungeraroch att barnet fÄr det stöd det behöver. I den begrÀnsade forskning som gjorts gÀllandeförÀldrars erfarenheter nÀr deras barn vistas i skolmiljö framkommer att förÀldrar dÄkan kÀnna oro och att skolpersonalen inte alltid har förstÄelse och kunskap omdiabetessjukdomen. I skolsköterskans arbete ingÄr att ge stöd till elever ochvÄrdnadshavare i syfte att frÀmja hÀlsa.

Uppsatsen undersöker den emotionella responsen vid förÀndringsarbete med IT-fokus, som involverar personer med kort erfarenhet i det gamla IT-systemet, för att belysa reaktioner och upplevelser ur ett mÀnskligt perspektiv och för att undersöka huruvida förÀndringsmotstÄnd har uppstÄtt. Intervjuer genomförs med tre personer, som alla arbetar deltid med schemalÀggning och lokalbokning pÄ Linköpings universitet, dÀr en omfattande systemuppgradering av lokalbokningssystemet genomförts under Ärsskiftet 2012-2013. DÀrutöver genomförs ocksÄ ett samtal med Alf Westelius, professor vid Linköpings universitet, för att stimulera till teoriinhÀmtning och analys av det empiriska materialet.Den centrala slutsatsen som kan dras av fallstudien Àr att förÀndringsmotstÄnd inte nödvÀndigtvis alltid mÄste uppstÄ vid IT-relaterat förÀndringsarbete, men att om det uppstÄr finns det inte nÄgot enkelt svar pÄ varför; förÀndringsmotstÄnd kan pÄ mÄnga sÀtt förebyggas genom att organisationen, inom vilken förÀndringar sker, anammar synsÀttet att förÀndringar Àr nÄgot konstant, inte extraordinÀrt, och att organisationen prioriterar att upplösa personernas individuella oro inför den stundande förÀndringen pÄ ett personligt plan, istÀllet för att generalisera och försöka dra slutsatser frÄn stereotypa antaganden..

Syfte: Uppsatsen behandlar tillÀmpligheten av teorin om den varumÀrkesorienterade organisationen inom detaljhandeln. Vilka Àr de specifika krav som stÀlls pÄ varumÀrkesbyggande inom detaljhandel. Om nÄgra specifika krav stÀlls pÄ detaljhandeln Àr det uppsatsens syfte att vara teoriutvecklande för att se hur dessa specifika krav kan anvÀndas i modellen. Metod: Uppsatsen bygger pÄ en deduktivmetod. Den tar sin utgÄngspunkt i Mats Urdes teori om den varumÀrkesorienterade organisationen, denna förs sedan ner till en nivÄ som Àr specifik för Gröna Konsum.

Syftet med studien var att kartlÀgga förÀldrarna till de barn som 2012 blev uttagna till VÀstervikslÀgret i fotboll, det första steget i svensk fotbolls nationella selektionssystem. Vi ville undersöka förÀldrarnas utbildnings- och idrottskulturella kapital som grundar sig i habitusbegreppet (Bourdieu, 1984), hur förÀldrarnas engagemang i sina barns idrottande ser ut, samt diskutera vilken roll förÀldrarna kan ha för barnens idrottsutveckling. MÄnga idrottare uppger att förÀldrarna har haft en vÀldigt stor betydelse för deras idrottande (Peterson, 2011). DÀremot saknas kunskapen om vad det i praktiken Àr förÀldrarna gör och vilka de Àr. Studien Àr byggd pÄ en surveyundersökning dÀr kvantitativ data har samlats in genom en enkÀtundersökning och urvalsgruppen var förÀldrar till de ungdomar som 2012 deltog pÄ VÀstervikslÀgret i fotboll, det första steget i uttagningsprocessen till ett första ungdomslandslag.