Sökresultat:
244 Uppsatser om Energieffektiva ćtgärder - Sida 16 av 17
Ekologiskt anpassat typhus för Eksjöhus
Hela 85 % av byggnadsmaterialen i ett nybyggt hus bestÄr av hÀlso- eller miljöfarliga material. Detta mÄste förÀndras! Ekologiskt byggande handlar om att undvika dessa material i sÄ stor utstrÀckning som möjligt och samtidigt reducera uppvÀrmningen och tappvattenförbrukning med hjÀlp av energieffektiva installationer. Att det gÄr att minska de miljöfarliga materialen i ett hus Àr sjÀlvklart, men Àr det möjligt att bygga ett hus med nÀstan inga miljö- och hÀlsofarliga material? Vilka tekniska lösningar Àr att föredra vid ekologiskt byggande? Hur utformas ett ekologiskt hus?Syftet med detta examensarbete Àr att hjÀlpa Eksjöhus att ta fram ett ekologiskt anpassat enfamiljshus och dÀrmed bidra till ett sundare boende och en bÀttre miljö. Förundersökningar i form av utredningar av material, installationsmöjligheter och arkitektonisk utformning av ett ekologiskt hus ligger till grund för framtagning av huset och Àr en mycket viktig del i rapporten.
FörutsÀttningar för storskalig fastighetsanknuten energiproduktion i den befintliga infrastrukturen
MiljöfrÄgor har fÄtt en allt större betydelse i dagens samhÀlle, sÄ Àven i fastighetsbranschen. Dagens nyproducerade byggnader Àr lÄngt mer energieffektiva Àn byggnader som uppfördes för bara nÄgot Ärtionde sedan. Utrymmet för ytterligare miljöbesparingar pÄ de enskilda fastigheterna minskar dock i takt med att byggnaderna blir allt mer energisnÄla, vilket leder till att de största miljövinsterna finns att hÀmta i energin som tillförs fastigheten.För att kunna erbjuda sina kunder garanterat grön energi undersöker Skanska nu möjligheterna för gemensamt Àgd energiproduktion för el via vindkraft och vÀrme via solfÄngare som ansluts till den befintliga infrastrukturen. PÄ det sÀttet kan man uppnÄ större volymer, minska energiförluster och fÄ en mer rationell energiproduktion med stordriftsfördelar jÀmfört med fastighetsspecifika energilösningar sÄ som exempelvis bergvÀrme.Skanska tÀnker sig att dessa anlÀggningar pÄ ett eller annat sÀtt lÄngsiktigt ska vara bundna till de fastigheter som Àr anslutna till anlÀggningen. Det har dock efter granskning av gÀllande fastighetsrÀttslig lagstiftning samt efter intervjuer med sakkunniga, visat sig att denna koppling skulle vara svÄr att Ästadkomma rent fastighetsrÀttsligt.
Ha?lsofra?mjande ledarskap : en underso?kning kring ledares syn pa? innebo?rder av ha?lsofra?mjande i praktiken.
BakgrundStamcellsforskning har utvecklats de senaste Ärtiondena och Àr idag ett behandlingalternativ, för flertalet sjukdomar. Stamceller Àr ursprungsceller för alla typer av blodceller och vid transplantation anvÀnds stamceller tagna frÄn benmÀrg, navelstrÀngsblod och/eller perifert blod. Transplantationen kan antingen ske autologt, dÀr personens egna stamceller anvÀnds, eller allogent, dÀr stamcellerna hÀrstammar frÄn en donator. Om kroppen avstöter de donerade stamcellerna sker en immunologisk reaktion kallad graft-versus-host disease.I samband med transplantationen genomgÄr personerna i regel cytostatikabehandling med eller utan kroppsbestrÄlning, vilket kan medföra negativa följder som bland annat pÄverkar personens förmÄga att inta oral nutrition. För en sjuksköterska Àr det viktigt att uppmÀrksamma och lindra en persons sjukdomsupplevelse samt motverka komplikationer.
Energieffektiva lösningar vid Trioplast Fjugesta AB: för
minskat elbehov och bÀttre tillvaratagning av vÀrme
Det hĂ€r examensarbetet Ă€r det avslutande momentet pĂ„ den treĂ„riga utbildningen Maskiningenjör med inriktning mot Energiteknik vid LuleĂ„ tekniska universitet. Arbetet Ă€r utfört mot Trioplast Fjugesta AB som tillverkar industrifilm. Hösten 2005 utförde Trioplast Fjugesta AB en energianalys i samarbete med ĂNET, Energikontoret Ărebro lĂ€n. Syftet med examensarbetet Ă€r att utifrĂ„n analysen arbeta fram förslag som kan minska behovet av el och olja. Arbetet ska resultera i en teknisk beskrivning av förslagen samt en kalkyl över lönsamheten.
