Vår övergripande huvudfråga är: Vad fångar elevers läslust? Våra underfrågor är: Hur ser flickors och pojkars läslust ut? Hur ser flickor och pojkar på läseboken i förhållande till skönlitteraturen? Vi har intervjuat 12 elever varav sex flickor och sex pojkar i årskurs tre och utifrån vårt resultat har vi funnit följande: Vi har funnit att alla våra 12 intervjuade elever har läslust eftersom de tycker alla om att läsa skönlitterära böcker. Vi fann också att då de själv fick välja sin bok hade det stor betydelse för deras lust att läsa. Vidare fann vi att även vuxenstödet har betydelse för elevers läslust. Vi har fått ut av vårt resultat att handlingens betydelse för läslusten i den skönlitterära boken inte har varit någon större skillnad mellan flickor och pojkar. Flickorna väljer böcker med både flickor och pojkar i medan pojkarna hellre väljer böcker med pojkar i.

Vår undersökning syftar till att klargöra hur gymnasielärare med olika ämneskombinationer förhåller sig till elevers språkutveckling. Undersökningen beaktar även kursplanernas formuleringar kring språk samt hur lärare i vår undersökning förhåller sig till detta i sin undervisning. Fokus ligger på elevers muntliga språkutveckling. Både kvantitativa och kvalitativa metoder används för att uppnå vårt syfte. Kursplanerna behandlas initialt utifrån en kvalitativ närläsning för att sedan redovisas i dels en sammanfattning och dels i en kvantifierande tabell.

I lärares uppdrag ingår att anpassa undervisningen till alla elever för att främja deras fortsatta lärande. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur verksamma lärare anser att klassrumssituationen är för de högpresterande eleverna, samt hur lärare kan utmana, stimulera och skapa motivation hos de högpresterande eleverna. I studien presenteras tidigare forskning inom området samt resultatet av studiens insamlade empiri. Denna har samlats in genom kvalitativa intervjuer med fyra lärare på två olika skolor. Samtliga arbetar i årskurserna 1-6. Resultatet visar att de medverkande lärarna använder sig av öppna uppgifter som eleverna kan lösa med hjälp av olika strategier och därför kan ges till alla elever.

SammanfattningVi som gjort denna studie vet inte vad lärarna och skolan gör för att inkludera elever ?i läs och skrivsvårigheter? i ?en skola för alla? inom klassens ram. Vi skall ta reda på vad lärarna i svenska, matematik och engelska samt eleverna ?I läs och skrivsvårigheter? säger att lärarna och skolan gör.Föreliggande studie görs i form av kvalitativa intervjuer av elever ?i läs- och skrivsvårigheter? samt deras lärare i svenska, matematik och engelska. Studien genomförs på två skolor, en friskola och ett kommunalt naturbruksgymnasium.

Det syfte vi har med den här studien är att undersöka hur det ligger till med förskollärares medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Varför arbetar förskollärare med återvinning och hållbar utveckling eller varför gör de inte det? Studien är en kvalitativ undersökning där vi intervjuat 14 förskollärare på två olika orter i samma kommun i södra Sverige. Vi har tolkat förskollärarnas svar om sin medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Resultatet visar att förskollärare vet vad återvinning är.

Arbetet söker kartlägga visuell kultur som begrepp och pedagogisk strategi. Med utgångspunkt i teorier kring visuell kultur inom olika discipliner och utifrån olika länders definitioner undersöks visuell kulturpedagogik i Danmark. En central fråga i arbetet är huruvida visuell kultur är ett nytt bildämne eller en angelägenhet för skolans alla ämnen. Undersökningen är hermeneutisk och består av tolkningar utifrån litteratur och intervjuer. För att se hur visuell kultur som pedagogisk strategi fungerar i praktiken har kvalitativa intervjuer genomförts med tre verksamma lärare i Danmark.

SyfteSyftet är att utifrån ett lärarperspektiv se om och i så fall hur elevers kulturbakgrund påverkar skolans idrottsundervisning.MetodDenna studie har en kvalitativ ansats med intervju som metod. I studien inkluderades tre lärare som arbetar med elever i årskurs 7-9 i Stockholmsområdet. I studien användes en intervjuguide under intervjuerna med följdfrågor.ResultatLärarna vid de skolor vi besökt tycker det är viktigt att integrera kulturer och elevers olika uppväxter i undervisningen, men lärarna utgår alltid ifrån den svenska skolans läroplan med dess mål och riktlinjer samtidigt som de måste se över elevers olikheter och behov. Detta för att skolan ska ge en likvärdig undervisning för alla. Av det tre lärare vi intervjuat på tre olika högstadieskolor i Stockholmsområdet arbetar alla lärare olika kring hur man integrerar olika kulturer i undervisningen.Lärarna var eniga om att man bör integrera andra kulturer i sin undervisning.

The purpose of this thesis is to study the context that affects crisis communication through an organizational perspective. It also tries to identify factors of success and difficulties when it comes to coordinating information between governmental organizations during a crisis. Carried out as a case study of the Swedish governmental network Krissamverkan Kronoberg, the method used are source analysis and qualitative interviews with members from different organizations in the network. The results have been analyzed through Organization theory, Network theory and theory in Crisis Communication. The context that effects governmental organizations ability to cooperate during a society crisis is characterized by knowledge, understanding, utility and willingness. In addition to this a successful coordination of information should be based on resources, competence and continuity. The main problems when it comes to cooperating and coordinating during a crisis situation lies in what we would like to call organizational egoism, existential uncertainty and defensive behavior. .

