I vÄrden drabbas upp till 60 % av personalen av vÄld och hot i Sverige, vilket kan komma att pÄverka den vÄrd som bedrivs och tillgÀngligheten pÄ den. Syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan hanterar vÄld och aggression i vÄrden samt att beskriva vilket ansvar organisationen har i det vÄldsförebyggande arbetet. Studien genomfördes som en litteraturstudie dÀr 16 vetenskapliga artiklar bearbetades och sammanfattades i tre kategorier: organisatoriska strategier för att förebygga vÄld, sjuksköterskans strategier i vÄldsamma situationer och vÄldets inverkan pÄ sjuksköterskans omvÄrdnad. Organisationen har ansvar att utbilda sin personal, dÀribland sjuksköterskor. Om sjuksköterskan fÄr tillrÀcklig utbildning kan det bidra till att de vÄldsamma situationerna upptÀcks i tid och kan förhindras.

Denna C-uppsats handlar om sĂ€rskrivningar i Internet-annonser. Uppsatsen innehĂ„ller tvĂ„ olika undersökningar: en frekvensundersökning och en attitydundersökning. I frekvensundersökningen har jag valt ut 100 företagsannonser frĂ„n www.blocket.seoch rĂ€knat antal sĂ€rskrivningar, vilket visade sig vara 41 till antalet. De 41 sĂ€rskrivningarna var fördelade över 24 annonser, bestĂ„ende av hela 36 substantiv samt 3 adjektiv, 1 verb och 1 adverb. Även tidigare forskning talar entydigt för att substantiv Ă€r den ordklass som sĂ€rskrivs allra mest, eftersom de ingĂ„ende leden gĂ€rna ses som enskilda enheter.

Den hÀr uppsatsen handlar om hur man inom en kommunal verksamhet ser pÄ mÀnniskor och kunskap samt hur detta pÄverkar den pedagogiska inriktningen utbildandet har. Genom en ökad förstÄelse för de olika utbildningsbegreppen och hur de vuxit fram, samt de problem som kan uppstÄ, kan vi som framtida personalvetare ses som bÀttre rustade att arbeta med dessa frÄgor efter uppsatsens fÀrdigstÀllande.   Vi har anvÀnt oss av triangulering med en kvalitativ ansats, dÀr de olika delarna 1 samt bestÄtt av textanalys av styrdokument, intervjuer med personal inom HRen observation av ett utbildningstillfÀlle. Vi har under arbetets gÄng sett pÄ de symboler och metaforer som anvÀnds inom organisationen och utifrÄn dessa dragit paralleller och slutsatser om den mÀnnisko- och kunskapssyn som representeras.  Det vi har fÄtt fram Àr att de anvÀnder sig av bÄde förmedlande och progressiv pedagogik, vilket i uppsatsen inte vÀrderas utan vi har sett pÄ de faror som eventuellt kan förknippas med respektive stÄndpunkt. Vi vill dock poÀngtera att organisationen anvÀnder processer i hög grad, men att det förmedlande till stor del ligger som grund..

Bakgrund: TjĂ€nstesektorn i Sverige vĂ€xer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anstĂ€llda en allt viktigare resurs för organisationer. DĂ€rmed stĂ„r dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behĂ„lla kompetent personal i organisationen. Även den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och sĂ„ledes föddes vĂ„rt intresse för att göra en jĂ€mförelse mellan offentlig och privat sektor vad gĂ€ller styrningför att behĂ„lla sina anstĂ€llda. Studien utgĂ„r ifrĂ„n fem styrningsverktyg som Ă€r centrala för att behĂ„lla anstĂ€llda i organisationen.

AbstraktMKV C/VT 2013Handledare: Mats Hyvonen/ Examinator/Eva Ekstrand/ Författare: Johanna BcheriTitel: Kommunikation genom policys och visioner. En fallstudie av kunskapsföretaget Centrum för flexibelt lÀrande (CFL).Nyckelord: organisationskultur, policys, information, Alvesson, identitetVi lever i ett tjÀnstesamhÀlle, dÀr organisationer och arbetsplatser har en annan karaktÀr Àn i industrisamhÀllet. I den standardiserade industriproduktionen Àr sjÀlva produktionsprocessen bestÀmd pÄ förhand. I tjÀnste- och kunskapsproducerande organisationer Àr produktionen i mycket högre grad kopplad till individerna och en mycket större del av deras personlighet, förmÄgor, kompetenser och kunskaper. Den för organisationen nödvÀndiga kontrollen, styrning och samordningen har med nödvÀndighet en annan karaktÀr i tjÀnste- och kunskapsproducerande organisationer.

