Smartphone applications, or apps, are an increasingly important part of omnichannel retailing. While the adoption and usage of apps for communicating with consumers has grown exponentially over the past few years, there is little academic research in this area. The primary purpose of this thesis is to describe how the involvement in a product category affects consumers' intention to use a retailer-branded smartphone application during their shopping trip. Drawing upon recent IS-literature with models TAM and UTAUT, our results indicate that product category involvement constitutes an important factor on the intention to use a retailer-branded smartphone application. By viewing involvement as a multidimensional construct, our study shows that the degree of hedonic and expressive value a product cateogry provides consumers with has important effects on intention, and these relationships are not moderated by consumers' age.

I detta examensarbete studeras förÀndringsledarskap i ett litet detaljhandelsföretag som har tagit hjÀlp av coachning för att genomföra förÀndring av organisation och ledarskap. Hur företaget kan gÄ vidare strategiskt utifrÄn coachningen har ocksÄ diskuterats. MÄlet med förÀndringsarbete var att företaget ska bli mer effektivt och att medarbetarna ska ta mer ansvar och fler initiativ. De anstÀllda önskade konstruktiva förÀndringar inom organisationen och företagsledaren önskade en effektiv organisation som pÄ sikt skulle ge ett bÀttre ekonomiskt resultat. Företagsledaren önskade ocksÄ att utveckla företaget med en ny vision. Dessutom var han intresserad av strategier för att utveckla företaget. Denna studie visar att företaget genom coachning förÀndrat sin organisation vilket i detta sammanhang innebÀr att personalen delaktighet har ökat och har numera endast en chef/ledarnivÄ mot tidigare tvÄ nivÄer.

Den hÀr rapporten tar upp ett annorlunda hot mot informationssÀkerheten, som inte hÄrdvaraeller mjukvara kan stoppa. Detta hot kallas för social-engineering, och det som gör detta hotfarligt Àr att de anstÀllda och chefer i en organisation, kan hjÀlpa utövaren av socialengineeringutan att de sjÀlva vet om det.Det gÄr inte att förhindra att dessa attacker sker, men man kan förhindra de negativakonsekvenserna av en sÄdan attack. Denna rapport tar upp hur man ska göra för att enorganisation ska kunna fortsÀtta med sin verksamhet, efter en attack av social-engineering. IvÀrsta fall kan en attack av social-engineering innebÀra att ett företag aldrig ÄterhÀmtar sig.Detta kan bero pÄ att organisationen har förlorat alla sina kunder, förlorat marknads andelar,eller för att de ansvariga och viktiga personerna i organisationen har blivit dömda föroaktsamhet och sitter i fÀngelse.Denna rapport ska informera och fÄ er att vara uppmÀrksamma och medvetna om dessahot, som ni kanske inte vet finns. Ni ska fÄ kunskap och lÀra er kÀnna igen de olikaförklÀdnaderna en utövare av social-engineering antar..

Syftet med uppsatsen var att studera uppfattningen om och tillÀmpningen av ledningsprinciper iden operativa/taktiska ledningen av flygbasförband. Tidsperioden som studerades var 1997 till2003, under vilken Basbat 85 avvecklades och Basbat 04 infördes.Redan dÄ flygvapnet bildades 1926 existerade en tidig form av flygbasförband.Organisationen utgjordes av personal som anstÀlldes för tankning och skötsel av flygmaskinervid flygkÄrerna och flygskolan. För att skydda tillgÄngarna mot fientliga anfall spreds förbandentill mÄnga avlÀgsna flygbaser lÄngt frÄn territorialgrÀnsen. Som mest hade flygvapnet mer Àn200 start- och landningsmöjligheter förberedda över hela landet. I Försvarsbeslutet Är 2000försvann konceptet Bas 90.

Med hjÀlp av teknologiska lösningar ser vi att kontorsarbete idag blivit allt mer digitaliserat. Det hÀr har pÄverkat möjligheten att utföra arbetsuppgifter oberoende av tid och rum. Mobiliseringen av arbetslivet innebÀr att arbetet blivit mer sjÀlvstÀndigt och att de förr naturligt fysiska interaktionerna pÄ arbetsplatsen minskar. Studier visar Àven pÄ utmaningar i ledarskapet hos organisationer som implementerat ett mobilt arbetssÀtt. För att lyckas övervinna de utmaningar som den mobila arbetssituationen skapar i arbetslivet, har innebörden av relationsorienterat ledarskap samt hur det pÄverkar resultatet för organisationen framhÄllits som vÀsentlig att studera.Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur relationsorienterade ledarbeteenden, som att stödja, hjÀlpa till och kÀnna empati för medarbetaren, kan bidra till att uppnÄ mÀnniskans behov av en kÀnsla av samhörighet, personligt vÀrde samt personlig utveckling i mobila arbetsliv.

