Volontärarbete inom den offentliga sektorn - en alternativ källa för skapandet av socialt kapital?
Robert Putnam har argumenterat för att länder med ett starkt och utbrett ideellt engagemang har goda förutsättningar för skapandet av socialt kapital. Då Sverige, i ett internationellt perspektiv, kan anses ha ett utbrett och aktivt deltagande i frivilliga sammanslutningar torde förutsättningarna för skapandet av socialt kapital vara goda i Sverige. Tillgången till socialt kapital leder i sin tur, enligt Putnam, till en mer generell tillit och ett förtroende som sträcker sig utöver de individuella kontaktnäten och slutligen även innefattar samhället i stort. En hög grad av socialt kapital utvecklar alltså en förmåga att inte bara se till sin egen nytta utan även till samhällets bästa. En rad studier pekar emellertid på att det traditionella föreningslivet står inför stora svårigheter med bland annat ett minskat engagemang och allt färre medlemmar vilket skulle kunna låta påskina att det en gång så starka sociala kapitalet i Sverige håller på att urholkas. Ett engagemang som eventuellt kan tänkas fungera som ett alternativ till det traditionella engagemanget är förekomsten av volontärarbete inom den offentliga sektorn som inte kräver att individen tar del i eller ansvarar för organisationen i sin helhet. Studiens övergripande syfte är därför att undersöka om frivilliga insatser inom den offentliga sektorn kan anses ge ett likvärdigt uttryck för aktivt engagemang i civilsamhället som det traditionella föreningslivet och därmed i förlängningen för skapandet av socialt kapital. För att kunna besvara studiens syfte har främst Putnams och Rothsteins teoretiska resonemang kring socialt kapital använts. Det empiriska underlaget i studien baseras på uppgifter från en rad undersökningar som gjorts inom området. Utöver detta material har även intervjuer genomförts för att bättre kunna synliggöra eventuella fördelar men även nackdelar som en planerad volontärverksamhet inom den offentliga sektorn kan ställas inför. De sammantagna resultaten från denna studie visar onekligen på volontärarbetets positiva inverkan på det sociala kapitalet. Däremot visade resultaten från tidigare studier som gjorts att effekterna av volontärarbetet, sett till skapandet av socialt kapital, inte är så stora. En möjlig förklaring till detta är att volontärerna i många fall redan besitter en hög grad av socialt kapital. Därmed inte sagt att tillgången på socialt kapital skulle vara lika stor hos dessa personer utan deras engagemang i volontärverksamheten. Detta kan i sin tur förklaras av det faktum att socialt kapital till skillnad från andra typer av kapital ökar ju mer det används men långsamt försvinner om det inte används. Då deltagandet i den traditionella folkrörelsen minskar kan således deltagandet i volontärverksamheten inom den offentliga sektorn åtminstone anses som ett alternativ för att bibehålla det starka sociala kapitalet i Sverige.