Sök:

Sökresultat:

740 Uppsatser om Emotionell marknadsföring - Sida 48 av 50

Ringrösen ? symbol för hÀrd och hem, plats och ursprung : En studie av ringrösen i Jönköpings lÀn

Ringrösen Àr en kategori rösen som förbryllar mÄnga. Varför ser de ut som de gör och vad har de haft för funktion? De ligger pÄ morÀnhöjder pÄ Sydsvenska höglandet men inte i ensamt majestÀt utan oftast finns domarringar och andra fornlÀmningar i dess omedelbara nÀrhet.Idag Àr det tydligt att de ligger i skogsbygder och ett stycke frÄn bebyggelse och nÀra vattendrag och vÄtmarker.BenÀmningen "ringsrör" finns pÄ en karta frÄn Vrigstadtrakten redan 1807 men blir pÄ 1950-talet populÀrt i samband med inventeringar av fornminnen i trakten av MÄnsarp i Jönköpings kommun. DÀr ligger ocksÄ det till ytan största ringröset med en diameter pÄ omkring 35 meter och med upp till 10 meter tjocka murar som Àr upp till tvÄ meter höga. Det imponerande ringröset i byn Röshult har en gÄng in i röset i nordost.Det som skiljer ett ringröse frÄn ett "vanligt" röse Àr dess mer eller mindre tomma inre yta, som inte Àr sÄ lÀtt att uppfatta innan man befinner sig nÀra sjÀlva röset.

Coaching : En kvalitativ studie om coachers uppfattningar av coaching och dess betydelse för hÀlsan

Ringrösen Àr en kategori rösen som förbryllar mÄnga. Varför ser de ut som de gör och vad har de haft för funktion? De ligger pÄ morÀnhöjder pÄ Sydsvenska höglandet men inte i ensamt majestÀt utan oftast finns domarringar och andra fornlÀmningar i dess omedelbara nÀrhet.Idag Àr det tydligt att de ligger i skogsbygder och ett stycke frÄn bebyggelse och nÀra vattendrag och vÄtmarker.BenÀmningen "ringsrör" finns pÄ en karta frÄn Vrigstadtrakten redan 1807 men blir pÄ 1950-talet populÀrt i samband med inventeringar av fornminnen i trakten av MÄnsarp i Jönköpings kommun. DÀr ligger ocksÄ det till ytan största ringröset med en diameter pÄ omkring 35 meter och med upp till 10 meter tjocka murar som Àr upp till tvÄ meter höga. Det imponerande ringröset i byn Röshult har en gÄng in i röset i nordost.Det som skiljer ett ringröse frÄn ett "vanligt" röse Àr dess mer eller mindre tomma inre yta, som inte Àr sÄ lÀtt att uppfatta innan man befinner sig nÀra sjÀlva röset.

Konstmusiken och dess publik: divergens eller dialog?

I mÄnga olika sammanhang har jag stött pÄ uttrycket ?konstmusikens kris?. Med formuleringen syftar man pÄ det vikande publikintresse som visas konstmusiken i allmÀnhet och den nutida i synnerhet ? Ätminstone inom vÄr vÀsterlÀndska kulturkrets som ocksÄ Àr konstmusikens ursprungliga hemland ? samt ekonomiska och andra konsekvenser ett generellt minskat intresse för konstformen medfört. Debatten har pÄgÄtt Ätminstone sedan 1970-talet och uppenbarligen engagerat.

Bortom en död idé? : om behovet att definiera och omdefiniera

Vilken funktion fyller det odefinierade i skapande- och förstÄelseprocesser? Syftet med den teoretiska undersökningen Àr att försöka förstÄ hur normövertrÀdelse och kunskapssökande utifrÄn det odefinierade kan bidra till personlig och konstnÀrlig utveckling. Studien syftar ocksÄ till att synliggöra skapande- och förstÄelseprocesser som kan utnyttjas i skolan för att stÀrka motivation. UtifrÄn Julia Kristevas teori om abjektionen eller Alain Badious filosofi om multipeln undersöks fem konstnÀrer: Damien Hirst, Ana Mendieta, Jonathan Meese, Bill Viola och Zang Huan. Urvalet tematiserar döden och tangerar abjektionen eller grÀnszonen för det acceptabla.Den gestaltande undersökningen utgÄr frÄn utvidgad förstÄelse av abjektionen.

