Sök:

Varmvatten i flerbostadshus

Erfarenhet, kunskap och mätning för en klokare användning


Det pågår idag arbete på många håll för att göra våra bostäder mer energieffektiva, ofta genom tekniska förbättringar av till exempel klimatskärm och värmesystem. En post i energianvändningen som inte alltid får lika mycket fokus är varmvattenanvändningen. Varmvattenanvändningen mäts sällan i flerbostadshus, vilket gör att kunskapen kring den är relativt låg. På senare år har dock allt fler bostadsbolag börjat arbeta för att minska vattenanvändningen och en metod som har blivit allt vanligare är individuell mätning och debitering.I denna rapport redovisas ett examensarbete kring olika aspekter på vattenanvändning i flerbostadshus. Vattenanvändningen i ett bostadsbolag som överväger att införa individuell mätning och debitering undersöktes och jämfördes med statistik från ca 2000 lägenheter i två bostadsbolag som redan infört individuell mätning. Resultaten visar att användningen i allmänhet är lägre i fastigheter med individuell mätning, men också att användningen varierar stort, framförallt mellan olika lägenheter. Det finns också stor variation i hur stor andel av den totala användningen som är varmvatten, men resultaten tyder på att 40% är ett bättre antagande än de 30% som ofta används som schablonvärde.För att ge en bild över vattenanvändningen i svenska flerbostadshus och hur den utvecklats genom åren sammanställdes också statistik från vattenmätningar i olika undersökningar från de senaste 60 åren. Resultatet visar att variationen är stor, men att användningen per person varken är högre eller lägre nu än på 1950-talet. En möjlig utveckling är att användningen tidigare stigit, men sedan vänt nedåt igen. Per lägenhet och per kvadratmeter finns det dock en tydligare minskning, sannolikt på grund av minskande boendetäthet. Detta illustrerar en problematik i analyser av vattenanvändning: nyckeltalet måste väljas med omsorg. Sammanställningen visade också att intresset för att följa upp vattenanvändningen verkar ha varierat och att mätningar gjorts främst under tre perioder.I studien sammanställdes även vilken effekt införande av individuell mätning och debitering haft i olika undersökningar. Tydligt är att effekten varierar beroende på förutsättningarna i olika fastigheter, men en minskning av varmvattenanvändningen med 15-40% bör kunna förväntas.Med hjälp av boendestatistik undersöktes också olika variablers inverkan på vattenanvändningen. Endast en mindre del av variationen i vattenanvändning mellan olika fastigheter kunde förklaras med variabler som ålder och inkomstnivå. Viss ökad användning för åldersgrupperna 16-19 och 45-54 år kunde ses. Andra resultat var att vattenanvändningen minskar något med ökad andel lokalyta, medan fastigheternas byggår inte påverkar användningen. Individuella variationer och skillnader i beteende och vanor hos de boende är dock sannolikt de viktigaste förklaringarna till variation i vattenanvändning.En huvudslutsats i studien är att vattenanvändningen varierar stort mellan olika användare, och det kan vara svårt att förklara varför användningen är högre i vissa fastigheter och lägre i andra. Inte bara den totala vattenanvändningen utan också andelen som blir varmvatten varierar, vilket gör att det finns ett behov av att mäta även varmvattenanvändningen i de fall detta inte görs. Kollektiv varmvattenmätning skulle också ge bättre underlag för beslut om att införa individuell mätning och debitering ? och för uppföljning av resultatet.

Författare

Christian Ek Daniel Nilsson

Lärosäte och institution

Högskolan i Halmstad/Sektionen för ekonomi och teknik (SET)

Nivå:

"Kandidatuppsats". Självständigt arbete (examensarbete ) om minst 15 högskolepoäng utfört för att erhålla kandidatexamen.

Läs mer..