Om tid och engagemang finns kan dokumentation lyfta verksamheten. Barnens lärande synliggörs och pedagogernas medvetenhet ökar. Det är först då dokumentationen kan höjas till en nivå då barnen kan bli medvetna om sin egen läroprocess. Vi har i detta arbete valt att undersöka hur förskolor använder sig utav dokumentation i verksamheten. För att få kunskap om detta har vi intervjuat fyra verksamma pedagoger.

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

Syftet med följande arbete är att granska hur lärare och skolledare resonerar inför elevers placering i liten grupp. Skolans uppgift är att ge alla elever en likvärdig utbildning. Stöd ska ges till de elever som inte bedöms klara de nationella målen och det stödet ska i första hand ges inom ramen för den ordinarie undervisningen. Arbetet ger en överblick av tidigare forskning om hur en skola för alla växt fram ur ett historiskt perspektiv samt varför det krävs en allmän specialpedagogisk kompetens hos alla lärare för att kunna få en skola för alla. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se hur den specialpedagogiska kompetensen såg ut, hur det förebyggande arbetet utformades, vad en liten grupp kunde ge som inte den ordinarie undervisningen kunde samt vilken utveckling som förväntades av eleven efter en placering i liten grupp.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka elever som får lärarens uppmärksamhet under matematiklektioner och varför. En annan aspekt vi vill undersöka är om klasstorlek, planeringstid eller homogen grupp har någon påverkan på huruvida alla elevers behov blir tillgodosedda. I vår studie använde vi oss av en webbaserad enkät vilken riktade sig till matematiklärare på mellanstadiet.   Resultatet visar att lärare anser sig ge störst uppmärksamhet till de lågpresterande eleverna medan de högpresterande eleverna tenderar att få minst tid av lärarens uppmärksamhet. Lärarna som har deltagit i undersökningen har prioriterat olika utefter olika antal år i verksamheten, till exempel prioriterar de lärare som har arbetat 7-15 år eller längre de lågpresterande eleverna främst. Resultatet av vilken kunskapsnivå lärarna fokuserar på visar att de framförallt riktar in sin undervisning på nuvarande årskurs vilket inte är utmanande för de högpresterande eleverna.

Syftet med denna studie har varit att genom en enkätundersökning jämföra yrkesverksamma lärare och lärarstudenters syn på elever som faller utanför skolans normer. Bland dessa elever finns två handlingsmönster, dels de som är utagerande och dels de som är tysta och tillbakadragna under lektionstid. Våra frågeställningar var vad lärare och studenter anser kring hur problem uppstår runt elever, för vem det är ett problem samt hur de hanterar dessa problem. Den avslutande frågeställningen berör huruvida grupperna ser elevernas problem utifrån ett punktuellt eller relationellt synsätt. Lärarstudenterna uttrycker i större utsträckning en önskan att inkludera alla elever medan lärare verkar ha lättare att uppnå detta.

Ungdomar ställs inför krav och förväntningar som hela tiden ökar, kraven kommer både från omgivningen och från ungdomarna själva. Förhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för både den psykiska och fysiska hälsan under hela livet. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar upplevelsen av att må bra i det dagliga livet bland ungdomar på högstadiet. Nittiotre enkäter delades ut till alla i årskurs nio på två skolor. Alla frågor i alla enkäter besvarades.

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

Finns det böcker bara för flickor och bara för pojkar? Den frågan har ställts till en barngrupp för att deras åsikter ska synliggöras i en debatt om könsroller som bara förs av vuxna. Genom samtal har barnen fått berätta sina tankar om skönlitteratur relaterat till pojkar och flickor. Gruppen har varit enig i sin åsikt om att det inte finns pojk- respektive flickböcker. De menar att var och en själv bestämmer vad den vill läsa om.

En central tanke i ett tematiskt arbetssätt är att alla ämnen integreras till en helhet, där barnen tillåts att inhämta kunskap med alla sina sinnen. I inriktningen Språk- och skapande på lärarutbildningen vid Högskolan Kristianstad används ett tematiskt arbetssätt för att inspirera studenterna till att efter studietiden arbeta på detta sätt i sin yrkesverksamhet. Syftet var att undersöka hur pedagoger som har läst inriktningen Språk- och Skapande i lärarutbildningen på Högskolan i Kristianstad beskriver arbetet med ett tematiskt arbetssätt i sin yrkesverksamhet. Vi ville också få fram vad pedagogerna anser att de som pedagoger har för roll och vad de tycker att barnen får för roll i det tematiska arbetssättet. Utskrifter från kvalitativa intervjuer med sex yrkesverksamma lärare utgjorde utgångspunkt för en explorativ bearbetning och analys.

