Sök:

Sökresultat:

745 Uppsatser om Emotionell marknadsföring - Sida 49 av 50

Det finns ingen som inte blir berörd : Polisers kÀnsloarbete och copingstrategier i arbetet med kvinnor utsatta för vÄld i nÀra relationer

I denna uppsats undersöks hur polisers kÀnsloarbete ser ut i mötet med kvinnor utsatta för vÄld i nÀra relationer, samt vilka copingstrategier poliserna anvÀnder för att handskas med de kÀnslor som uppkommer under och efter mötet. Studiens teoretiska ramverk innefattar teorier inom emotionssociologi samt psykologiska teorier kring copingstrategier. Datainsamling har genomförts av författaren enbart för denna studies syfte. Den bestÄr av kvalitativa tematiskt öppna intervjuer med sex poliser frÄn tre olika polisdistrikt i och runt Stockholm. Studiens utgÄngspunkt Àr fenomenologisk, vilket i denna studie innebÀr att det Àr polisernas perspektiv och meningsskapande som stÄr i centrum för förstÄelsen av deras kÀnsloarbete.

Första chefsrollen och personlig utveckling

En sammanfattning av uppsatsen pĂ„ maximalt 8000 tecken.Syftet med föreliggande arbete Ă€r att fĂ„ kĂ€nnedom om personlig utveckling hos relativt nyblivna chefer och dĂ€rigenom fĂ„ fördjupad förstĂ„else av första chefsrollens innebörd och processen av chefsblivande.Teorier som belyser personliga processer i ledar- och chefskap, vilket innebĂ€r teorier om emotionell intelligens och hur ledare skapas, ligger till grund för uppsatsens undersökningsomrĂ„de. En kvalitativ forskningsansats med narrativ teori och metod samt intervju för insamling av data, har tillĂ€mpats. Sju teman framkom under bearbetningen av det empiriska materialet och Ă„skĂ„dliggör gemensamma upplevelser av första chefskapet: chefsrollen ? ensamhet och sĂ€tt att hantera den ? arbetsbelastning: grĂ€nssĂ€ttning, prioritering och delegering ? personlighet, sjĂ€lvmedvetenhet och utveckling ? mellanmĂ€nskligt samspel ? lĂ€r- och insiktsprocesser ? fĂ„ stöd. DĂ€rtill har vi under rubriken ?Övrigt? valt att belysa ytterligare nĂ„gra teman för att fĂ„nga skillnader i upplevelser.

Hotellreceptionisters kÀnsloarbete : ?Hur hanteras servicerollen i interaktionen med gÀster och medarbetare??

Uppsatsen tar upp hotellreceptionisters kÀnsloarbete samt det eventuella skÄdespel de anvÀnder sig av i interaktionen med gÀster samt medarbetare. Eftersom deras positionering Àr centralt belagd i hotellets huvudentré Àr det oftast receptionisterna som först möter gÀsterna nÀr de kommer innanför hotellets dörrar. Följden av deras placering samt yrkesroll innebÀr att de fÄr stÄ ut med gÀsternas bekymmer, klagomÄl, aggressioner och andra kÀnslor. Den övergripande frÄgestÀllningen för studien Àr dÀrmed: Hur hanterar hotellreceptionister sin serviceroll, och vilket kÀnsloarbete utför de i interaktionen med gÀster och medarbetare? Uppsatsen utgÄr teoretiskt frÄn dramaturgisk teori och emotionsteori frÀmst representerat av Erving Goffman och Arlie Hochschild.

