Dagens miljöledningssystem har sin grund i de system som utvecklats pÄ 1980- talet. Det finns tvÄ stora standarder vilka företag kan certifiera sig enligt, och pÄ sÄ sÀtt, frivilligt underkasta sig vissa regler. I dag ifrÄgasÀtts miljöledningssystems effektivitet av mÄnga. De ses som ineffektiva och kallas ibland för papperstigrar. Flertalet undersökningar undersöker miljöledningssystemens effektivitet med betoning pÄ miljöaspekter, miljömÄl och standardbehÀftade problem.

Strategiprocessen Àr en viktig fas för en organisation och Àr underlag för de strategiska mÄl, styrmÄtt och handlingsplaner som styr den dagliga verksamheten. För de organisationer som vÀljer att arbeta med styrkortsmodellen ger den strategiska planen underlag till strategiska mÄl i strategikartan som i sin tur leder till styrmÄtt i styrkort och vidare till individuella handlingsplaner. Tidigare forskning visar att styrkortsmodellen passar bÀst vid vÀrdebaserad styrning och Àr ett strategiskt beslut dÀr hela organisationen bör förberedas och involveras. Strategikartan Àr en grafisk modell som enkelt kommunicerar strategiska mÄl och samband mellan perspektiven i styrkortet samt för att minimera risker och optimera organisationen. En av de större utmaningarna för att lyckas med strategiformulering och styrkort Àr att hela organisationen involveras i processen och att styrkortet integreras i affÀrssystem och rapportering.

Ett företags varumÀrke kan utgöra en avgörande konkurrensfördel och vara en viktig tillgÄng för företaget. Mycket fokus, sÄvÀl inom forskning som i nÀringslivet, har traditionellt legat pÄ hur externa kommunikationsverktyg anvÀnds för att bygga och stÀrka varumÀrket. PÄ senare tid har dock personalens, och dÀrmed den interna kommunikationens, betydelse för varumÀrket fÄtt allt större genomslagskraft. De teorier som stÄr till buds pÄ omrÄdet fokuserar frÀmst pÄ idealmodeller för hur interna processer bör hanteras pÄ ett optimalt sÀtt. Författarna till denna uppsats ifrÄgasÀtter hur dessa modeller fungerar i en verklig kontext, i en organisation.

Ett arbetgivarvarumÀrke syftar till att organisationen bygger upp ett varumÀrke som arbetsgivare för att lÀttare kunna attrahera och behÄlla rÀtt kompetens. Det Àr viktigt att organisationen anpassar sitt arbetsgivarvarumÀrke för att attrahera och behÄlla generation Y som medarbetare dÄ den yngre generationen kommer in pÄ arbetsmarknaden i allt större utstrÀckning de kommande Ären. Studien syftar till att öka förstÄelsen för hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn kan arbeta med arbetsgivarvarumÀrken gentemot generation Y för att bli attraktiv som arbetsgivare. UtifrÄn studiens teoretiska referensram, som utgÄr frÄn teori om generation Y och arbetsgivarmÀrken, har kvalitativa intervjuer genomförts. I studien diskuteras vilka strategier och utmaningar som finns inom den offentliga sektorn för att attrahera och behÄlla generation Y som medarbetare.

This study examines the link between the individual and social network, what social forces and social mechanisms involved in the interaction between individuals and groups and how we can explain and consider this relationship with the aim of understanding this connection. Through qualitative interviews, based on interviews of six active members in the organization Young KRIS (Young Criminal?s Return in the Society) examines the active social processes that the young members undergo, and motivates those who have been outside the expected conformed and regular society, to be included in the regular community and how this can be explained. The study shows that the organization through high availability, openness, knowledge of the needs of young people, good treatment, range of meaningful activities, has created a great venue for the young to develop and thus regain their place in the society..

Banverket Produktion har alltid varit en manligt homogen och ?etniskt svensk? arbetsplats men dÄ organisationen genomgÄr ett generationsskifte har det funnits ett stort behov av nyanstÀllningar. DÀrtill startades projektet 20-10-10 med viljan att rekrytera tidigare underrepresenterade grupper, kvinnor och personer med en annan etnisk bakgrund Àn svensk. Studien har genomförts i samarbete med Banverket Produktion dÄ dÀr fanns ett behov att undersöka normaliteten och inkluderande och exkluderande vÀrden. Detta utgör syftet med studien och det ska Àven undersökas om och hur kön och etnicitet konstrueras i en arbetsgrupp i organisationen.