Lilja, Jane och Polverari, Monica. (2008). Vem vinner på integrering? Integrerade språkavdelningar ? ett föräldrarperspektiv. (Who Gains from Integration? Inclusive Language Preschool Units ? from the Parent´s Point of view.

Under lärarutbildningens gång har vi kommit i kontakt med och intresserat oss för den tematiska undervisningsmetoden. Vi har bland annat stött på metoden ute på fältet och genom inriktningen språk och skapande. Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka den tematiska arbetsmetodens kvalitet. Målsättningen är att studera den tematiska arbetsmetoden och undersöka om det är en metod som kan gynna alla elever, oavsett inlärningsförmåga, intressen och förkunskaper. Frågeställningarna som vi belyser är om den tematiska undervisningen är en metod som är lämplig för alla elever och pedagoger, varför man ska använda sig av den tematiska undervisningen istället för den traditionella, samt vilka för- och nackdelar som det finns med tematiskt arbete.Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och därmed intervjuat fem pedagoger som arbetar med den tematiska arbetsmetoden på olika sätt.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka om det finns några för- och nackdelar med samarbetet mellan grundskola och särskolan hur detta samarbete ser ut och om informanterna anser att det går att minska glappet mellan de båda skolgångarna. Arbetet handlar även om vilka konsekvenser det kan innebära, inför vidareutbildning och arbetslivet, för en elev som läser under särskolans kursplan. Jag har intervjuat tre personer som alla arbetar inom skolan. En arbetar i grundskolan, en i särskolan och en arbetar på särskolans inriktning träningsskolan. Frågorna jag ställde till informanterna handlar om för- och nackdelar med integrering av särskoleelever i grundskolan.

Under min näst sista VFU-period blev jag intresserad av hur lärarna arbetade som handledare och vad det var, som formade deras inställning till projektarbetet. Jag valde att intervjua lärare/handledare med olika ämnesbakgrund för mina intervjuer. Dessa behandlade handledarnas syn på olika aspekter av projektarbetet. Huvudfrågan var, vad det var, som formade lärarnas inställning till projektarbetet. Tre förklaringsområden/arbetshypoteser användes vid undersökningen 1) Bakgrund i form av utbildning och yrkeserfarenhet 2) Styrdokumenten och 3) Utbildningspolitiska trender.

Undersökningens syfte har varit att ta reda på pedagogers erfarenheter och vilka metoder de har använt sig av kring barns andraspråksinlärning i förskolan. Metoden som använts för att undersöka problemformuleringarna är intervjumetoden. Sex verksamma pedagoger som arbetar på fyra olika förskolor intervjuades. I analysen skrivs det om hur det empiriska materialet förhåller sig till det teoretiska ramverket och tidigare forskning i förhållande till andraspråksinlärningen i förskolan. Studien resulterade i att alla våra intervjuade pedagoger tyckte att arbetet med svenska som andraspråk är viktigt.

Vi ville, i och med denna uppsats, ge en beskrivning av de problem och konflikter som kanuppstå mellan fartyg, hamn och kommun gällande deras källsorteringssystem då tydliga reglerför detta saknas. Studien utfördes med syftet att beskriva problemen utifrån de olikaaktörernas perspektiv.Metoden som vi använde oss av var en kvalitativ studie med ett antal halvstruktureradeintervjuer. Vi valde denna metod eftersom den lämpar sig bäst för det valda ämnet då det intefinns mycket litteratur att stödja sig på.Resultatet vi kom fram till visade sig vara som väntat, ett befintligt problem som alla deinblandade aktörerna upplevt. Det som överraskade oss mest var att problemen hade enbetydligt större omfattning än vad vi trott från början. Det som alla aktörerna påpekade var attproblemen med källsortering måste uppmärksammas och med tiden lösas på ett, för allainblandade parter, smidigt sätt..