Den professionella hjÀlpprocessen ? metoder och teorier för sjukhuskuratorns arbete

Om sjukhuskuratorns yrkesroll och funktion rÄder det en generell osÀkerhet och oklarhet. Det finns sÄledes ett pÄtagligt behov av att klarlÀgga och definiera detta arbete. Denna uppsats avser dÀrför att beskriva kuratorns arbete inom inriktningen för reumatologi samt att undersöka den metodiska aspekten av denna verksamhet. Uppsatsens syftar ocksÄ till att pÄvisa kuratorns teoretiska grunder för det psykosociala arbetet. Studien tar sin utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:? Hur kan en problemsituation se ut för en reumatiskt sjuk patient?? Finns det nÄgra tydliga och beskrivbara tillvÀgagÄngssÀtt som kuratorn anvÀnder sig av i arbete med reumatologiskt sjuka?? Kan dessa tillvÀgagÄngssÀtt i sÄ fall formuleras till en metodbeskrivning för kuratorns arbete?? Finns det nÄgra sÀrskilda teorier som kuratorn anser vara behjÀlpliga i arbetet? Vilka Àr i sÄ fall dessa?Studien har genomförts med hjÀlp av en kvalitativ metod dÀr jag intervjuat fyra kuratorer vid tvÄ av VÀstra Götaland regionens reumatologiska kliniker.

Termofil efterrötning av avloppsslam : En pilotstudie

Termofil efterro?tning av avloppsslam ? En pilotstudieMagnus PhilipsonGenom naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning a?r sannolikheten stor att det inom en snar framtid kommer att info?ras krav pa? hygienisering av det avloppsslam som produceras vid Sveriges reningsverk. Idag a?r hygienisering ett frivilligt a?tagande som i praktiken mest tilla?mpas i de fall da?r avloppsslam a?r avsett att sprids pa? produktiv mark inom ramen fo?r slamcertifieringssystemet REVAQ. I Naturva?rdsverkets fo?rslag till ny slamfo?rordning fo?resla?s termofil ro?tning vid 55 °C med en garanterad exponeringstid pa? 6 timmar vara en godka?nd hygieniseringmetod.

VA-system i tillvÀxtomrÄden: Bedömning av kapacitetsförstÀrkande ÄtgÀrdsalternativ genom multikriterieanalys

En ökande befolkning och en förtÀtning av bebyggelse kan innebÀra problem för en kommun om till-vÀxten sker inom ett befintligt VA-verksamhetsomrÄde som inte Àr dimensionerat för den ökade be-folkningen. DÀrigenom uppstÄr ett behov av kapacitetsförstÀrkning av VA-systemen. Detta tillsam-mans med det stora förÀndringstryck som VA-branschen Àr utsatt för i form av Àndrade krav dÀr fokus idag ligger pÄ frÄgor som rör miljöpÄverkan, naturresurshantering samt vikten av en lÄngsiktig plane-ring har inneburit att ett behov av nya metoder för beslutsfattning har uppstÄtt. Multikriterieanalys Àr samlingsnamnet för ett antal metoder som utformats för komplexa beslutssituat-ioner samt för beslutssituationer dÀr det Àr viktigt att problemen struktureras och att de olika mÄlen, kraven och pÄverkansomrÄdena utvÀrderas pÄ ett tydligt sÀtt för att sÀkerstÀlla att det beslut som fattas Àr det bÀsta möjliga. I detta arbete har det undersökts hur multikriterieanalys kan anvÀndas för att be-döma kapacitetsförstÀrkande ÄtgÀrdsförslag inom ett tillvÀxtomrÄde.

Hepatit C ? en emotionell bergochdalbana Upplevelser av att fÄ diagnosen och leva med hepatit C

Hepatit C Ă€r en virussjukdom som framförallt smittar via intravenöst missbruk men Ă€ven vid utbyte av kroppsvĂ€tskor. I Sverige bĂ€r cirka 40 000 personer pĂ„ viruset. Sjukdomen tenderar att bli kronisk och faller under smittskyddslagen. Över hĂ€lften av alla som blivit smittade av hepatit C-virus (HCV) upplever stigmatisering dĂ„ smittan förknippas med intravenöst missbruk och promiskuöst leverne. Kronisk sjukdom kan medföra en kĂ€nsla av ensamhet och otillrĂ€cklighet, dessa kĂ€nslor kan intensifieras av osĂ€kerhet, hjĂ€lplöshet och smĂ€rta.