Det motivationsklimat som omger idrottare kan pa?verka sa?va?l deras prestation som deras va?lbefinnande. Med utga?ngspunkt i sja?lvbesta?mmandeteorin underso?ktes hur motivationsklimatet sa?g ut, vilka styrkor det hade och vilka eventuella ha?lsorisker det kunde skapa i en grupp innebandyspelare i Superligan. Enligt sja?lvbesta?mmandeteorin har ma?nniskor tre grundla?ggande behov (autonomi, kompetens och samho?righet).

Att uppmÀrksamma och kartlÀgga en organisations inre liv kan hjÀlpa till ökad förstÄelse för medarbetarens tillfredsstÀllelse och öka beredskapen för framtidens förÀndringar. Denna studie Àr ett försök till en helhetlig bild av ett företag i förÀndring genom delarna organisationsklimat, arbetstillfredsstÀllelse och personalomsÀttning. Organisationsklimatet kartlÀggs utifrÄn en modell dÀr komponenter som ledarskap, personalpolitik, individer m.m. ligger till grund för ett antal intervjuer. Studien visar att klimatet som prÀglar valda undersökningsrena kategoriseras av snabba beslut och ett pÄ grund av företagets expansion och historia, bÄde personalmÀssigt och strukturellt haltande.

Performance management innebĂ€r att rikta hela organisationens energi genom att sĂ€tta mĂ„l för medarbetare som ligger i linje med organisationens strategi. Genom att pĂ„ detta sĂ€tt öka tydligheten kan organisationen förbĂ€ttra prestationer och öka dess möjligheter för utveckling mot konkurrenskraftighet pĂ„ kort och lĂ„ng sikt.ÄndamĂ„let med denna uppsats var att genom tvĂ„ undersökningar kartlĂ€gga hur chefer respektive medarbetare upplever att arbeta med performance management och genom det och en litteraturstudie fĂ„ en bild av begreppet. KartlĂ€ggningen gjordes med bĂ„de enkĂ€ter till medarbetare och intervjuer med chefer. FrĂ„n enkĂ€tsvaren framkom att respondenterna upplevde mĂ„len som motiverande och att det fanns en öppen dialog inom organisationen. BĂ„de hos medarbetarna och cheferna verkar det finnas en viss oklarhet kring begreppets syfte.

Syftet med införandet och anvÀndningen av en etikpolicy Àr att styra medarbetares beteende i önskad riktning för att organisationens mÄl ska uppnÄs. Eftersom medarbetarnas individuella mÄl ofta inte överensstÀmmer med organisationens mÄl kan det uppstÄ konflikter nÀr etikpolicyn anvÀnds som styrmedel i organisationen. För att de önskade styreffekterna skall uppnÄs Àr det viktigt att det finns mÄlöverensstÀmmelse i alla led i organisationen, frÀmst mellan de individer i organisationer som arbetar med etikpolicyn. Syftet med denna studie var att undersöka anvÀndningen av etikpolicyn som styrmedel i ett stort industriföretag och vilka faktorer som pÄverkar graden av mÄlöverenstÀmmelse mellan ledare och medarbetare i en projektgrupp som arbetar med denna. Vi har genomfört en fallstudie i ett stort industriföretag dÀr flera intervjuer genomförts inom projektgruppen i företaget.