Trots att facken sedan ett drygt decennium alltmer har övergivit den solidariska lönepolitiken till förmÄn för en individuell lönepolitik Àr kunskapen bristfÀllig om vilka konsekvenser det fÄr pÄ medlemmarnas fackliga attityder och beteenden. Baserad pÄ enkÀtdata frÄn 631 offentliganstÀllda inom Kommunal och VÄrdförbundet undersökte denna studie betydelsen av individuell lön och facklig lönepolitik för facklig tillfredsstÀllelse, intention till fortsatt medlemskap samt facklig aktivitet. För att inte överskatta betydel-sen av lönefrÄgor togs Àven hÀnsyn till demografi- och arbetsklimatfaktorer. Resultatet pekar pÄ att lönefrÄgor har en stor betydelse för olika typer av fackligt engagemang. Ideologisk identifikation med lönepolitiken Àr generellt en starkare prediktor jÀmfört med instrumentella skÀl, Àven om dessa till skillnad frÄn tidigare forskning ocksÄ har betydelse för intentionen till mer aktivt deltagande.

I denna uppsats har en kvalitativ studie genomförts angÄende chefer i offentlig förvaltning och vad som pÄverkat dem att sÀga upp sig. Forskning som redan finns angÄende motivation och Ätagande Àr till stor del framtagen och applicerad i privata organisationer och företag, vilket var en av motiveringen till denna infallsvinkel i uppsatsen. Empirin har hÀmtats frÄn en av Sveriges största kommuner, dÀr alla deltagare tidigare arbetas som chefer men avlutat sin anstÀllning under 2012. För att belysa ett fenomen med hög chefsomsÀttning har semistrukturerade intervjuer genomförts med chefer som arbetat i omrÄdena ÀldrevÄrdsomsorg och funktionshinder. Data i form av information och uttalanden samlades in frÄn deltagarna angÄende vad som pÄverkat deras beslut om uppsÀgning.

Detta examensarbete beskriver förÀldrasamverkan i olika aspekter och skrevs med anledning av att jag inte anser att jag har fÄtt sÄ mycket kunskap om detta Àmne under min lÀrarutbildning. Dess syfte Àr att undersöka hur kontakten ser ut mellan hem och skola, vilka samverkansformer som förekommer pÄ högstadiet och de lÀgre stadierna och om förÀldrakontakten skiljer sig mellan dessa stadier. Ytterligare syften har varit att utröna om samverkan med förÀldrar och förÀldrars engagemang pÄverkar skolverksamheten och förbereda mig som blivande lÀrare inför framtida förÀldrakontakt genom att fÄ inblick i olika samverkansformer. Studiens resultat visar att de förÀldrasamverkansformer som Àr vanligast förekommande pÄ bÄde högstadiet och de lÀgre stadierna Àr förÀldramöte, utvecklingssamtal, skriftliga kontakter och telefonkontakt. FörÀldrasamverkan och förÀldrars engagemang pÄverkar tveklöst skolverksamheten och kontakten mellan hem och skola skiljer sig mellan högstadiet och de lÀgre stadierna genom att den pÄ högstadiet Àr mindre och mer formell.

Medieteknik Àr en avdelning pÄ Malmö högskola som dagligen handskas med att vara en innovativ och utvecklande del i en större organisation. NÄgot som skapar möjligheter, men Àven begrÀnsningar. Högskolans krav, resulterar tillsammans med omvÀrldens förÀnderlighet i att avdelningen mÄste vÀxla mellan struktur, planering, genomförande ? och ? utveckling, innovation av innehÄll, utbud, pedagogik. Syftet med rapporten Àr att undersöka hur en innovativ och kreativ utvecklingsmiljö skapas och bevaras i en organisation/myndighet. Genom en enkÀtundersökning skapas det empiriska material som, tillsammans med studiet av högskolans villkor, samt förankring i den teoretiska referensramen besvarar den aktuella frÄgestÀllningen: Vilka förutsÀttningar kan pÄverka en avdelning att arbeta och agera innovativt inom ramen för den större organisationens styrning och krav? Slutsatsen Àr att Malmö högskola stÀlls inför en rad motstridiga krav som krÀver jÀmvikt inom organisationen, för att arbetet pÄ avdelningsnivÄ ska fungera.