 Detta examensarbete syftar till att med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys undersöka verbövningars frekvens vad gäller att aktivera de visuella, auditiva, kinestetiska och taktila lärstilar i spanska övningsböcker i årskurserna sju och nio. Studien grundas i Dunns Learning Style Model. Verbövningarna undersöks även utifrån frekvensen om de är multisensoriska eller bara aktiverar ett sinne samt övningens styrningsgrad utifrån kategorier: styrd, relativt styrd eller till viss del fri. Resultatet visar att verbövningarna i övningsböckerna har en överrepresentation av kombinationen visuella och styrda verbövningar och där det mest frekventa är aktivering av ett sinne. De kinestetiska, taktila och auditiva övningarna är klart underrepresenterade samt styrnings graderna relativt styrd och till viss del fri. .

Uppsatsen tar upp det nya EU-direktivet MiFID. MiFID syftar till att harmonisera alla EU-länders värdepappersmarknader. Lagarna ska vara lika i alla länder för att underlätta handeln med värdepapper. Vi skriver uppsatsen utefter kvalitativ metod. Vi har intervjuat en hel del intressant folk som är insatta och medverkande i införandet av direktivet.

Socialtjänsten ska vara en myndighet som ger service och hjälp av god kvalitet till alla människor. Det ska vara rättvist och inkluderande. Det är den socialtjänstens ansvar att följa detta och arbeta med en inbjudande karaktär så att alla i samhället kan känna sig välkomna till socialtjänsten. Forskning visar att transpersoner är en särskilt utsatt grupp då de bryter mot de normer som säger att det bara ska vara två kön, och därför tycker jag att det är särskilt relevant för socialtjänsten att arbeta för en inkluderande behandling av alla, oavsett kön, sexuell läggning eller etnicitet. Jag har därför valt att studera enskilda socialarbetares tankar om transbegreppet, ett inkluderande förhållningssätt och sina erfarenheter av hur organisationen arbetar för kunskapen om transpersoner.

Syftet med studien var att undersöka om och hur löneform, möjlighet till avancemang samt företagets CSR-arbete påverkar potentiella arbetssökandes intentioner att söka en ledig tjänst. Studien genomfördes på studerande vid Högskolan i Gävle. 78 personer deltog i studien och genomfördes som enkätundersökning. Resultatet analyserades med multidimensionell skalning (MDS). Det analyserade resultatet visade på två dimensioner där samtliga tre faktorer tycks påverka attraktiviteten hos en arbetsgivare.

Det här arbetet handlar om designa ett effektelektronikkort till National Instruments utvecklingsplattform ELVIS II, som skakunna styras från programmet LabVIEW. Kortet är tänkt att kunna användas i kurser inom effektelektronik på högskolenivåoch har designats för att passa ELVIS II's hårdvaruspecifikationer. I arbetet har alla kretsar byggts upp och simulerats iMultisim. Kretsarna som designats är en step-up-konverterare, en step-down-konverterare, en likriktare, en växelriktare ochen variabel last. Simuleringarna visade att kretsarna fungerar som tänkt och vad som skiljer sig från det teoretiska.

Subklinisk mastit (juverinflammation utan synliga symtom) är vanligt hos flera mjölkproducerande arter inklusive får. I kött- och pälsfårbesättningar kan subklinisk mastit ge lägre slaktvikt hos lammen till följd av minskad mjölkproduktion hos tackan. Risken att lammen försöker dia en annan tacka ökar om de inte blir mätta av sin mammas mjölk. Eftersom de flesta mastiter är bakteriellt orsakade kan lammens tjuvdiande vara en potentiell smittväg för juverinfektioner. För att förhindra smittspridning behövs snabba och pålitliga fältmetoder för att detektera juverinfektion. Syftet med studien var att kartlägga förekomsten av juverinfektioner hos tackor med kliniskt friska juver i svenska kött- och pälsfårbesättningar.

Att alla skolor idag enligt lag ska ha en likabehandlingsplan och arbeta efter den vet vi. Men vårt syfte med denna undersökning är att genom en komparativ studie ta reda på om en likabehandlingsplan är nödvändig för att arbetet mot diskriminering och kränkande behandling skall fungera optimalt på en skola och hur denna i så fall implementeras. Vi har gjort intervjuer med två skolors Trygghetsteam/Team mot kränkande behandling och fått ta del av informanternas egen bild av hur detta arbete upprätthålls utifrån både intresse, resurser och tid. En av skolorna har en likabehandlingsplan och en av skolorna har det inte. I de två Teamen är informanterna blandade och konstellationen ser inte likadan ut i båda teamen, de har inte samma förutsättningar eller stöd från respektive ledning. I vår studie tas både lagar och förordningar upp som skolorna har att förhålla sig till. Liksom de åtgärdsmodeller som de två utvalda skolorna arbetar utifrån, även modellernas definitioner av mobbning och kränkande behandling.