De senaste Ärens utökade anvÀndning av IT har lett till att företag samlar in enorma mÀngder ostrukturerad data. För att kunna hantera detta har olika verktyg och tekniker utvecklats. Dessa verktyg samlas vanligtvis under benÀmningen Business Intelligence (BI) som kan sammanfattas med aktiviteterna ?hÀmta relevant information, analysera, finna en vinnande vÀg framÄt, bedöma risk och formulera underlag för beslut?. Om företag Àr duktiga pÄ att vara analytiska kan de vinna stora konkurrensfördelar gentemot sina konkurrenter.

Uppsatsen tar avstamp i tidigare forskning om kulturella skillnader vid interaktion i Öresundsregionen. VĂ„r utmaning och ambition har varit att se vilka möjligheter som finns vid det grĂ€nsöverskridande samarbete mellan organisationer i regionen. För att kunna jĂ€mföra, dĂ„ och nu, utgĂ„r vi frĂ„n ett tidsperspektiv frĂ„n mitten av 1990-talet fram till idag. Uppsatsen kan ses som en kvalitativ fallstudie som Ă€r bĂ„de kumulativ och byggd pĂ„ intervjuer. Representanter frĂ„n de tvĂ„ organisationerna, HH-samarbetet och HH-Ferries, ingĂ„r i intervjuerna.

Corporate Social Responsibility (CSR) har under modern tid vÀxt fram att bli ettstandardförfarande bland företag och en strategi för att efterstrÀva legitimitet. Grundati ökade krav och förvÀntningar frÄn omgivande aktörer, Ätar sig organisationer ettsamhÀllsansvar utifrÄn ett miljömÀssigt, socialt och ekonomiskt perspektiv. Parallelltmed det stegrade ansvarstagandet inom organisationer öppnar det upp för frÄganhuruvida detta fenomen Àr direkt applicerbart pÄ alla branscher, sÄ som kontroversiellaindustrier. Av den anledningen utreds i denna studie huruvida konsumenter anser attPhilip Morris International, ett företag verksamt inom tobaksindustrin, uppnÄrlegitimitet genom deras CSR- engagemang. Genom fokusgrupper och djupintervjuerhar konsumenters uppfattning om Philip Morris International CSR- engagemangkunnat faststÀllas och slutsatser har kunnat erhÄllas.

Slutsatsen pÄ vÄr problemformulering Àr att Boverket anvÀnder sig av olika standardiserade rapporter (mallar) som sÀkerstÀller information. Rapporterna Àr uppföljning av: FinansiÀr, kostnadsbÀrare och kostnadsstÀlle. Genom att rapporterna Àr standardiserade innebÀr det att som avsÀndare/mottagare anvÀnder/ talar samma sprÄk. Det innebÀr att nÀr informationen frÄn rapporterna ska kommuniceras vidare (uppÄt och nerÄt) inom organisationen, sker det pÄ ett mer effektivt sÀtt. Det i sin tur underlÀttar för snabbare och mer vÀlgrundade beslut.

Vi vill med den hĂ€r uppsatsen, ge lĂ€saren en grundlĂ€ggande information om det balanserade styrkortet, samt hur de anvĂ€nder sig av modellen pĂ„ Södra Älvsborgs Sjukhus.Det balanserade styrkortet lanserades i USA 1992 som svar pĂ„ kritik mot traditionell ekonomistyrning. Styrkortet utgĂ„r frĂ„n företags affĂ€rsidĂ© och beskriver verksamheten utifrĂ„n flera mĂ„tt Ă€n de traditionella finansiella mĂ„tten. Med utgĂ„ngspunkt att teori oftast skiljer sig frĂ„n verkligheten och eftersom praktiken Ă€r specificerat och skrĂ€ddarsytt för just en verksamhet, medför det hĂ€r till vĂ„rt intresse att studera det balanserade styrkortet.Intreset Ă€r att undersöka styrkortet som finns pĂ„ SÄS, Södra Älvsborgs Sjukhus. Det vi frĂ„gade oss var vilket syfte BSC har pĂ„ SÄS? Syfte med uppsatsen Ă€r att öka förstĂ„elsen för det balanserade styrkortet, men ocksĂ„ hur man anvĂ€nder styrmodellen pĂ„ sjukhuset.I den hĂ€r uppsatsen har vi antagit det hermeneutiska synsĂ€ttet för att kunna skapa utrymme för djupare förstĂ„else.