LÀrare i grundskolan möter förÀldrar i utvecklingssamtal minst en gÄng per termin. Denna undersöknings syfte Àr att se hur lÀrare beskriver samverkan med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ utvecklingssamtalet.   Vi har tagit del av tidigare forskning som beskriver utvecklingssamtalet i grundskolan samt samverkan med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska.   Genom intervjuer med fyra grundskolelÀrare har en kvalitativ fallstudie genomförts. I resultatredovisningen sammanstÀlls beskrivningarna, under sex olika rubriker: lÀrares erfarenheter, inför utvecklingssamtalet, strategier under utvecklingssamtalet, förÀldrars engagemang, tolkproblematik och avslutningsvis kulturella skillnader.   Resultatet visade att lÀrarnas beskrivningar gÀllande samverkan med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska, med fokus pÄ utvecklingssamtalet, hörde nÀra samman varandra. Alla intervjuer visade pÄ att förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenskas engagemang under utvecklingssamtalet sÄg relativt lika ut. För ett fungerande utvecklingssamtal tyckte samtliga lÀrare att samspel med förÀldrar som har annat modersmÄl Àn svenska var en viktig aspekt för att kunna diskutera barnets situation men Àven för att tala om olika ÄtgÀrder.

Prestation Àr ett dagsaktuellt begrepp, och dagens organisationer söker efter personer som klarar av att prestera pÄ en allt högre nivÄ, sÄ kallade högpresterare. Tidigare studier har i huvudsak fokuserat pÄ att beskriva högpresterare utifrÄn deras egenskaper eller utifrÄn organisationen (Pepermans, Vloeberghs & Perkisas, 2003). Dock har en förÀndring inom organisationerna skett vilket resulterat i att alltmer utav den egna HR- verksamheten lÀggs ut pÄ externa företag. Synen pÄ prestation och vad organisationen söker efter blir dÀrför avgörande för ett fortsatt samarbete mellan dessa parter. Föreliggande studie syftar till att undersöka vad som utmÀrker en högpresterare utifrÄn tre perspektiv, rekryteringskonsult, organisation och högpresterare.

Dagens samhÀlle befinner sig under stÀndig förÀndring och utveckling. Idrottsrörelsen satsar nu pÄ olika sÀtt pÄ föreningsutveckling, det Àr utveckling av detta slag som denna rapport kommer att titta nÀrmare pÄ. Syftet var att studera seglingsföreningar i ett distrikt i södra Sverige som fÄtt bidrag ur Idrottslyftet för föreningsutveckling. Studien hade Àven till syfte att se vilka mÄl dessa seglingsföreningar hade med sin utveckling, samt vad de upplever möjliggör och hindrar den utvecklingen. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för undersökningen var: Vilka mÄl har de seglingsföreningar som arbetar med föreningsutveckling? Hur Àr utvecklingsarbetet organiserat? Vad möjliggör och hindrar utvecklingen?  Empiri samlades in genom intervjuer med representanter ifrÄn de aktuella seglingsföreningarna.

Den hĂ€r studien fokuserar pĂ„ Östergötlands fotbollförbund och hur de jobbar med talangutveckling och talangidentifikation . Forskning betonar ofta de individuella faktorerna nĂ€r det gĂ€ller den enskilda idrottaren men tar inte hĂ€nsyn till de kontextuella förhĂ„llandena som finns. Studien belyser Ă€ven om det görs nĂ„gra skillnader i arbetet beroende pĂ„ om det Ă€r pojk- eller flickfotboll. Forskning idag visar att pojkar och flickor utvecklas olika men trĂ€nar de pĂ„ samma sĂ€tt och pĂ„ samma saker? Sex stycken semi-strukturerade intervjuer har gjorts med personer, med olika roller inom förbundet, bĂ„de pĂ„ pojk- och flicksidan för att fĂ„ klarhet i hur de ser pĂ„ begreppen samt hur de jobbar med talangutveckling och talangidentifikation.

Ansvarsredovisning Àr en modell som började figurera i den privata sektorn pÄ 1960-talet. Idag Àr begreppet vÀlkÀnt och vÀlanvÀnt inom de flesta stora företag, och ansvarsredovisning har börjat anvÀndas Àven i offentliga verksamheter. Den ekonomiska utgÄngspunkten i offentlig sektor ligger i budgetprocessen. Genom budget börjar man plantera ansvar i organisationen.Budget och budgetering kÀnner alla till som varit i kontakt med ekonomin inom organisationer, bÄde privata och offentliga. PÄ grund av den sÀrstÀllning budget och budgetering har inom offentlig verksamhet sammankopplas detta med ansvarsredovisning för att se hur handlingarna inom organisationen, utifrÄn budget, kan pÄverka de möjligheter och begrÀnsningar som kan ges.