Mot bakgrund av FN:s barnkonventionen strÀvar Barn-, och Ung-doms-psykiatrin efter att utöka barnperspektivet inom organisationen genom att lÄta barn framföra sina synpunkter pÄ verksamheten. Sex barn i Äldern 7-11 Är, har i en kvalitativ undersökning intervjuats om sina erfarenheter kring korta kontakter med BUP. Resultaten visar att samtliga barn i undersökningen beskriver sina besök som "bra" eller "roliga." Information inför besöket, ett avgrÀnsat problem och ett ak-tivt förhÄllningsÀtt gentemot sin problematik Àr faktorer som kan ha bidragit till barnens positiva erfarenheter, liksom mötet med terapeuter som förmÄtt anpassa sin metod utifrÄn barnens specifika behov, gett konkreta rÄd och stÀllt frÄgor. En oro inför besöken beskrivs som ett pirr i magen. Den positiva erfarenheten förstÀrks av berÀttelser om symptomlindring och spÀnningsreducering i anslutning till besöken, samt ett fortsatt engagemang i sin problematik..

Inom Röda Korsets Uppsalakrets har det noterats att medlemsantalet har minskat. Ett symtom pÄ detta Àr att 493 personer som betalade sin medlemsavgift 2004, inte gjorde detsamma 2005, trots pÄminnelser. Syftet med vÄr D-uppsats Àr att beskriva Röda Korsets medlemskÄr, med betoning pÄ Älder och utveckling av medlemssiffror. Vidare Àmnar vi att, med fokus pÄ Uppsala, undersöka varför man Àr/blir medlem i Röda Korset samt beskriva och analysera varför mÄnga medlemmar har lÀmnat organisationen. Studien baseras pÄ bÄde sekundÀr- och primÀrkÀllor och anvÀnder sÄvÀl teorier om frivilligorganisationer frÄn litteratur om sÄdana, som statistik frÄn Röda Korset samt en personlig intervju, en referensgrupp och en telefonenkÀt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om medarbetarskapandet inom offentlig sektor kunde inverka pÄ ohÀlsan i organisationen och om detta arbete har pÄverkat situationen för medarbetarna. MÄnga organisationer arbetar i dag med medarbetarskapsutbildningar och hoppas, genom att anvÀnda sig av denna utbildningsprocess, att kunna öka delaktigheten och dÀrmed minska ohÀlsotalen i organisationen. Till sin hjÀlp har de mÄnga gÄnger etablerade företag som arbetar med denna sorts förÀndring. Undersökningen genomfördes med ett kvalitativt förhÄllningssÀtt. TvÄ intervjuer genomfördes, en med högste chefen för Tekniska kontoret, Hans Andersson.

Ett etiskt förhÄllningssÀtt anses ofta vara nödvÀndigt för att företag ska slippa hamna i skandalernas rampljus, samtidigt som moraliska vÀrden ocksÄ kan vara en konkurrensfördel. I denna undersökning ligger fokus pÄ hur ledarna i en vÀrdestyrd organisation tagit till sig och anvÀnder sin organisations vÀrderingar. Resultatet frÄn sex intervjuer visade pÄ en spÀnnvidd av uppfattningar om huruvida organisationen av idag var vÀrderingsstyrd. MÄnga intervjupersoner tog upp organisationens grundlÀggande idé, och de flesta gjorde detsamma med organisationens vÀrderingsdokument. VÀrderingarnas spridning i organisationen uppfattades i flera fall som begrÀnsad.

Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att analysera hur finansiella och icke finansiella företag pÄverkas av införandet av IAS 39 vad betrÀffar vÀrdering av derivat till verkligt vÀrde, sÀkringsredovisning samt hur detta pÄverkar organisationen i övrigt. Slutsatsen Àr att framförallt sÀkringsstrategierna blivit pÄverkade men Àven arbetsbelastning vad gÀller att maknadsvÀrdera derivat samt all tillÀggsinformation som enligt IAS 39 krÀvs i Ärsredovisningen. Hos de flesta företag har organisationen berörts och man har behövt utveckla nya systemlösningar för att kunna hantera framförallt sÀkringarna..

Chefsintroduktioner har visat sig, i forskning, vara av största vikt för att en chef pÄ rÀtt sÀtt ska komma ini sitt arbete, utföra bÀsta möjliga jobb och stanna hos organisationen sÄ lÀnge som möjligt. Forskning lyfterfram tre delar som viktiga för att underlÀtta för intrÀdet i organisationen. De delar som bör ingÄ i enchefsintroduktion Àr att skapa en systemförstÄelse, bli insocialiserad i kulturen pÄ arbetsplatsen ochnÀtverksskapande. Syftet med min studie Àr att undersöka om dessa delar finns i chefsintroduktioner ipraktiken. Min studie Àr fokuserad kring en större organisation med cirka 10 000 anstÀllda dÀr jag harintervjuat 7 nyanstÀllda verksamhetschefer om deras chefsintroduktion.

