Syftet med studien var att undersöka relationen mellan commitment gentemot organisationen och chefs-commitment i en svensk kontext med hjÀlp av TCM Employee Commitment Survey. Metoden för att undersöka detta var en webbenkÀt som delades ut till sammanlagt 188 personer, med en svarsfrekvens pÄ 35%. Respondenterna arbetade i tre olika organisationer inom offentlig sektor. I enkÀten fick respondenterna ta stÀllning till pÄstÄenden rörande sin organisation och sin nÀrmaste chef. Resultatet visade att ju lÀgre continuance commitment Àr gentemot nÀrmaste chef, desto högre Àr affective commitment gentemot organisationen.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera hur en estetisk lÀrprocess genom skapande av trummor kan se ut i ett samspel mellan elever samt mellan elever och pedagoger. Utvecklingsarbetet genomfördes i en Äldersheterogen skolklass med 40 elever som tillsammans skapade trummorna parvis. Genom att observera och fotografera eleverna i sitt skapande studerade vi deras kreativitet, engagemang och kommunikation i ett samspel. VÄrt resultat i den hÀr estetiska lÀrprocessen visar att eleverna genom kommunikation och samspel var kreativa och engagerade i skapandet av trummor..

Titel: Lever varumĂ€rket hos anstĂ€llda? ? En kvalitativ fallstudie om Living the Brand i Friskis&Svettis och MQFörfattare: Carlsson, Sofia och Nilsson, SannaHandledare: Lars PalmExaminator: Ulrika SjöbergUtbildningssĂ€te: Högskolan HalmstadSektion: HĂ€lsa och SamhĂ€lle (HOS)Kurs: Medie- och Kommunikationsvetenskap 61-90 hpDelkurs: C-uppsats, 15 hpSprĂ„k: SvenskaÅr: 2010Syfte: Studera Living the Brand:s pĂ„verkan pĂ„ Friskis&Svettis och MQ:s anstĂ€llda som i sitt dagliga arbete möter kundenTeori: Service management, varumĂ€rke, the VCI Alignment Model, kommunikation, Living the Brand, Maslows behovstrappa, engagemangMetod: Kvalitativ intervju och kvalitativ observation utförda lokalt hos respektive organisationResultat: Living The Brand fungerar i organisationerna och de kommunicerar bĂ„da kontinuerligt ut vision och kĂ€rnvĂ€rden till sina anstĂ€llda för att varumĂ€rket ska bli starkt.Nyckelord: Living the Brand, varumĂ€rke, internkommunikation, organisationskultur, organisationsidentitet Det blir allt viktigare för organisationer att stĂ€rka sitt varumĂ€rke. En strategi för att göra det Ă€r att anvĂ€nda sig av Living the Brand som syftar till att fĂ„ personalen att agera efter organisationens vision, mission och kĂ€rnvĂ€rden. Denna studie har undersökt tvĂ„ serviceföretag, Friskis&Svettis och MQ för att se hur de arbetar med Living the Brand och hur denna strategi pĂ„verkar deras medarbetare som möter kunden i sitt dagliga arbete. Nedan följer vĂ„r frĂ„gestĂ€llning: Hur anvĂ€nds strategin Living the Brand i Friskis&Svettis och MQ?- Hur kommuniceras vision, mission och kĂ€rnvĂ€rden?-  PĂ„ vilket sĂ€tt pĂ„verkar kulturen inom organisationen Living the Brand? -  Vad har anstĂ€lldas identitetsskapande för betydelse för att strategin ska fungera? Studien anvĂ€nder sig frĂ€mst av kvalitativa intervjuer kompletterade med observationer dĂ„ vi besökte en förening respektive butik frĂ„n de tvĂ„ organisationerna.

Instudering med sjÀlvtestning leder till bÀttre retention, jÀmfört med Äterupprepad lÀsning (testeffekten). Studiens syfte var att (i) replikera testeffekten i en ekologiskt valid miljö (ii) jÀmföra tyst outtryckt sjÀlvtestning mot uttryckt vid instudering med en veckas retentionsintervall (iii) undersöka om fokus och engagemang pÄverkar retentionen av det inlÀrda materialet. Sjuttiotre elever fick studera en text och sedan göra ett sluttest efter 1-2 minuter och igen efter en vecka. En grupp fick enbart Äterupprepat lÀsa materialet i fem faser, en annan lÀste och fick dÀrefter testa sig skriftligt medan en tredje lÀste och testade sig tyst för sitt inre. En signifikant skillnad erhölls mellan testning vid instudering mot Äterupprepad lÀsning vid de bÄda sluttesten.