Att leva med ALS

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros, ALS, Àr en neurologisk förlamningssjukdom somberor pÄ celldöd. Det Àr de motoriska cellerna i hjÀrnan och ryggmÀrgen som angrips.RyggmÀrgens ytskikt utsÀtts för Àrrbildning, vilket innebÀr att musklerna som Àr kopplade tillden utsatta delen av ryggmÀrgen inte kommer att fÄ nÄgra impulser frÄn nervsystemet. NÀrmusklerna inte fÄr nÄgra impulser och dÀrmed inte aktiveras kommer de att förtvina. Kroppenförlamas successivt och den vanligaste dödsorsaken Àr att andningsmuskulaturen förtvinar.Individer med ALS upplever de progressiva förlamningarna med ett opÄverkat medvetande.OmvÄrdnaden vid ALS Àr multidisciplinÀr och mÄlet Àr att lindra symtomen, dÄ det inte finnsnÄgot botemedel. Vanliga symtom Àr svÀljsvÄrigheter, emotionell labilitet och smÀrta.Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer upplever att leva med amyotrofisklateralskleros.Metod: För att besvara syftet har en forskningsöversikt utförts.

En familj Àr att man Àr bra ihop ? en diskursanalytisk studie av regnbÄgsbarns prat om familj och tillblivelse

Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, dÀr barn ses som aktörer vars röster förtjÀnar att tas pÄ allvar. Syftet var att undersöka regnbÄgsbarns syn pÄ familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i Äldern fem till Ätta Är som alla var samboende med tvÄ mammor. En semistrukturerad intervjuguide anvÀndes och barnen ombads att mÄla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrÄn en diskursanalytisk ansats.Resultatet visar att regnbÄgsbarnen pratar om familj utifrÄn relationella band, emotionell nÀrhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer.

AESED och FQ SJÄLVSKATTNING FÖR ANHÖRIGA TILL UNGDOMAR MED ÄTSTÖRNING

Syftet med föreliggande studie var att bidra till utvecklandet av sjĂ€lvskattningsskalor för förĂ€ldrar till barn med Ă€tstörningar. Skalor som ska kunna anvĂ€ndas diagnostiskt men ocksĂ„ vid utvĂ€rdering av behandling. TvĂ„ instrument utprovades; AESED som mĂ€ter i vilken grad förĂ€ldrar anpassar sig till Ă€tstörningssymtomen och hur pĂ„verkan pĂ„ familjesystemet ser ut med utgĂ„ngspunkt i Schmidt och Treasures modell om vidmakthĂ„llande av symtom, samt FQ som mĂ€ter expressed emotion. Detta kompletterades med HAD som mĂ€ter Ă„ngest och depression. Studien genomfördes vid SCÄ ? Stockholms Centrum för Ätstörningar och data jĂ€mfördes med motsvarande material frĂ„n VĂ€sterbotten.

Professionalitet & KlÀder. Intervjuer med lÀrare frÄn tre olika skolor

Syfte: Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare upplever klÀdselns betydelse för hur man blir framgÄngsrik i sin yrkesroll. Om klÀdseln har betydelse, pÄ vilket sÀtt bidrar den till lÀrares professionalitet? Bakgrund: Ord som professionell, kompetent och utvecklingsinriktad anvÀnds flitigt i bÄde media och marknadsföring. Inför anstÀllningsintervjuer ges rÄd och direktiv för hur du ska skriva ditt CV, svara pÄ intervjufrÄgor och hur du ska klÀ dig för att ge ett professionellt intryck. Estetisk kompetens Àr ett relativt nytt begrepp som introducerats som komplement till formell, social och emotionell kompetens och dÄ framförallt inom handeln.

