Jag har utfört en studie där jag granskat vilka strategier och lekregler förskollärare använder sig av i verksamheten för att inkludera barn i lek. För att få svar på detta har jag använt mig av tidigare forskning och litteratur som jag anser vara relevant för min undersökning. Den innefattar främst vad lek är och vilka förutsättningar ett barn behöver behärska för att kunna leka samt lekteorier och strategier för att inkludera barn i lek. Metoden jag använt mig av för att besvara mina fråge-ställningar är kvalitativ intervju och jag har intervjuat fem verksamma förskollärare som arbetar med barn i åldern 1-5 år. I resultatet framkom att det är förskollärarnas ansvar att inkludera alla barnen i leken och att det är förskollärarnas deltagande i leken som främjar ett inkluderande.

Syftet med studien var att undersöka vilka strategier sjuksköterskor använder sig av för att upptäcka depression bland ungdomar i åldrarna 13-19 år, samt vilka strategier de använder sig av i mötet med dessa. Ett annat syfte var att undersöka hur sjuksköterskor upplever mötet med deprimerade ungdomar i åldrarna 13-19 år. Metoden var att intervjua 6 sjuksköterskor inom skola och barn och ungdomspsykiatrin. Intervjuerna genomfördes under hösten 2007. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur väl elevinflytande påverkar elevers motivation till lärande. Vår studie var av kvalitativ karaktär och genomfördes med observationer, intervjuer och loggböcker. Studien genomfördes i ämnet svenska i en klass i årskurs 7. Vi specialstuderade sex elever som bildade en heterogen grupp. Genom vår undersökning fick vi fram att eleverna var ovetande om betydelsen av begreppet elevinflytande, men alla elever tyckte att det var viktigt att få vara med och bestämma i skolan.

Denna studie syftade till att finna svar hur verksamheter som genomför evenemangsprojekt arbetar med riskhantering och vilka sekundära effekter riskhanteringen kan leda till. Studien syftade även till att finna svar ifall evenemangsansvariga anser att riskhantering är lönsamt. Anledningen till att vi valt att studera detta ämne är för att evenemangsindustrin är en av de störst växande marknaderna. Evenemang av olika karaktär attraherar stora folkmängder och riskerna blir mer påtagliga desto fler människor som samlas på en och samma plats. Teori och tidigare forskning visar att alla evenemangsprojekt inte genomför en tillräcklig riskhantering, trots att riskerna är många och dess konsekvenser kan vara förödande.Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med evenemangsprojekt för att få en uppfattning om hur de arbetar och ser på riskhantering.

Det ?r tydligt skrivet i l?roplanen att skolan och fritidshemmet ska fr?mja alla elevers utveckling och att alla elever ska k?nna sig trygga och v?lkomna. Fler barn ?n tidigare diagnostiseras med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar och det ligger i skolans uppdrag att hj?lpa och st?tta dessa elever i sin skolg?ng. I den h?r studien unders?ks varf?r det verkar som att elever med neuropsykiatriska funktionsneds?ttningar inte blir lika inkluderade som andra elever.

Syftet med studien är att undersöka hur en skola för alla framställs i 2011-års skollag jämfört med 1985-års skollag samt i 2011-års läroplan, Lgr11, jämfört med 1994-års läroplan, Lpo94. Empirin har begränsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av särskilt stöd, i de båda skollagarna och läroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrån två av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundläggande demokrativärden.

Syftet med denna studie var att dels undersöka synen på en skola för alla och dels att ta reda på olika uppfattningar om fungerande arbetssätt för elever med diagnoserna ADHD och Asperger syndrom. Forskningen har en kvalitativ ansats med intervju som metod för datainsamlingen. En slutsats som kan dras av denna studie är att det är av stor vikt att rektorer, lärare och specialpedagoger har kunskaper gällande vilket pedagogiskt förhållningssätt som lämpar sig för arbetet med elever som har de neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ADHD eller Asperger. En andra slutsats visade att det finns olika uppfattningar om vad som behövs för att skapa ett fungerande arbetssätt gentemot eleverna med Asperger syndrom och ADHD diagnos. En tredje slutsats var att det behövs mer tid till att kunna planera och strukturera lektionerna för att få till ett fungerande arbetssätt mot eleverna.