Klimatzonen : vintersval trÀdgÄrd i kontorsbyggnad
I en inglasad miljö kan vi skapa ett annat klimat Àn det som rÄder utomhus vilket gör det möjligt att odla ett annat vÀxtmaterial Àn det vi har i vÄra trÀdgÄrdar. VÀxter frÄn exotiska platser skapar intressanta miljöer i vintermörkret. Vilka vÀxter som trivs beror pÄ vilka temperaturer som rÄder i den inglasade miljön och tillgÄngen pÄ vatten och ljus (Payne, G 2012).
HusvÀrden AB Àr ett företag i byggbranschen som vÀrderar klimatsmarta energieffektiva lösningar i byggandets alla led. Deras senaste projekt Àr en stadsdel i omrÄdet KrokslÀtts fabriker i Göteborg som Àr ritad av WingÄrdh arkitekter. I April 2014 stÄr första huset fÀrdigt i omrÄdet, ett kontorshus pÄ 6 vÄningar.
UtvÀrdering av prestanda för en pneumatisk tork : Praktisk mÀtning av en pilotanlÀggnings torkningseffektivitet
Biomassa Àr en vÀxande energikÀlla i samhÀllet. Biomassa sÄ som sÄgspÄn behöver ofta torkas och pelleteras innan det kan anvÀndas som energikÀlla vid förbrÀnning. SÄgspÄn torkas innan pelleteringen för att kunna ge ett bra vÀrmevÀrde och för att kunna förbrÀnnas utan ökade halter av utslÀpp. I takt med ökad anvÀndning av detta brÀnsle finns det en ökad efterfrÄgan pÄ energieffektiva torkningsmetoder. PÄ Karlstad Universitet har det dÀrför byggts en pilotanlÀggning av en pneumatisk tork med syfte att fungera som ett steg i en energieffektiv torkningsmetod kallad ?Two Step Drying Technique? eller TSDT.Det hÀr arbetet har handlat om att utvÀrdera effektivitetsmÄtt och driftinformation för torken pÄ Karlstads Universitet.
Energieffektivisering i fastighetsbolag
Samtidigt som Sveriges totala energianvÀndning ökar varje Är, pÄgÄr en stÀndig debatt om att förÀndringar inom flera olika omrÄden Àr ett mÄste för miljön och klimatets skull. För att miljön inte ska skadas alltför mycket pÄpekas det gÄng pÄ gÄng, i bland annat media, hur viktigt det Àr att energianvÀndningen i landet minskar. Vad det gÀller bostadssektorn, stÄr den för cirka 40 % av landets totala energianvÀndning, vilket innebÀr att smÄhusÀgare, hyresgÀster, fastighetsbolag med flera, har ett betydande ansvar om vi ska lyckas minska energianvÀndningen. I de uttalade miljömÄlen finns det bland annat mÄl om att energianvÀndningen i bostÀder och lokaler ska minska. Trots att det finns subventioner, bidrag och skatter gÄr utvecklingen trögt och kanske krÀvs mer motivation för att fÄ fastighetsÀgare att faktiskt satsa pÄ en förÀndring.
Bergshamraskolans möjligheter till energieffektivisering
I ett samhÀlle som prÀglas av diskussioner kring klimatförÀndringar, energikris och överkonsumtion Àr aktörer pÄ alla nivÄer skyldiga att bidra till ett effektivare energiutnyttjande. Klart Àr att Sveriges energikonsumtion mÄste sÀnkas för att klimatmÄlen ska kunna uppnÄs och denna rapport Àmnar undersöka hur detta kan göras pÄ kommunal skolnivÄ, en instans med knappa resurser men goda effektiviseringsmöjligheter. MÄlet var att frambringa förslag pÄ ÄtgÀrder och förÀndringar som kan bidra till att minska energiförbrukningen i svenska skolor. Objektet för fallstudien Àr Bergshamraskolan, en relativt stor skola belÀgen i Solna kommun utanför Stockholm. Skolan byggdes pÄ 60-talet och har sedandess genomgÄtt ett fÄtal upprustningar och renoveringar, energistandarden var dÀrför genomgÄende lÄg. Utredningen inleddes med en omfattande litteraturundersökning dÀr tidigare forskning och liknande arbeten granskades.
"Betydande tvivel" - ett dilemma? : En kvalitativ studie om revisorns syn pÄ att anmÀrka pÄ fortsatt drift
Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.
Omorganisation och psykosocial arbetsmiljö: En intervjustudie av sex manliga mellanchefer i ett svenskt företag
Revisorns roll har varit ett omdebatterat a?mne under en la?ngre tid betra?ffande hur va?l de genomfo?r sina fo?rpliktelser som revisor. I samband med de redovisningsskandaler som har uppma?rksammats de senaste decennierna har det framkommit att revisorn haft en passiv roll och medverkat till att utomsta?ende intressenter har erha?llit felaktig information.En revisor ska i samband med en granskning fo?rha?lla sig i enlighet med revisionsstandard ISA 570, som bero?r redovisningsprincipen fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift inneba?r att ett fo?retag anses fortsa?tta sin verksamhet under o?verska?dlig framtid.
