Konflikthantering ur ett pedagogperspektiv
Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger i förskolan hanterar barns konflikter samt undersöka huruvida barnen ges utrymme att själva lösa uppkomna konflikter.
Problemformuleringar:
Hur anser pedagoger att man kan arbeta i förskolan med barns konflikthantering?
Anser pedagogerna att barnen själva bör och kan lösa sina konflikter?
Litteraturgenomgång:
Teorier som ligger till grund för arbetet är behovshierarkin, det sociokulturella perspektivet samt anknytningsteorin. Vidare tar vi stöd av konflikttriangeln för att synliggöra hur olika konflikter kan uppstå. Det gemensamma för ovan nämnda teorier är att de utgår ifrån människans inre drivkraft för att förstå sin omvärld och därigenom utvecklas som individer.
Metod: Vi utförde individuella kvalitativa intervjuer med låg grad av strukturering för att ge de sex medverkande respondenten stor frihet att svara personligt och djupgående. Respondenterna i denna studie kommer från fyra förskolor centralt belägna i en större svensk stad. Det utförs även en fältundersökning där vi agerar åskådare, detta som komplement till utförda intervjuer.
Resultat och analys: Insamlad empiri utifrån kvalitativa intervjuer tillsammans med en fältundersökning tolkas och analyseras utifrån relevanta teorier och tidigare forskning. Nära, genuina och ärliga möten sker i förskolan mellan barn - barn, i dessa möten uppkommer konflikter. Det finns forskare som menar att man kan välja att se konflikter som positiva och nödvändiga för människans utveckling och lärande (Hakvoort 2010, s. 21) och alla människor som integrerar med andra behöver öva sig att sätta ord på sina känslor som en del av konfliktlösning (Granath 2010, s. 15). Enligt respondenterna förutsätter pedagogens roll som förebild och handledare i hanteringen av barns konflikter, erfarenhet samt kunskap i konflikthantering.
Slutsats: Vi anser att vikten av kunskap inte nog kan betonas i arbetet med barn genom högre utbildning. I enlighet med Normell anser vi att övning i relationell samt emotionell kompetens bör vara en viktig del av den kunskap som vidareutvecklas genom lärarutbildningen (Normell 2008, s. 99). Denna utbildning bör i sin tur uppröra och beröra för att bli reell och kunna omvandlas till kunskap i konflikthantering genom social interaktion (Granath 2010, s. 17). Slutligen anser vi i enlighet med Normell att en kompetent lärare inte bara är ämneskunnig utan en individ som kan konsten att skapa goda relationer med alla inom förskolan (Normell 2008, s. 99).