- Gör nÄgonting roligt! VaddÄ ska vi kasta pil eller?! : En studie kring betydelsefulla variabler vid skapandet av ett eget event

Titel: - Gör nĂ„gonting roligt! VaddĂ„ ska vi kasta pil eller?! En studie kring betydelsefulla variabler vid skapandet av ett eget event.Författare: Ida Södersten och Ida ÖstmanHandledare: Yvonne von FriedrichsProblemformulering: Hur skapar företag ett eget event och vilka variabler Ă€r av betydelse?Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att analysera och öka förstĂ„elsen kring de variabler som Ă€r betydelsefulla nĂ€r företag skapar ett eget event.Studiens metod: KvalitativNyckelord: Eventmarknadsföring, eget event, interaktion, kommunikation, upplevelser, varumĂ€rket, nyskapande/uniktDagens mediemĂ€ttade konsumenter söker individualiserade och vĂ€rdeskapande lösningar och Ă€r inte lĂ€ngre lika intresserade av att lyssna pĂ„ budskap som Ă€r massproducerade. Följaktligen har detta resulterat i ett behov hos företag att hitta nya sĂ€tt att differentiera sig frĂ„n andra konkurrerande aktörer pĂ„ marknaden och dĂ€rigenom vĂ€cka konsumenternas uppmĂ€rksamhet och intresse.Eventmarknadsföring Ă€r en strategi som har vuxit sig allt starkare de senaste decennierna och anvĂ€nds till stor del av organisationer som ett verktyg i deras försök att differentiera sig. Ett event har olika uttrycksformer och kan arrangeras som ett eget event eller ett sponsrat event. Trots att eventmarknadsföring som marknadsföringsstrategi ökat kraftigt i popularitet bland praktiker har forskningen kring tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet inte hĂ„llit jĂ€mna steg.  De studier som finns inom Ă€mnet har till stor del utförts och fokuserat pĂ„ sponsrade event och egna event har inte fĂ„tt lika stort utrymme i den befintliga litteraturen.

Konflikthantering ur ett pedagogperspektiv

Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan hanterar barns konflikter samt undersöka huruvida barnen ges utrymme att sjÀlva lösa uppkomna konflikter. Problemformuleringar: Hur anser pedagoger att man kan arbeta i förskolan med barns konflikthantering? Anser pedagogerna att barnen sjÀlva bör och kan lösa sina konflikter? LitteraturgenomgÄng: Teorier som ligger till grund för arbetet Àr behovshierarkin, det sociokulturella perspektivet samt anknytningsteorin. Vidare tar vi stöd av konflikttriangeln för att synliggöra hur olika konflikter kan uppstÄ. Det gemensamma för ovan nÀmnda teorier Àr att de utgÄr ifrÄn mÀnniskans inre drivkraft för att förstÄ sin omvÀrld och dÀrigenom utvecklas som individer. Metod: Vi utförde individuella kvalitativa intervjuer med lÄg grad av strukturering för att ge de sex medverkande respondenten stor frihet att svara personligt och djupgÄende.

Discourse on values in elementary school ? Working and thoughts from a teacher ?s perspective

Bakgrund Under den verksamhetsförlagda tiden pÄ lÀrarutbildningen har jag vid flertalet tillfÀllen sett lektioner inom ramen för livskunskap eller EQ (emotionell intelligens). Genom övningar, rollspel och diskussioner trÀnar man eleverna att utveckla sina sociala och emotionella förmÄgor. Syftet Àr, att med hjÀlp av dessa lektioner, pÄverka eleverna, inte bara till bÀttre medmÀnniskor, utan ocksÄ förebygga mobbing och skapa ett bÀttre klassrums- och arbetsklimat. Men hur ser diskursen ut gÀllande skolans vÀrdegrundsuppdrag och hur talar och tÀnker lÀrare om deras socioemotionella arbete med elever i grundskolan? Syfte Syftet Àr att finna diskursen om skolans vÀrdegrundsuppdrag samt ur ett lÀrarperspektiv, studeras lÀrares arbetssÀtt och tankar kring lÀroplanens vÀrdegrundsuppdrag i grundskolan, med fokus pÄ socioemotionellt arbete med elever. Metod Genom en enkÀtundersökning, vÀnd till grundskollÀrare, undersöktes arbetssÀtt och attityder kring ovan nÀmnda syfte.

