Organdonation är av stor vikt för den enskildes hälsa och transplantationskirurgin har utvecklats snabbt och har under senare tid ökat. Donationsoperationen är en emotionellt påfrestande utmaning för operationssjuksköterskor och en ökad insikt och kunskap inför hur detta kan påverka kan få dem stå bättre rustade inför denna utmaning. Operationssjuksköterskorna upplever stress, oro, tvivel och sorg och känner sig ofta tvungna att hyposensibilisera sig inför donationsoperationen för att orka med att delta. Samarbetet med transplantationsteamen upplevs svårt. Operationssjuksköterskorna upplever brist på förståelse av hjärndödsbegreppet och känner tvivel på att donatorn verkligen är död när operationen startar.

Syftet med min studie är att problematisera förskollärares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan främja utvecklingen av denna förmåga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhållande och relevans till förskolans verksamhet samt känslors uppkomst och utveckling ur både ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppväxtvillkoren och den sociala praxis individen ingår i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur värden och normer i samhället fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning då individen rättar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin består av en fokusgruppsintervju med tre förskollärare.

Bakgrunden för denna studie är problematiken kring beslutsfattande. Tidigare forskning visar att en individ dagligen fattar en mängd medvetna och omedvetna beslut. Dessa beslut faller sig olika utefter vilka erfarenheter, preferenser och känslor individen har och hur detta påverkar individen vid köp av dyra sällanköpsvaror. Syftet med studien är att identifiera faktorer och personlighetstyper som influerar köparens beslut gällande dyra sällanköpsvaror..

Bakgrund: Emotionellt Instabil Personlighetsstörning (IPS) är den vanligastepersonlighetsstörningen inom den psykiatriska vården. Karakteristiska symtom är emotionellinstabilitet, negativ självbild och instabil identitet. Personer med denna störning är känsliga förseparationer och har en tendens att se omvärlden i svart och vitt. Detta kan även gälla den egnasjälvkänslan som kan vara mycket negativ eller idealiserad beroende på hur svårhanterligt livetför tillfället ter sig. Syfte: Att beskriva om och hur sjuksköterskors attityder till patienter medIPS kan påverka omvårdnaden av dem.

Socialt stöd i rollen som enhetschef inom Socialförvaltningen är intressant med anledning av att deras arbete är självständigt och ensamt. Enhetschefernas mellanposition i organisationen innebär att förväntningar finns från flera nivåer inom organisationen. Syftet med studien är att öka kunskapsbilden och förståelsen för enhetschefers sociala stöd. Jag är intresserad av vad de upplever att de får för socialt stöd i chefsrollen samt vilka stödpersoner de anser är viktigast. Syftet är också att ta reda på vilken betydelse socialt stöd har för enhetscheferna i deras roll som chef.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka närståendes upplevelser av att vårda en anhörig vid livets slut i hemmet. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats och analysen resulterade i fem kategorier. Att hemmet och sättet att leva förändras: Att vara hjälplös när den sjuke personen lider och försämras: Att vara ensam och inte ha stöd: Att få styrka av att vara tillsammans: Att känna oro inför den kommande förlusten. Resultatet visade att närstående behöver få både praktiskt och emotionellt stöd. Dessutom hade närstående behov av att få information och bli delaktiga i vården..

I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Arbetskraftsexploatering, s?rskilt av utl?ndska arbetstagare, ?r ett v?xande samh?llsproblem som kan omfatta allt fr?n l?ga l?ner och orimligt l?nga arbetstider till farlig arbetsmilj? och underm?liga boendef?rh?llanden. Trots inf?randet av brottet m?nniskoexploatering i 4 kap. 1 b ? brottsbalken har det visat sig vara sv?rt att lagf?ra arbetsgivare p? grund av h?ga beviskrav och komplexa rekvisit.