Chefshandledning i grupp - en arena för insikt : En studie i hur kÀnslor kan tolkas utifrÄn utsagor om handledning

Detta Àr en fenomenologisk studie dÀr jag med utgÄngspunkt i ett socialpsykologisktperspektiv undersöker hur kÀnslor av skam och stolthet kommer till uttryck i utsagor omsjÀlvbild. Mitt material utgörs av fokusgruppsintervjuer dÀr enhetschefer i Stockholms StadutvÀrderar sitt deltagande i grupphandledning ur ett ledarskapsperspektiv. Materialet Àr endel i ett större forskningsprojekt kallat Stockholmsprojektet dÀr Kompetensfonden,RiddarfjÀrden AB och Karolinska Institutet samarbetade. Mitt teoretiska ramverk har ettsociologiskt perspektiv med teorier kring social interaktion, sociala band och system.För att öka förstÄelsen av chefers ?inre? perspektiv har jag utifrÄn transkriberadefokusgruppssamtal, som handlar om erfarenhet av deltagande i chefsgruppshandledning,undersökt hur chefer uttrycker vad som format förÀndrad sjÀlvbild och pÄverkat derasvÀxande i sitt ledarskap.

Att studera vÀlbefinnande - om mÀnskliga egenskaper och samhÀlleliga villkor

För det första Ă€r avsikten att genomföra en idĂ©analys av definitioner och anvĂ€ndning av begreppet vĂ€lbefinnande inom den tillĂ€mpade forskningen som studerar vĂ€lbefinnandebland Ă€ldre. Denna analys möjliggör en undersökning av vilka antaganden som mĂ„ste göras för att en viss definition och anvĂ€ndning av begreppet ska vara möjlig, samt vilka konsekvenser detta fĂ„r för en fruktbar förstĂ„else och förklaring av fenomenet vĂ€lbefinnande. För det andra Ă€r avsikten att försöka vidareutveckla den teoretiska förstĂ„elsen för hur resultaten i studierna kan förstĂ„s. FrĂ„gan gĂ€ller vad det Ă€r som mĂ€ts.För att uppnĂ„ studiens syften har följande frĂ„gor varit vĂ€gledande: 1) Hur definieras och anvĂ€nds begreppetvĂ€lbefinnande i den empiriska forskningen som studerar vĂ€lbefinnande i relation till Ă„ldrande? 2) Är det möjligt att identifiera nĂ„gra grundlĂ€ggande antaganden om relationen mellan mĂ€nniska, vĂ€lbefinnande och samhĂ€lle som följer av de empiriska studiernas definition och anvĂ€ndning av begreppet vĂ€lbefinnande? 3) Vilka möjligheter och begrĂ€nsningar i relation till fruktbara förklaringar följer av definitionerna och anvĂ€ndningen av begreppet vĂ€lbefinnande? 4) FörĂ€ndras de möjligheter och begrĂ€nsningar som identifierats nĂ€r de tolkas och rekontextualiseras i relation till den analytiska dualismens antaganden om relationen mellanmĂ€nniska och samhĂ€lle? 5) Vad Ă€r de empiriska studiernas resultat ett fall av?Metoden i uppsatsen Ă€r en kvalitativ idĂ©analys.

Experiential Learning - ett metodiskt arbetssÀtt för den svenska skolan!?? : En komparativ studie av den 'nya' svenska skolan och det alternativmetodologiska arbetssÀttet Experiential Learning.

Syftet med detta arbete var att utreda ?om? och ?i vilken utstrÀckning? som Experiential Learning (EL) gÄr i linje med dagens svenska skola. Med avgrÀnsning till gymnasieskolan var syftet dÀrför att relatera Experiential Learning gentemot de dokument som ligger till grund för dagens svenska gymnasieskola, nÀmligen: ?Skollagen?, ?LÀroplanen för de frivilliga skolformerna? (Lpf 94) och LÀroplanskommitténs betÀnkande ?Skola för bildning? (SOU 1992:94). UtgÄngspunkten för denna hermeneutiska jÀmförelse var ett kritiskt förhÄllningssÀtt (lÀs.

Trender pÄ den svenska perennamarknaden :

I detta arbete har jag underso?kt vilka trender som ra?der pa? den svenska perennamarknaden 2005. Bakgrunden till mitt a?mnesval a?r mitt intresse fo?r marknadsfo?ring och perenner. Mitt syfte har varit att fa? fo?rsta?else fo?r vilka faktorer som inverkar pa? trenderna, hur trenderna uppsta?r och hur de ser ut idag.

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->