Hur ser lärare och skolledare på de särbegåvade eleverna och hur beskrivs dessa elever i skolan? Fyra skolors syn på särbegåvade elever. Med särbegåvad menar vi de högpresterande elever i skolan, som har en extra begåvning i ett eller flera ämnen. Vi utgick ifrån skolledares och lärares syn på dessa elever. Vårt resultat visade att alla intervjupersoner ansåg att alla elever i skolan har någon form av begåvning.

Detta är en kvalitativ studie som belyser om den visuella pedagogiska miljön bidrar till en förskola och skola för alla. Den frågeställning som ligger till grund för uppsatsen är; Kan den visuella pedagogiska miljön bidra till en förskola och skola för alla?Uppsatsens litteraturgenomgång har sex huvudrubriker där vi teoretiskt beskriver de grundläggande begreppen för vår frågeställning. Dessa begrepp är; en förskola och skola för alla, inkludering och integrering, delaktighet, kommunikation, visuell pedagogisk miljö samt funktionsnedsättning. Den empiriska undersökningen har skett triangulärt genom kvalitativa deltagandeobservationer, via intervju med pedagoger samt samtal eller samspel med barnen.

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

Syftet med denna undersökning var att ur ett lärstilsperspektiv utveckla kunskap om hur musikläraren kan möjliggöra lärande för elever i ämnet musik på låg- och mellanstadiet. Utifrån syftet hade två forskningsfrågor formulerats: Hur kan musiklärare anpassa undervisningen och möjliggöra lärande för alla elever? Och Hur arbetar lärare för att bedöma om eleven har lärt sig det som avses? Forskningsmetoden som användes var en kvalitativ intervjustudie där musiklärare som undervisade på låg - och mellanstadiet deltog. Resultatet analyserades ur ett lärstilsperspektiv och utifrån syftets två formulerade forskningsfrågor. Resultatet visar att i ämnet musik får eleverna tillfälle att använda sig av olika lärstilar då det ingår i undervisningen att spela, sjunga, röra sig, lyssna på och gestalta musik.

Hur kan pedagogerna stödja elever med koncentrationssvårigheter? Hur kan pedagogen i klassen skapa ett klimat i klassrummet som passar alla elever?Genom att intervjua sju pedagoger på fem olika skolor har vi fått deras perspektiv och syn på de här frågorna. Resultatet från våra intervjuer visar att pedagogerna är beroende av varandra för att miljön i skolan ska gynna alla elever. De intervjuade pedagogerna anser att eleverna med koncentrationssvårigheter är i behov av trygghet vilket de får genom struktur i klassrummet. Detta uppnådde pedagogerna på olika sätt beroende på om eleverna befann sig i en vanlig skola eller på en resursskola.

Syftet med denna studie är att undersöka om elever i densenare delen av grundskolan känner sig utanför ellermobbade då ett annat språk än svenska talas. Ytterligareett syfte med studien är att se på vilket sätt man kan skapaett språkförbud som passar in på en skola för alla. För attuppnå syftet används en kvantitativ metod, i form avenkäter, samt en kvalitativ metod, i form avensemistrukturerad intervju. Urvalet bestod av 60 elever iskolår nio samt två rektorer på två olika grundskolor.Resultatet av studien visar att, större delen av elevernamed mer än ett språk använder det i skolan och att deandra eleverna känner sig utanför då de inte förstår. Detvisar även att skolorna arbetar aktivt mot att elever skakänna sig utanför på grund av detta problem.

?En stad för alla? är ett välanvänt begrepp idag. Dock kan man fråga sig vad en stad för alla egentligen innebär. I den här uppsatsen har jag valt att fokusera på boendefrågan i den urbana miljön, och hur denna ser ut idag. Finns det idag, i den postmoderna demokratin, utrymme för alla att bo i staden? Uppsatsen fokuserar på exempel ifrån Sverige.

Att lyckas med byggprojekt är det som alla inblandade i projektet strävar efter och är det slutliga målet. Definitionen av ?ett lyckat byggprojekt? är när det genomförts på ett sätt där alla parter är nöjda vilket gäller flera olika aspekter. Det främsta sättet att mäta framgången med ett projekt är ta reda på om kunden är nöjd. En nöjd kund innebär att budget och tidsplan hålls och för att uppnå detta finns ett antal faktorer som genomsyrar hela projektet, exempelvis engagemang, kommunikation och samverkan.