Fo?ljande underso?kning bero?r sa?ngpedagogers fo?rha?llningssa?tt till digitala verktyg i undervisningen pa? gymnasiet. Metoden har varit kvalitativa strukturerade intervjuer med tre verksamma la?rare pa? olika gymnasier i Stockholm. Syftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? om och i vilken utstra?ckning digitala verktyg anva?nds i den enskilda sa?ngundervisningen pa? gymnasiets estetiska program.

Syftet med denna studie var att se om ljus respektive mörk väggfärg hade någon inverkan på affekt och minnesprestation samt hur väggfärgen upplevdes/skattades. Ett experiment med en 2 (färg) x 2 (kön) mellanpersonsdesign genomfördes där 34 försökspersoner (20 män och 14 kvinnor) deltog. Resultatet visade att den ljusblå väggfärgen skattades som ljusare och skrikigare, jämfört med den mörkgrå väggfärgen som skattades som mörkare och diskretare. Inga signifikanta könsskillnader påvisades och inga signifikanta effekter av väggfärg på affekt och minnesprestation erhölls. Resultaten visade dock att försökspersonerna återhämtade sig emotionellt över tid samt att minnesprestationen samvarierade med affekt..

Syftet med den här uppsatsen var att få en överblick över andraspråkselevers läsvanor, deras motivation och syften med läsningen samt hur de anser att deras läsvanor påverkar deras lärande. För att få den överblicken har jag studerat tidigare forskning och genomfört en exemplifierande undersökning i form av djupintervjuer med sex andraspråkselever. Studierna visade att informanternas läsvanor har förändrats sedan de kom till Sverige. De läser mer, fler texttyper och i huvudsak på ett nytt språk, svenska. Motivationsfaktorerna är bland annat intresse och språkutveckling.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor, cirka 6 300 kvinnor i Sverige drabbas varje år. Ett cancerbesked innebär ett förändrat livsperspektiv för patienten. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva hur bröstcancerdrabbade kvinnor upplevde sjuksköterskans stöd. Litteraturstudien planerades och genomfördes enligt Polit & Hunglers (1999) arbetsgång. Resultatet delas in i tre olika kategorier: Emotionellt stöd, informativt stöd och instrumentellt stöd.

Bakgrund: Patients?kerhet ?r en central del av h?lso- och sjukv?rden och en viktig del av operationssjuksk?terskans yrkesroll. Stress i operationssalen ?r en betydande faktor som kan p?verka b?de individen och v?rdkvaliteten. Den kan fungera som en drivkraft men ?ven leda till utmattning och h?lsoproblem.

Syftet med denna studie a?r att fa? en bild av fo?rutsa?ttningarna la?rare har att arbeta med digitala verktyg och metoder i undervisningen idag. Hur uttrycker sig den enskilde la?raren kring detta samt de nya krav som de upplever sta?lls pa? dem i denna digitala tidsa?lder? Jag intresserar mig fo?r vad la?rare anser kra?vs fo?r att kunna anva?nda ba?de tekniken, tankarna och de nya arbetssa?tten i sina klassrum. Pa? samma sa?tt intresserar jag mig fo?r vilka mo?jligheter och hinder de ser, och hur de uttrycker sig kring la?randet i en digital vardag.

I den h?r rapporten till?mpas tv? f?rgreningsprocesser, en diskret tid Galton-Watson och en kontinuerlig tid Markov f?rgreningsprocess, i syfte att studera hur en population av ?ldrande celler utvecklas beroende p? populationens celldelningsf?rm?ga och delningshastighet, d?r ?ldrandet ?r direkt kopplat till ackumulering av defekta proteiner. Vi kollar ?ven p? effekten hos cellens ?ldrande baserat p? hur k?nsliga de ?r f?r defekta proteiner. Populationens delningsf?rm?ga har en avg?rande effekt p? hur v?l populationen v?xer och bibeh?ller ett l?gre antal defekta proteiner hos cellerna, med dessa f?ruts?ttningar ses ytterligare effekt baserat p? delnigshastigheten hos cellerna.