Robert Putnam har argumenterat för att lÀnder med ett starkt och utbrett ideellt engagemang har goda förutsÀttningar för skapandet av socialt kapital. DÄ Sverige, i ett internationellt perspektiv, kan anses ha ett utbrett och aktivt deltagande i frivilliga sammanslutningar torde förutsÀttningarna för skapandet av socialt kapital vara goda i Sverige. TillgÄngen till socialt kapital leder i sin tur, enligt Putnam, till en mer generell tillit och ett förtroende som strÀcker sig utöver de individuella kontaktnÀten och slutligen Àven innefattar samhÀllet i stort. En hög grad av socialt kapital utvecklar alltsÄ en förmÄga att inte bara se till sin egen nytta utan Àven till samhÀllets bÀsta. En rad studier pekar emellertid pÄ att det traditionella föreningslivet stÄr inför stora svÄrigheter med bland annat ett minskat engagemang och allt fÀrre medlemmar vilket skulle kunna lÄta pÄskina att det en gÄng sÄ starka sociala kapitalet i Sverige hÄller pÄ att urholkas.

BaskettrÀnarna i klubben upplever att de kan pÄverka verksamheten och att deras engagemang gör skillnad för de basketspelande barnen och ungdomarna, för klubben och för sin egen personliga utveckling. TrÀnarna erfar att det Àr lÀttare att pÄverka och ha inflytande i den interna trÀnarrollen Àn i den externa trÀnarrollen. Omgivningens individer gör skillnad pÄ trÀnarna och bemötandet trÀnarna fÄr upplevs vara beroende av vilket kön, vilken Älder och vilken etnicitet trÀnarna har. Inom basketklubben upplever trÀnarna att det finns en lyhördhet och öppenhet för varandras olikheter, dels pÄ grund av att alla kÀnner alla i klubben och för att det finns ett socialt klimat och en tydlighet i organisationens beslutsprocesser som gör att trÀnarna upplever att de kan pÄverka verksamheten och att deras engagemang Àr viktigt och meningsfullt. Syftet med uppsatsen Àr att genom kvalitativa intervjuer med unga baskettrÀnare och öppna observationer i en stockholmsbaserad basketklubb problematisera och se nÀrmare pÄ hur de unga idrottsledarna anser sig ha möjlighet att kunna pÄverka mer Àn sjÀlva idrottsutövandet inom ramen för sitt engagemang.

HR-kontoret inom organisationen LuleÄ kommun anser att urvalsprocessen i rekryteringsarbetet inte fungerar som man önskar, dÄ organisationen anses stÀlla för höga förutsÀttningar i sina kravprofiler. Detta bidrar till att de kandidater som inte uppfyller kraven inte kan anstÀllas till organisationen och en förutsÀttning som vÀger tungt Àr erfarenhet. UtgÄngslÀget för min studie Àr att undersöka hur chefer inom organisationen anser att erfarenhet Àr av betydelse i kravprofilen inom rekryteringsarbetet. Syftet med studien Àr att undersöka hur chefer preciserar kravprofilens innehÄll och betydelse i en rekryteringsprocess med fokus pÄ kravet erfarenhet. Vidare syftar studien Àven till att belysa och definiera hur chefer diskuterar och utformar innehÄllet i en kravprofil.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det finns nÄgra skillnader mellan att arbeta med en vÀxande organisation och en krympande organisation nÀr det gÀller organisationers arbete för att behÄlla nyckelkompetenser. För att kunna uppfylla mitt syfte utförde jag en fallstudie vid Jokkmokks kommuns barn- och utbildningsnÀmnd och företaget PICAB, genom att intervjua skolchefen för barn- och utbildningsnÀmnden och PICAB:s VD. NÄgra större skillnader fann jag inte i organisationers sÀtt att arbeta med nyckelkompetenser som kunde hÀrledas till att organisationen var vÀxande eller krympande. DÀr man kunde se en viss skillnad var att vid nedskÀrningar sÄg den vÀxande organisationen inga problem med att krympa utan att förlora nyckelkompetenser, vilket den krympande organisationen dÀremot gjorde. FrÄn ett omvÀnt perspektiv sÄg det krympande företaget inga svÄrigheter med att vÀxa och rekrytera nyckelkompetenser, vilket det vÀxande företaget sÄg som nÄgot av ett dilemma..

