Det har funnits revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige sedan 1983.Revisionsplikten infördes eftersom man ansåg att små bolag utan revisionsplikt varsärskilt utsatta för ekonomisk brottslighet.Revisionsplikt innebär att alla aktiebolag ska granskas av en godkänd eller enauktoriserad revisor. Syftet med revisionen är att man vill skapa ökad trovärdighet förden ekonomiska informationen till alla intressenterna.Den 3 april 2008 kom ett lagförslag angående avskaffande av revisionsplikten. Deninnebär att revisionen blir frivillig för alla aktiebolag som inte uppfyller mer än ett avföljande kriterier:? Mer än 83 miljoner kronor i omsättning? Mer än 41,5 miljoner kronor i balansomslutning (tillgångar)? Fler än 50 anställdaDetta innebär att knappt 4 procent av aktiebolagen i Sverige kommer omfattas avrevisionsplikt. Utredningen föreslår att detta ska träda i kraft den 1 juli 2010.Vår studie har haft sin utgångspunkt i revisorers och mindre aktiebolags påverkan avförslaget.

Syftet med studien är att få en inblick i HR-funktioners betydelse i dagens organisationer samt se till hur de via de mänskliga resurserna, bidrar till verksamhetens framgång. För att undersöka HR-funktionens arbete med de mänskliga resurserna har vi valt att ta hjälp av de tre begreppen ?Kunna, Vilja, Förstå? som, enligt oss, är förutsättningar för att medarbetarna ska kunna göra ett bra arbete. Studien ger ett historiskt perspektiv på vad som format fram dagens HR-roll samt vad yrket innebär idag. I studien har vi använt oss av en kvalitativ metod och intervjuat sex HR-personer som alla är verksamma i olika organisationer.

Bristande kommunikation inom operationsteamet uppstår i genomsnitt vid 1/3 av alla operationer och är den vanligaste orsaken till att patienter kommer till skada. Eftersom det är många olika yrkeskategorier inom operationskontexten, med olika placering i hierarkin, är det av yttersta vikt att skapa en tillåtande kommunikationsmiljö för att göra det möjligt för alla teammedlemmar att kommunicera. Sättet att kommunicera på skiljer sig mellan yrkesgrupperna beroende på genus, hierarki, utbildning samt traditioner. För att relationen till patienten skall bli så bra som möjligt är det viktigt att teamets kommunikation är god. Har teamet en god kommunikation blir relationen till patienten automatiskt bättre.

Muntlig bedömning är, från och med höstterminen 2011, något som alla matematiklärare inom gymnasieskolan kommer att få genomföra då en muntlig del läggs som obligatorisk för alla elever inom årskurs 1. Syftet med den här studien är därför att konstruera kriterier som lärare kan använda som hjälp vid muntlig bedömning. Fokus kommer att ligga på elevers representationsformer och transformationer däremellan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Elevgrupper filmades då de löste en problemlösningsuppgift och analyserades utifrån ett begreppsligt ramverk. Resultatet visar att elevers transformationer mellan representationer visar både missuppfattningar och förståelse beroende på hur dessa transformationer ter sig.

Människan har använt sig av växter i medicinska syften sen begynnelsen. Men med senare tids vetenskap där man kan ta fram syntetiska medel har växter i många fall glömts bort. Genom att studera historiska medicinal växter finns det en möjlighet att hitta nya sätt att bota sjukdomar. De växter som har undersökts i studien är Malört, Dragon, Åbrodd och Gråbo som alla tillhör Artemisia släktet. De har alla haft en liknande användning genom historien främst vid problem i magen och tarmar. De kliniska studier som har gjort på de olika Artemisia- arterna har visat att de har en bevisad effekt.

Rapporten behandlar lärarens roll i den rådande intentionen om en skola för alla. Syftet är att ge en vidgad förståelse kring lärarens roll i förhållande till elever med diagnosen ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Studien har baserats på några centrala frågor kring om, och i så fall hur undervisningssituationen skiljer sig i förhållande till dessa elever, samt vad som ingår i lärarens ansvar när det gäller utredning av eleven och föräldrakontakt. Studien avser även utreda hur lärare upplever det stöd som finns till förfogande i form av olika resurser. Via kvalitativa intervjuer med fem olika lärare har data insamlats och analyserats.

Syftet med vår uppsats är att förklara vad det är som driver de allmännyttiga ideella idrottsföreningarna in i gråzonen mellan den korrekta och helt felaktiga redovisningen.Vi valde att göra vår uppsats med hjälp av åtta fallstudier. Vi har utvecklat en egen teori som avser att förklara vilka faktorer som driver allmännyttiga ideella idrottsföreningar in i Gråzonen. Teori har vi utvecklat utifrån Positive Accounting Theory, den institutionella teorin och agentteorin. Från teorin har vi sedan utarbetat sex hypoteser som vi avser att pröva med en empirisk undersökning.Vi gjorde ett icke-sannolikhetsurval för att få med allmännyttiga ideella idrottsföreningar i urvalet som vi ansåg relevanta för undersökningen. Det innefattade att föreningarna skulle skilja sig gentemot varandra i storlek, medlemsstruktur och grundförutsättningar.