Att öka engagemang och inlÀrning Àr syftet med att integrera en pedagogisk agent i mÄnga spel. Detta fungerar vÀldigt bra, studier har visat att agenterna pÄverkar anvÀndares engagemang i lÀrsystemet och det pÄverkar Àven prestationen i lÀrsystemet och minnet för det anvÀndaren lÀrt sig. LÀrsystem med pedagogiska agenter pÄverkar Àven instÀllningen till matematik positivt. Agenternas olika kön sÀgs pÄverka anvÀndare olika, maskulina agenter sÀgs leda till bÀttre prestation Àn de feminina agenterna. Dessa skillnader tros bero pÄ de stereotyper vi mÀnniskor tillskriver bÄde mÀnniskor och fiktiva karaktÀrer för att veta hur nÄgon beter sig och hur man sjÀlv ska bete sig i relation till denne.

Studien undersöker hur kvinnliga chefer inom offentlig sektor upplever sina möjligheter och hinder i karriÀren . Kvinnor i maktposition har motsÀgelsefulla roller vilket i sig kan upplevas som ett dilemma.Sex kvinnor pÄ höga chefspositioner inom en offentlig sektor i Sverige deltog. Intervjuer genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide baserad pÄ följande omrÄden: struktur, interaktion, individrelatering och symboler. Intervjuguidens struktur och analysen av intervjuerna baserades pÄ en könsteoretisk modell enligt doing gender perspektiv. Doing gender perspektivet anvÀndes för att beskriva de praktiker som var av betydelse för den maktstruktur som fanns i organisationen.Analysen av de könsskapande processer som pÄvisades i organisationen, visade att det frÀmst var vÀrdering av kunskap, vÀrdering av kvinnligt och manligt ledarskap och förutsÀttningarna för att utföra ledarskapet som utgjorde hinder eller möjligheter för kvinnornas karriÀr.

Inom den moderna projektorganisationen blir det allt vanligare att projekt förlÀggsparallellt löpande med varandra. SÄvÀl projektmedlemmar som projektledare har oftaansvarsomrÄden inom flera projekt parallellt och dÀrmed ett delat fokus. För att kunnasÀkerstÀlla projektens resultat krÀvs det att organisationsmedlemmarna kan hantera denpÄfrestande miljön och den tidspress som projektarbete kan innebÀra. Det Àr dÀrförcentralt att organisationen arbetar aktivt med att skapa en motiverande och stimulerandearbetssituation.DÄ projektorganisationen leds och drivs av projektledaren Àr det ofta genomprojektledaren som medlemmarna fÄr sin feedback och kommunikation frÄn denomgivande organisationen. Projektledarens engagemang och insats spelar en central rolli dennes förmÄga att motivera andra och Àr dÀrmed en avgörande faktor för projektetsresultat.

Organisationskultur Àr ett komplext begrepp med mÄnga olika definitioner. Kulturen inom organisationen kan vara enhetlig, uppdelad eller splittrad och den kan Àven pÄverka hur en organisation presterar. I studien finns tre olika perspektiv pÄ organisationskultur som speglar huruvida kulturen Àr enhetlig, uppdelad eller splittrad. Dessa tre perspektiv Àr integrationsperspektivet, differentieringsperspektivet och fragmenteringsperspektivet och i vÄr studie har vi undersökt vilket av dessa perspektiv som tvÄ olika delar av en organisation tillhör. Vidare har vi sökt svar pÄ frÄgan hur de olika perspektiven pÄverkar mÄluppfyllelsen i de tvÄ olika delarna av organisationen.

Uppsatsens syfte Àr att utröna om wearables som motivationsverktyg kan tillÀmpas för att öka engagemanget i organisations friskvÄrdsprogram. Basen i uppsatsen utgörs av litteraturstudier i aktuell forskning gÀllande anstÀlldas engagemang i friskvÄrdsprogram, hur friskvÄrdsprogram pÄ olika sÀtt kan bedrivas samt hur modern teknologi kan implementeras i sÄdana miljöer. Med en metod som inspirerats av grundad teori har faktorer i litteraturen, vilka fungerar som möjliggörare och begrÀnsare för deltagande i friskvÄrdsprogram, kunnat urskiljas och struktureras.  Struktureringen med likartade faktorer bildade s.k. dimensioner, som sedan kategoriserades under mer övergripande teman.