Utan sin telefon kan man inget - En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i sina studier
Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola.
Problemomra?de
De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.
Varmvatten i flerbostadshus : Erfarenhet, kunskap och mÀtning för en klokare anvÀndning
Det pÄgÄr idag arbete pÄ mÄnga hÄll för att göra vÄra bostÀder mer energieffektiva, ofta genom tekniska förbÀttringar av till exempel klimatskÀrm och vÀrmesystem. En post i energianvÀndningen som inte alltid fÄr lika mycket fokus Àr varmvattenanvÀndningen. VarmvattenanvÀndningen mÀts sÀllan i flerbostadshus, vilket gör att kunskapen kring den Àr relativt lÄg. PÄ senare Är har dock allt fler bostadsbolag börjat arbeta för att minska vattenanvÀndningen och en metod som har blivit allt vanligare Àr individuell mÀtning och debitering.I denna rapport redovisas ett examensarbete kring olika aspekter pÄ vattenanvÀndning i flerbostadshus. VattenanvÀndningen i ett bostadsbolag som övervÀger att införa individuell mÀtning och debitering undersöktes och jÀmfördes med statistik frÄn ca 2000 lÀgenheter i tvÄ bostadsbolag som redan infört individuell mÀtning.
Val av fönster - En Multikriterieanalys
Fönster blir idag en allt viktigare del av en byggnads klimatskÀrm. Det stÀlls dÀrför krav pÄ olika funktioner vilka mÄste uppfyllas oberoende av fönstertyp. DÄ glas blir vanligare i moderna konstruktioner stÀlls det högre krav pÄ vÀrmeisolerande förmÄga. Cirka 35 % av en byggnads vÀrmeförluster sker genom fönster. Detta stÀller krav pÄ tillÀmpning av energieffektiva fönster vid ny- och ombyggnad. UnderhÄll av fönsterkonstruktionerna Àr en oundviklig detalj och mÄste ske nÄgon gÄng under en byggnads livslÀngd.
Uppföljning av idrifttagning och energiprestanda för tvÄ egenvÀrmehus i Hammarby Sjöstad
Numera lÀggs alltmer resurser frÄn bÄde privata och offentliga aktörer pÄ byggandet av energieffektivabyggnader. Denna satsning har bland annat att göra med EU:s krav pÄ att alla Àgda hus som byggs efter2020 ska vara nÀra nollenergihus, men ocksÄ med Boverkets krav vilka gÀller specifikt för Sverige. EnligtBoverket fÄr inte hus som byggs till och med 31:a december 2011 i Stockholm dra mer Àn 55 kWh/m2Atemp över ett Är ifall det vÀrms upp med el, och 110 kWh/m2 Atemp över ett Är ifall det vÀrms upp pÄ annatsÀtt. UtifrÄn dessa hÄrdare krav har energiberÀkningarnas betydelse ökat avsevÀrt dÄ det oftast krÀvsuppvisande av en preliminÀr sÄdan innan exploateringsavtal tecknas.  Ett kvarter bestÄende av tvÄ huskroppar i Hammarby Sjöstad har undersökts dÄ deras energianvÀndningligger över den berÀknade. MÄlet med studien har varit att ta reda pÄ vad som orsakat differensen mellanuppmÀtt normalÄrskorrigerad energianvÀndning och berÀknad energianvÀndning och att undersöka vilkendriftoptimering som kan göras för att minska differensen.
Inventering av lĂ„genergibyggnader : Erfarenheter frĂ„n tre demonstrationsprojekt i Ărebroregion
Allt sedan oljekriserna pÄ 1970-talet har intresset för energieffektivt byggande vÀxt i Sverige. Idag finns det politiskt fastlagda mÄl inom EU om att energieffektivisera och frÄn och med 2021 ska alla nya hus som byggs inom EU vara NÀra Noll Energi-hus (NNE-hus). Definitionen för vad som Àr ett NNE-hus fÄr medlemslÀnderna göra sjÀlva. För att snart kunna bygga lÄgenergihus i stor skala behövs uppföljnings- och informationsinsatser frÄn demonstrationsprojekt. Kvaliteten pÄ energiberÀkningar behöver ocksÄ höjas nu nÀr efterfrÄgan av energieffektiva byggnader Àr större som krÀver uppföljningsunderlag frÄn olika fastigheter.Syftet med denna studie Àr att bidra till kunskaperna om erfarenheter frÄn demonstrationsprojekt inom lÄgenergibyggnader med fokus pÄ flerbostadshus med solfÄngare.