Bakgrund: För tidig eller för sen urtrÀning frÄn ventilator kan ge negativa konsekvenser för patienten, dÀrför bör det identifieras nÀr patientens tillstÄnd tillÄter detta. Med anledning av det och att ansvaret för urtrÀningen övergÄtt mer frÄn lÀkarna till sjuksköterskorna har det utvecklats hjÀlpmedel sÄsom evidensbaserade urtrÀningsprotokoll. Dessa medför en mer samstÀmmig behandling och har ocksÄ visat sig leda till kortare behandlingstid med ventilator. Olikheter i vÄrdpersonalens kunskap, utbildningsnivÄ, erfarenhet, ansvarsomrÄden och hur organisationen ser ut pÄverkar hur urtrÀningen genomförs. Syfte: Att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors uppfattning om urtrÀning frÄn ventilator. Metod: En empirisk fokusgruppintervjustudie med kvalitativ och deskriptiv ansats genomfördes.

Problemdiskussion: Barn har idag allt mindre vardagskontakt med sina förÀldrar. Gemensamma mÄltider i familjer har blivit fÀrre och barnen fÄr allt mindre stöd vid lÀxlÀsning. I Helsingborgs stad söker sig hundratals barn varje dag till fritidsgÄrdarna runt om i staden. Dessa fungerar som en mötesplats dÀr barnen kan umgÄs och Àgna sig Ät olika aktiviteter. Syfte: VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur barn och fritidsledare tillsammans arbetar för att skapa vÀrde pÄ fritidsgÄrdar.

Sverige Àr ett unikt land med avseende pÄ frivilligt och ideellt engagemang. Med över 200,000 föreningar utmÀrker Sverige sig frÄn andra lÀnder, sammantaget Àr svensken medlem i ca 3 olika verksamheter och föreningar. Tre olika medlemskap Àr mycket för en enskild individ, hur rÀcker tiden till? Med detta som grund vÀcktes intresset att undersöka vad som motiverar individen att engagera sig ideellt och fÄ en djupare förstÄelse och kunskap om detta.  KÀnner de som engagerar sig att de fÄr nÄgot i utbyte, och finns det nÄgra fördelar med att engagera sig ideellt?Vi har i vÄr undersökning anvÀnt oss av en kvalitativ ansats dÀr vi avgrÀnsat oss till att intervjua kvinnor och mÀn som regelbundet engagerar sig ideellt inom en eller flera ideella verksamheter. För att kunna lyfta upp de aspekter som Àr intressanta för vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av teorier som formulerats av Max Weber, Zygmunt Bauman, Pierre Bourdieu och Randall Collins.

?En utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov?. Detta Àr definitionen av hÄllbar utveckling vilket organisationer pÄ senare Är har börjat beakta genom intresse för dess sociala och miljömÀssiga pÄverkan. Ett sÀtt att införa hÄllbar utveckling i en organisation Àr att anamma Corporate Social Responsibility (CSR). Inom CSR finns tre aspekter; den ekonomiska, sociala och miljömÀssiga aspekten.

Antalet frivilliga ökar alltmer och dÀrmed stÀlls det alltfler krav pÄ frivilligledare/ledare inom ideella organisationer. Min förförstÄelse Àr att ledare inom ideella organisationer ska vÀrna om de frivilliga, motivera, ?hÄlla lÄgan uppe? och stödja ?eldsjÀlarna?. DÄ det inte finns mycket skrivet om hur frivilligledare/ledare inom Röda Korset gÄr tillvÀga för att leda frivilliga, Àr syftet med studien att belysa hur ledare inom en ideell organisation, Röda Korset, ?leder? de frivilliga som ingÄr i organisationen och hur ledarna ser pÄ sitt ledarskap.