Bergshamraskolans möjligheter till energieffektivisering
I ett samhälle som präglas av diskussioner kring klimatförändringar, energikris och överkonsumtion är aktörer på alla nivåer skyldiga att bidra till ett effektivare energiutnyttjande. Klart är att Sveriges energikonsumtion måste sänkas för att klimatmålen ska kunna uppnås och denna rapport ämnar undersöka hur detta kan göras på kommunal skolnivå, en instans med knappa resurser men goda effektiviseringsmöjligheter. Målet var att frambringa förslag på åtgärder och förändringar som kan bidra till att minska energiförbrukningen i svenska skolor. Objektet för fallstudien är Bergshamraskolan, en relativt stor skola belägen i Solna kommun utanför Stockholm. Skolan byggdes på 60-talet och har sedandess genomgått ett fåtal upprustningar och renoveringar, energistandarden var därför genomgående låg. Utredningen inleddes med en omfattande litteraturundersökning där tidigare forskning och liknande arbeten granskades. En energiinventering på Bergshamraskolan genomfördes och insamlad fakta sammanställdes samt värderades. Problemområden med större energiförbrukning samt effektiviseringsmöjligheter identifierades som belysning, ventilation samt minskat värmeläckage. Dessa tre låg sedan i fokus arbetet igenom. Då syftet var att konstruera en åtgärdsplan som är applicerbar även på andra skolor skapades en generaliserad modell av fallstudieskolan. Indata och faktauppgifter förenklades och kortades ner samtidigt som ett antal antaganden gjordes. Den generaliserade modellen blev tydligare och gjorde beräkningsarbetet något enklare. Bergshamraskolan brukar fjärrvärme och el som energikällor. Belysningen är av en genomgående gammal och mycket ineffektiv modell. Ventilationen sker genom en enkel frånluftsanläggning helt utan värmeåtervinning i form av exempelvis värmeväxlare. För att beräkningar rörande energi- samt kostnadsbesparingar skulle kunna utföras krävdes en del indata som samlades in från bland annat företag, kommun och Bergshamraskolan i sig. Därefter utfördes planerade beräkningar i de tre huvudkategorierna belysning, ventilation samt värme. Ekonomiska kalkyler genomfördes och en investeringsplan togs fram.Åtgärderna som föreslås är byte till lågenergilampor, installation av värmeväxlare till ventilationssystemet samt byte till energieffektiva fönster. Den åtgärd som är både energieffektivast och mest ekonomiskt lönsam är byte till FTX-system och beräknas kunna spara 22 290 kWh och 24 159 kronor årligen. Dessa åtgärder är dock bara en liten del i det stora arbete som kan utföras. Ytterligare besparingar går att göra inom varje kategori, inte bara genom införande av nya tekniska lösningar utan även i beteende hos skolans personal och elever. Slutsatsen är att möjligheterna för energibesparingar inom skolan är mycket goda. Det går att göra ekonomiskt säkra investeringar och besparingsåtgärder som generar positiva resultat inom en snar framtid. Åtgärderna som föreslagits leder inte bara till energieffektivisering utan även till mervärde för skolans anställda och elever i form av förbättrad arbetsmiljö, behagligare belysning och renare luft.