Syftet med studien Àr att bidra till kunskap och förstÄelse kring fenomenet gamification. Denna kartlÀggning bidrar till att klargöra för- och nackdelar, möjligheter och risker samt eventuella fallgropar med gamification. Om en organisation Àr medveten om dessa aspekter kring fenomenet minskar riskerna för att nÄgonting ska gÄ fel, vilket potentiellt skulle kunna bli kostsamt.Studien vilar pÄ en teoretisk referensram hÀmtad frÄn sÄvÀl managmenent- som psykologiforskningen. FörvÀntansteorin, self determination theory, flow, McGregors Teori X och Y, principal-agentteorin Àr nÄgra av de teorier som anvÀnds för analysen av gamification.DÄ det handlar om en kartlÀggning kring ett relativt nytt fenomen behandlas flera exempel pÄ gamification hÀmtade frÄn företag som verkar inom branschen. En intervju med speldesignern Henrik Englund finns ocksÄ med, samt en fallstudie kring polismyndighetens omskrivna anvÀndning av spelelement.

I större organisationer finns ett behov av att sÀkerstÀlla att organisationens olika verksamheter arbetar efter samma lönestrategi och mot samma mÄl, samtidigt som lokala verksamheter mÄste anpassa direktiv och policys som förs ner genom organisationen till sin kontext. Syftet med studien Àr att genom en fallstudie skapa en förstÄelse för hur individuell lön praktiseras och organiseras inom en stor offentlig verksamhet samt skapa en djupare förstÄelse för kopplingen mellan policy, strategi och lönesÀttning. Organisationen som studeras Àr Sahlgrenska Universitetssjukhus och HR-avdelningen centralt pÄ VÀstra Götalandsregionen.Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Det empiriska materialet utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med lönesÀttande chefer och tvÄ fokusgruppsintervjuer med HR- medarbetare. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med tematisk analysmetod och empirin har kopplats till teori och tidigare forskning.Studien fann att en av de huvudsakliga avsikterna med lönepolitiken i organisationen var att motivera medarbetarna, men att det bland respondenterna fanns en varierad syn pÄ sambandet mellan lönesÀttning och motivation.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur ungdomar upplever betydelsen av sina förÀldrars engagemang för ungdomarnas eget vÀlbefinnande. Hur tillgÀngliga upplever ungdomarna att deras förÀldrar Àr; hur upplever ungdomarna deras samspel med förÀldrarna och hur upplever ungdomarna det sociala stöd de fÄr frÄn sina förÀldrar? I studien har Ätta ungdomar intervjuats om hur de upplever sina förÀldrars engagemang och samspel. Av intervjuerna har det bland annat framkommit att samtliga ungdomar ville spendera mer tid med sina förÀldrar, att de ville ha möjligheten att prata med sina förÀldrar om allt och att de gÀrna gjorde saker tillsammans. I diskussionen dras slutsatser att ungdomarna i denna studie upplevde att de mÄdde bÀttre om de hade möjligheten att pratar med sina förÀldrar.

Den hÀr undersökningen utvÀrderar ett medarbetarprogram för undersköterskor pÄ Helsingborgs lasarett. Syftet med undersökningen Àr att utifrÄn medarbetarprogrammets mÄl undersöka om mÄlen har uppfyllts. De förankras Àven i teorier om lÀrande. I undersökningen har det Àven utformats en frÄgestÀllning. MÄlet med medarbetarprogrammet var att lyfta fram gruppen undersköterskor och programmet hade temat personlig utvecklingUppsatsen bygger pÄ kvalitativ metod och datainsamlingstekniken Àr intervjuer.

Bakgrund: Synen pÄ kvalitetsutveckling har förÀndrats genom Ären. Förr arbetade hantverkaren i en naturlig nÀrhet till sin kund och kunde lÀtt anpassa varje produkt till de sÀrskilda behov och önskemÄl som denne hade. Denna nÀrhet försvann dock i och med att man byggde upp en storskalig industriell masstillverkning, dÀr organisationen prÀglades av kontrolltÀnkande, specialisering och anonymitet. Utvecklingen har gÄtt vidare och idag bygger de kvalitetsorienterade organisationerna pÄ engagemang och motivation frÄn personal, kunder och leverantörer. Tillsammans samverkar de för stÀndig förbÀttring av verksamhetens alla delar, vilket leder till resultatet att man fÄr nöjdare kunder, medarbetare och partners samt ökad effektivitet.