Svenska elevers resultat i skolan har sedan mitten av 1990-talet försämrats. Det finns flera olika orsaker, bland annat att när kommunen tog över ansvaret för skolan blev den svenska skolan mer avreglerad. Det var meningen att kommunen som har mer kunskap på lokal nivå skulle kunna fördela resurserna och göra skolan mer likvärdig, men så är det inte idag. Det finns även kopplingar till att prestationerna och föräldrars socioekonomiska status påverkar resultaten. Men även tiden föräldrarna har med barnen har minskat, mycket på grund av att båda föräldrarna arbetar idag.

Den främsta orsaken till att flerfamiljshus flyttas är att deras marknadsvärde höjs när de flyttas från en ort med många tomma lägenheter till en ort där lägenheter efterfrågas. Höjningen av marknadsvärdet betalar flyttningskostnaden och kan dessutom ge en vinst. Förutom detta medför flyttningen att husen åter ger hyresintäkter på den nya orten. Denna ekonomiska drivkraft har gjort att flera flyttningsprojekt genomförts de senaste åren. Flyttade hus betraktas i nästan alla avseenden som om de vore nyproducerade.

För att den ekonomiska tillväxten inte ska stagnera krävs det att nya företag hela tiden startas. Antalet nystartade företag i Sverige år 2001 uppgick till 35 570 företag, vilket motsvarar en minskning med 8 procentjämfört med år 2000. Det innebär att antalet nystartade företag nu är tillbaka på samma nivå som 1996. Det finns vissa regionella skillnader i Sverige och de regioner som har en positiv tendens i nystartade företag är Stockholm, Göteborg och Malmö samt Jämtlands län. Vi ställde oss frågan om alla har samma möjlighet att starta företag eller om exempelvis en ung företagare missgynnas av sin ålder.

Uppsatsens syfte är att utifrån ett New Public Management-perspektiv undersöka i vilken utsträckning visionsstyrningsmodellen i Halmstads kommun följer New Public Management och utifrån det undersöka vad det resulterat i. Uppsatsen grundar sig i en intervjumetod där ledande politiker och tjänstemän från kommunen intervjuats. Den teoretiska ansatsen utgörs av en New Public Management?teori grundad på olika dimensioner av New Public Management. Uppsatsens huvudsakliga empiriska material kommer från de intervjuer som genomförts.

Syftet med vår studie var att synliggöra hur pedagoger som undervisar i grundskolans tidiga år samtalar om undervisningen av matematikens användning i vardagen utifrån den socio­kulturella teorin. Gruppsamtalen utgick från rubrikerna konkretisering, individ­uali­se­ring, mate­matik och språk samt matematiksvårigheter kopplade till vardagsmatematiken. Vi använ­de oss av fokusgrupper som undersökningsinstrument. I studien ingick 13 peda­goger som alla undervisade i matematik på skolans lågstadium. Deltagarna i studien var verk­samma på fyra olika skolor i två olika kommuner.Undersökningens resultat bearbetades utifrån en hermeneutisk innehållsanalys.

Det blir allt vanligare med aktiva lektioner, där elever kroppsligt får vara med och delta. Alla elever kan inte lära sig på det stillasittande traditionella sättet. Efter det att psykologen Howard Gardner påvisade att det finns sju olika intelligenser, har allt fler"intelligenstester"framtagits, som med olika svårighetsgrad kan användas i klassrummet.En av intelligenserna, den kinestetiska har jag i detta arbete vänt ut och in på. I arbetet finns svar på vad det är, hur de kinestetiska eleverna behöver arbeta i klassrummet och hur en lärare med hjälp av olika intelligenstest kan finna dessa elever. Arbetet avslutas med elevintervjuer där kinestetiska elever ger sin bild av hur det är att gå i en skola där alla elevers intelligens framhålls.

Syftet med arbetet har varit att undersöka huruvida undervisning, föräldrar och läxor påverkar attityden till matematik hos barn i skolår tre. Studien genomfördes hösten 2005 i Gällivare kommun. Vi har observerat undervisning i år tre, intervjuat ett urval av eleverna i samma år tre samt gjort en enkätundersökning bland föräldrar till eleverna. Vi ser att både undervisning och hemförhållanden påverkar barnets upplevelse av, och inställning till ämnet. Resultatet visar att läxan i stort sett handlar om att hinna längre i boken, något som alla parter tycks vara nöjda med.

En skola för alla är målet, men hur skall vi nå dit?Vårt arbete syftar till att ge läsaren exempel på hur man kan jobba som pedagog för att lyckas med inkludering av elever med autism och vad pedagogen skall försöka att undvika. Autism är ett mångfacetterat begrepp som inte låter sig förklaras kortfattat och en elev med autism fungerar inte nödvändigtvis likadant som en annan elev med samma diagnos. Detta gör att vårt arbete inte skall ses som ett facit eller en mall utan som exempel på hur arbetssättet kring en lyckad inkludering kan se ut.Vi har i vårt arbete försökt ge en bild av vad tidigare forskning menar ger en lyckad inkludering. Vidare har vi genomfört sex intervjuer med verksamma specialpedagoger för att få deras bild av arbetet med inkludering av barn med autism.