Individens hÀlsa har stor betydelse för hennes vÀlmÄende och livskvalitet. HÀlsa definieras utifrÄn fysiska, psykiska och sociala faktorer. Idag vet vi att individens hÀlsa pÄverkas av ett flertal faktorer som ligger utanför hÀlso- och sjukvÄrdens nuvarande ramar. En av de faktorer som anses pÄverka individens hÀlsa sammanfattas inom begreppet socialt kapital. Socialt kapital Àr ett resultat av att individer, grupper och organisationer investerat i resurser vilka bidragit till att utveckla goda sociala relationer.

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

Bakgrund: Samtal om övergÄngen frÄn en botande behandling till palliativ vÄrd kan vara svÄrt. Sjuksköterskan har en central roll i omvÄrdnaden och att kommunicera med patienter Àr betydelsefullt för omvÄrdnaden av döende patienter. Livets slut Àr ett kÀnsligt Àmne att samtala om och lÀtt att undvika. Detta kan bero pÄ bristande erfarenhet, utbildning, tidsbrist och rÀdsla inför Àmnet.Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av samtal med vuxna patienter i livets slutskede.Metoden var en allmÀn litteraturstudie, som byggde pÄ tretton artiklar.Resultatet visade upplevelser som pÄverkade sjuksköterskan i kommunikationen med patienter i livets slutskede. Till exempel rÀdslan att ta ifrÄn patienten hoppet, brist pÄ utbildning, erfarenhet och tid.

I den hÀr uppsatsen tar vi hjÀlp av den franske filosofen Foucaults tankar om det disciplinÀra samhÀllet för att undersöka och resonera kring det fysiska rummets styrande effekter pÄ organisationer. En fallstudie har utförts pÄ ett fastighetsbolag i Uppsala, som för nÄgra Är sedan flyttade frÄn flera utspridda kontor till en ny gemensam byggnad. Genom intervjuer med personal har vi undersökt vilka förÀndringar som skett i organisationen sedan flytten med fokus pÄ visuell kontroll, kreativitet samt företagskultur. Resultatet av studien har bidragit till att vi har kunnat dra slutsatser om det fysiska rummets styrande effekter. Genom att se till att de anstÀllda dagligen trÀffar chefer och kollegor i en gemensam byggnad leder inte bara till ökad kontroll och ett större ansvar, utan ocksÄ till att kreativitet och kunskapsspridning fÄr ett bÀttre flöde.

Studiens syfte Àr att fÄ kunskap om hur den inre organisatoriska kontexten kan pÄverka förstalinjechefers ledarskapsbeteende gentemot understÀllda och hur den inre kontexten kan pÄverka ledarskapseffektiviteten.Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsansats dÀr tre stycken avdelningschefer samt en HR-chef i en organisation har intervjuats.Studien fokuserar pÄ hur kontexten pÄverkar, begrÀnsar, förstÀrker eller styr en organisations avdelningschefer till att anvÀnda en viss form av ledarstil eller beteende. De ledarstilar vi har utgÄtt frÄn Àr ett uppgiftsorienterat- samt relationsorienterat ledarskap. I studien har vi funnit att den inre kontextens variabler pÄverkar bÄde ett uppgiftsorienterat- och ett relationsorienterat ledarskapsbeteende hos avdelningschefer. Vi har kunnat urskilja hur variabler i den inre organisatoriska kontexten pÄverkar avdelningschefers ledarskapsbeteende Àr individuellt. I studien har vi anvÀnt engagemang samt sjukskrivningsstatistik hos de understÀllda som mÄtt pÄ ledarskapseffektivitet.

Den hĂ€r uppsatsen analyserar resultatet frĂ„n en enkĂ€tundersökning bland ledare och medarbetareanstĂ€llda inom Karlstad Kommun, ur ett genusperspektiv. Syftet Ă€r att se om det verkar finnas nĂ„grakönsbundna mönster i de anstĂ€lldas upplevelser av att arbeta inom den kommunala organisationen.Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n andrahandsmaterial i form av resultatet frĂ„n nĂ€mnda enkĂ€tundersökning samtregisterdata och rapporter gĂ€llande den aktuella organisationen. FrĂ€mst Ă€r det tre av kommunensförvaltningar som stĂ„r i fokus, tvĂ„ kvinnodominerade och en mansdominerad. Detta för att se omoch i sĂ„ fall pĂ„ vilka sĂ€tt förvaltningarnas genusmĂ€rkning kan spela in för de anstĂ€lldas upplevelser.Även genomgĂ„ende skillnader i upplevelse inom de olika förvaltningarna undersöks, utifrĂ„n dengjorda enkĂ€tundersökningens resultat. Registerdata och rapportmaterial som finns gĂ€llandekommunen anvĂ€nds för att fĂ„ en djupare förstĂ„else kring den omgivning som de anstĂ€llda sombesvarat enkĂ€ten Ă„terfinns i.