Kvinnors kropssuppfattning och sexualitet efter genomgÄngen mastektomi

SAMMANFATTNINGBakgrundBröstcancer Àr den vanligaste cancerformen bland kvinnor och cirka 7000 kvinnor drabbas av sjukdomen varje Är i Sverige. Trippeldiagnostik som bestÄr av en klinisk undersökning, mammografi och cellprovtagning Àr en metod som hjÀlper att tidigt upptÀcka cancern. Vanligaste behandlingsformen Àr kirurgi som omfattar olika typer, till exempel bröstbevarande kirurgi och mastektomi. Diagnosen bröstcancer kan leda till försÀmrat vÀlbefinnande respektive försÀmrad fysiskt, emotionell och social funktion som i sin tur kan leda till en traumatisk kris. Kvinnors kroppsuppfattning förÀndras efter genomgÄngen mastektomi vilket lÀmnar en pÄminnelse om sjukdomen i form av ett permanent Àrr.

Att mötas i ett utvecklingsarbete

Undersökningen Àr fokuserad pÄ en skolutvecklingsprocess benÀmnd Kunskapsstaden i en mellanstor kommun. Konceptets Kunskapsstaden politiska visioner och mÄlsÀttningar antogs för familjeförvaltningen Är 2003. Inriktningen pÄ konceptet Àr strÀvan att skapa en ny samverkande utbildningsorganisation för att frÀmja individorienterad mentorsledd undervisning och samverkan. MÄlsÀttningen Àr att ge elever och studerande en möjlighet till studier i en flexibel lÀrmiljö. I min undersökning beskrivs utvecklingsprocessen och vad och hur skolledare och pedagoger har uppfattat och förstÄtt konceptets intentioner och mÄlsÀttningar. En indikation pÄ förstÄelsegraden hos ledarna och personalen avgörs av de kartlagda pÄbörjade handlingarna i utvecklingsprocessen.

Livskvalitet i det dagliga livet efter pacemakerinsÀttning

BakgrundIdag lever cirka 44 000 personer med pacemaker i Sverige. Pacemakerbehandling kan vara indicerat vid atrioventrikulÀrt block (AV-block), grenblock, sick sinus syndrome, förmaksflimmer med ventrikulÀr bradykardi och rytmrubbningar efter hjÀrtinfarkt eller hjÀrtkirurgi. Dessa tillstÄnd kan leda till en för lÄngsam puls eller för lÄnga pauser mellan hjÀrtslagen. Vid en för lÄngsam puls Àr vanliga symtom trötthet och nedsatt fysisk kapacitet. Vid lÄnga pauser mellan hjÀrtslagen kan yrsel och Äterkommande svimningsanfall uppkomma.

Det finns ingen som inte blir berörd : Polisers kÀnsloarbete och copingstrategier i arbetet med kvinnor utsatta för vÄld i nÀra relationer

I denna uppsats undersöks hur polisers kÀnsloarbete ser ut i mötet med kvinnor utsatta för vÄld i nÀra relationer, samt vilka copingstrategier poliserna anvÀnder för att handskas med de kÀnslor som uppkommer under och efter mötet. Studiens teoretiska ramverk innefattar teorier inom emotionssociologi samt psykologiska teorier kring copingstrategier. Datainsamling har genomförts av författaren enbart för denna studies syfte. Den bestÄr av kvalitativa tematiskt öppna intervjuer med sex poliser frÄn tre olika polisdistrikt i och runt Stockholm. Studiens utgÄngspunkt Àr fenomenologisk, vilket i denna studie innebÀr att det Àr polisernas perspektiv och meningsskapande som stÄr i centrum för förstÄelsen av deras kÀnsloarbete.