Personer som arbetar med human resource (HR) har ett samarbete med cheferna i organisationen. Föreliggande studie Àr kvalitativ, dÀr personer som arbetar med HR beskriver bra ledarskap och hur de verkar för bra ledarskap inom organisationen, vilket Àven var studiens syfte att undersöka. Resultatet baserades pÄ halvstrukturerade djupintervjuer med sex HR-personer. Resultaten tolkades genom en kombination av deduktiv och induktiv tematisk analys. Studien resulterade i Ätta teman gÀllande beskrivning av bra ledarskap, vilka i diskussionen strukturerades upp till tre faktorer; personlig mognad, social kompetens och chefsförmÄga.

I takt med den ökade uppmÀrksamheten för miljöfrÄgor under det senaste Ärtiondet fÄr organisationer högre krav frÄn intressenter om att bli mer miljömedvetna. För att sedan organisationer ska kunna uppnÄ de miljömÄl som sÀtt upp Àr det nödvÀndigt att ha en vÀlfungerande intern miljökommunikation. Den miljökommunikation som sker internt inom en organisation grundar sig i dess val av miljömÄl och miljöstrategi och i miljökommunikationsprocessen kan det uppstÄ bÄde hinder och möjligheter. I denna studie anvÀnds SMHI som verklighetsexempel dÀr upplevelser och erfarenheter frÄn intervjupersoner kopplas an till tidigare forskning. Syftet med denna uppsats Àr sÄledes att undersöka vilka faktorer det finns som kan pÄverka intern miljökommunikation.SMHI stÄr, precis som andra organisationer, inför utmaningen att pÄ bÀsta sÀtt kommunicera miljöfrÄgor internt.

Rubrik: Ensam Àr stark, men tillsammans Àr vi starkare?Problem: Synen pÄ smÄföretagande har förÀndrats genom tiderna. LÀnge ansÄgs inte smÄföretagande som en viktig del i samhÀllsekonomin. Idag dÀremot, Àr smÄföretag centrala i Sveriges sÄvÀl som vÀrldens ekonomi dÄ de utgör en betydande del av den ekonomiska tillvÀxten. Som smÄföretagare idag Àr det vanligt med problem som tidsbrist, för stort informationsflöde och avsaknad av affÀrskompetens.

Bakgrund: En kvalitativ studie av arbetslivspedagogik i en sÀrskild kontext vid en arbetplats med dubbla funktioner, arbetsplatsen Àr delvis rehabiliterande utöver sin funktion som arbetplats. Syfte:  I studien  belyses expansivt lÀrande utifrÄn möjligheter som kan finnas i den undersökta organisationen. Studien syftar till att  belysa lÀrande möjligheter inom  organisationen  KRIS och Unga KRIS, Halmstad. Beskrivning sker utifrÄn ett medarbetarperspektiv. Metod:  Studiens empiriska material insamlades genom  en enkÀt med Cultural- Historical Activity Theory (CHAT).

Problemformulering: Hur anvÀnder fastighetsmÀklaren relationsmarknadsföring för att bygga relationer till kunder?Syfte: Vi vill skapa förstÄelse för hur fastighetsmÀklaren anvÀnder kundmötet för att skapa förtroende till kunden.Slutsats: FastighetsmÀklaren bör lÀgga mest vikt vid att skapa förtroende till kunden genom sin personlighet. Det beror pÄ att majoriteten av vÄra respondenter anser att förtroende för dem som personer Àr mer betydelsefullt Àn förtroendet för deras tjÀnster. För att skapa förtroende gÀller det för mÀklaren att kunna infria kundens förvÀntningar vilket underlÀttas av att kundens förvÀntningar Àr realistiska. Realistiska förvÀntningar kan skapas genom att fastighetsmÀklaren har en aktiv kommunikation med kunden.

Bakgrund: FörÀndringar kan ses som ett naturligt inslag i dagens samhÀlle. Vi argumenterar för att organisationer verkar i en förÀnderlig miljö och studerar vilka effekter en extern alternativt intern pÄverkan fÄr pÄ en organisation i förÀndring.Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera kritiska moment som har varit avgörande för organisationers förÀndringsarbete samt bidra med ytterligare kunskap om förÀndringsprocesser genom att studera det kritiska momentet och dess effekter ur ett Foucaultianskt maktperspektiv.Genomförande: Empirisk data har samlats in genom intervjuer genomförda pÄ Posten, Utrikesdepartementet och SystembolagetResultat: Organisationen stannar upp och reflekterar gÀllande det framtida förÀndringsarbetet i samband med ett kritiskt moment. Kritiska momentet ger en dynamik som medför mindre förÀndringar Àn vad som ursprungligen planerats. Effekterna av det kritiska momentet styrs av det nÀt av maktrelationer som finns i organisationen. Det kritiska momentet skapar nya strategier som i sin tur förÀndrar maktrelationerna.