Första chefsrollen och personlig utveckling

En sammanfattning av uppsatsen pĂ„ maximalt 8000 tecken.Syftet med föreliggande arbete Ă€r att fĂ„ kĂ€nnedom om personlig utveckling hos relativt nyblivna chefer och dĂ€rigenom fĂ„ fördjupad förstĂ„else av första chefsrollens innebörd och processen av chefsblivande.Teorier som belyser personliga processer i ledar- och chefskap, vilket innebĂ€r teorier om emotionell intelligens och hur ledare skapas, ligger till grund för uppsatsens undersökningsomrĂ„de. En kvalitativ forskningsansats med narrativ teori och metod samt intervju för insamling av data, har tillĂ€mpats. Sju teman framkom under bearbetningen av det empiriska materialet och Ă„skĂ„dliggör gemensamma upplevelser av första chefskapet: chefsrollen ? ensamhet och sĂ€tt att hantera den ? arbetsbelastning: grĂ€nssĂ€ttning, prioritering och delegering ? personlighet, sjĂ€lvmedvetenhet och utveckling ? mellanmĂ€nskligt samspel ? lĂ€r- och insiktsprocesser ? fĂ„ stöd. DĂ€rtill har vi under rubriken ?Övrigt? valt att belysa ytterligare nĂ„gra teman för att fĂ„nga skillnader i upplevelser.

Hotellreceptionisters kÀnsloarbete : ?Hur hanteras servicerollen i interaktionen med gÀster och medarbetare??

Uppsatsen tar upp hotellreceptionisters kÀnsloarbete samt det eventuella skÄdespel de anvÀnder sig av i interaktionen med gÀster samt medarbetare. Eftersom deras positionering Àr centralt belagd i hotellets huvudentré Àr det oftast receptionisterna som först möter gÀsterna nÀr de kommer innanför hotellets dörrar. Följden av deras placering samt yrkesroll innebÀr att de fÄr stÄ ut med gÀsternas bekymmer, klagomÄl, aggressioner och andra kÀnslor. Den övergripande frÄgestÀllningen för studien Àr dÀrmed: Hur hanterar hotellreceptionister sin serviceroll, och vilket kÀnsloarbete utför de i interaktionen med gÀster och medarbetare? Uppsatsen utgÄr teoretiskt frÄn dramaturgisk teori och emotionsteori frÀmst representerat av Erving Goffman och Arlie Hochschild.

Den professionella hjÀlpprocessen ? metoder och teorier för sjukhuskuratorns arbete

Om sjukhuskuratorns yrkesroll och funktion rÄder det en generell osÀkerhet och oklarhet. Det finns sÄledes ett pÄtagligt behov av att klarlÀgga och definiera detta arbete. Denna uppsats avser dÀrför att beskriva kuratorns arbete inom inriktningen för reumatologi samt att undersöka den metodiska aspekten av denna verksamhet. Uppsatsens syftar ocksÄ till att pÄvisa kuratorns teoretiska grunder för det psykosociala arbetet. Studien tar sin utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:? Hur kan en problemsituation se ut för en reumatiskt sjuk patient?? Finns det nÄgra tydliga och beskrivbara tillvÀgagÄngssÀtt som kuratorn anvÀnder sig av i arbete med reumatologiskt sjuka?? Kan dessa tillvÀgagÄngssÀtt i sÄ fall formuleras till en metodbeskrivning för kuratorns arbete?? Finns det nÄgra sÀrskilda teorier som kuratorn anser vara behjÀlpliga i arbetet? Vilka Àr i sÄ fall dessa?Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ metod dÀr jag intervjuat fyra kuratorer vid tvÄ av VÀstra Götaland regionens reumatologiska kliniker.

Termofil efterrötning av avloppsslam : En pilotstudie

Termofil efterro?tning av avloppsslam ? En pilotstudieMagnus PhilipsonGenom naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning a?r sannolikheten stor att det inom en snar framtid kommer att info?ras krav pa? hygienisering av det avloppsslam som produceras vid Sveriges reningsverk. Idag a?r hygienisering ett frivilligt a?tagande som i praktiken mest tilla?mpas i de fall da?r avloppsslam a?r avsett att sprids pa? produktiv mark inom ramen fo?r slamcertifieringssystemet REVAQ. I Naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning fo?resla?s termofil ro?tning vid 55 °C med en garanterad exponeringstid pa? 6 timmar vara en godka?nd hygieniseringmetod.

<- FöregÄende sida 48 NÀsta sida ->