Sök:

Sökresultat:

745 Uppsatser om Emotionell marknadsföring - Sida 47 av 50

SÀrskilt stöd som dilemma : En diskursanalytisk studie av olika aktörers definitioner

Studiens övergripande syfte var att undersöka hur elever, lÀrare, specialpedagoger samt rektorer definierar begreppet sÀrskilt stöd. Mer specifika frÄgestÀllningar var vilka diskurser som gick att identifiera, samt om dessa var i samspel eller i konflikt. Ytterligare en frÄga var om det var möjligt att faststÀlla en dominerande diskurs.En kvalitativ metod anvÀndes i studien dÀr samtliga deltagare lÀmnade brevsvar som analyserades utifrÄn Laclau och Mouffes diskursteori. I studien deltog sju elever, sju lÀrare, tre specialpedagoger samt fem rektorer.Resultatet har analyserats utifrÄn ett dilemmaperspektiv som innebÀr att snarare Àn att hitta lösningar som Àr rÀtt eller fel, Àr syftet att lyfta problematiska frÄgor till diskussion och undersöka hur aktörer ser pÄ dilemman ur olika perspektiv. Resultatet visade att samtliga aktörers svar kunde delas in i sju olika teman: en tidsaspekt, rumsaspekt, aktörsaspekt, innehÄllsaspekt, orsaksaspekt, kÀnsloaspekt samt en juridisk aspekt.

Psykisk ohÀlsa hos ungdomar med cancer

Vid anvĂ€ndning av audio-perceptuell röstanalys för framtagning av referensröster Ă€r begreppet reliabilitet av central betydelse. Syftet med denna uppsats var att undersöka reliabiliteten mellan erfarna röstlogopeders perceptuella röstanalys av ett antal utvalda röstexempel. Förhoppningen var att utifrĂ„n detta kunna sammanstĂ€lla en början till ett referensröstmaterial bestĂ„ende av manliga och kvinnliga referensröster representativa för olika parametrar i SVEA-protokollet. De specifika frĂ„gestĂ€llningarna var: Hur samstĂ€mmiga i perceptuell röstanalys Ă€r bedömarna kring de valda röstexemplens olika parametrar? Är nĂ„gon eller nĂ„gra av de parametrar som bedömarna Ă€r överens om extra framtrĂ€dande i nĂ„gon röst sĂ„ att denna röst kan anvĂ€ndas som referensröst? UtifrĂ„n en databas med 65 röstinspelningar valdes 15 röstexempel ut av författarna att skattas av sju erfarna logopeder med SVEA-protokollet.

Estetiska lÀrprocesser - lek eller kunskap? : En diskursanalys av hur lÀrarstuderande samtalar om estetiska lÀrprocesser

HÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete rörande barn och elevers hÀlsa och utveckling berör en rad olika arenor i samhÀllet, jag har i min studie valt att koncentrera mig pÄ skolan och de förebyggande program som kan finnas dÀr. Mitt syfte med studien var att belysa hur valet av dessa förebyggande program gÄr till, vem beslutar att de ska anvÀndas och vem efterfrÄgar programmen. Jag har i en kommun genomfört kvalitativa intervjuer med aktörer pÄ olika nivÄer i skolsystemet, ordföranden i barn- och utbildningsnÀmnden, förvaltningschefer i skolnÀmnderna samt tre rektorer, alla med rÀtt och förmÄga att fatta beslut i sin verksamhet. Att jag valde de olika nivÄerna i skolsystemet beror pÄ att skolan ofta ses som en generell institution istÀllet för det mÄngfald av olika organisationer som den faktiskt Àr (Karlsen & Persson 2004). Jag har dÀrför valt att i min studie utgÄ frÄn Gunnar Bergs (2003) teoriSkolan som institution och skolor som organisationer samt ett struktur- och aktörsperspektiv som en grund för att belysa det i förhÄllande till mitt syfte.I kommunen dÀr jag genomförde min studie sÄ var anvÀndandet av ICDP (International Child Development Programmes) och SET (Social och Emotionell TrÀning) utbrett.

Barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa

Bakgrund: HÀlsa kan delas in i fysisk hÀlsa och psykisk hÀlsa, inom somatisk vÄrd tenderar den fysiska hÀlsan ligga i fokus och den psykiska anses höra hemma i psykiatrin. Detta har lett till en stigmatisering kring psykisk ohÀlsa och mÄnga vÀljer att inte söka vÄrd för sina problem. Barn till förÀldrar med psykisk ohÀlsa riskerar en mÀngd olika negativa konsekven-ser, ofta kopplat till en otrygg anknyting och det faktum att en sjuk förÀlder kan ha svÄrt att se utanför sina egna behov och dÀrför inte pÄ ett fullgott sÀtt tillgodose sitt barns behov. Barns kÀnslighet gentemot sina förÀldrar gör ocksÄ att negativa kÀnslor som oro och Ängest ofta överförs pÄ barnen. Syfte: Syftet med det hÀr arbetet Àr att beskriva barns upplevelser av att ha en förÀlder med psykisk ohÀlsa.

?They all come back? : En kvalitativ intervjustudie om KRIS betydelse för fem medlemmar betrÀffande deras Äteranpassning till samhÀllet efter anstaltsvistelse

Jag vill genom denna undersökning om Äteranpassning ta reda pÄ hur situationen ser ut för personer som har kommit i kontakt med en ideell hjÀlporganisation med avsikt att lÀmna sina gamla liv bakom sig och pÄbörja en laglydig livsstil. Syftet med denna studie Àr sÄledes att ta reda pÄ vilka faktorer som kan tÀnkas vara av betydelse för individer som ska Äteranpassas till samhÀllet efter tidigare fÀngelsevistelser. Till min hjÀlp har jag haft kontakt med medlemmar ur tvÄ av KRIS (Kri-minellas Revansch i SamhÀllet) lokalföreningar. Min frÄgestÀllning lyder: Vilken betydelse för de före detta kriminella har KRIS i Äteranpassningen till samhÀllet?Den valda metoden för denna undersökning Àr kvalitativa intervjuer med fem medlemmar ur KRIS.

En historias dolda kraft : en fallstudie pÄ SaltÄ Kvarn om storytelling och varumÀrkesuppbyggnad i sociala medier

PÄ en marknad dÀr vÀlutvecklad teknik och kunskap inte lÀngre fungerar som ett konkurrensmedel Àr det svÄrt för företag att skapa och tillhandahÄlla en unik produkt. Med ett starkt varumÀrke kan företag differentiera sig frÄn andra aktörer med liknande produkter. Ett sÀtt att bygga upp varumÀrket Àr att anvÀnda marknadsföringsstrategin storytelling. Storytelling handlar om att berÀtta kÀnsloladdadade historier som berör mÀnniskor. NÀr företag anvÀnder storytelling kan ett mervÀrde skapas dÄ företagets vÀrderingar förmedlas genom historieberÀttande.

Sjuksköterskors upplevelser av stress vid vÄrd av palliativa patienter: En litteraturöversikt

Höga nivÄer av arbetsrelaterad stress rapporteras inom sjuksköterskeyrket. Som stress faktorer anges dÄlig bemanning, mycket vikarier, schemaomlÀggningar, oklar yrkes fördelning, tidspress, kunskapsbrist och dÄligt stöd frÄn huvudman. Relativt mycket forskning Àr gjord om stress allmÀnt hos sjuksköterskor, betydligt mindre Àr skrivit om stress bland sjuksköterskors som vÄrdar döende patienter i hemmet, pÄ hospice eller pÄ sjukhus. Sjuksköterskor som vÄrdar döende patienter möter dagligen lidande, sjukdom och död som vÀcker existentiella funderingar och de löper hög risk att drabbas av emotionell utmattning och utbrÀndhet. Palliativ vÄrd stÀller höga krav pÄ sjuksköterskan i frÄga om pÄ faktakunskap, omdöme och erfarenhet.

Brand i FulufjÀllets nationalpark : en brandhistorisk analys med förslag för framtida skötsel

Fire has historically been of great ecological importance in the boreal forests of Sweden. The forest fire regime has, however, varied between different parts of the country. The objective of this thesis is therefore to investigate the fire history in FulufjÀllet National Park and, on this basis, give suggestions for future fire management. The reconstruction of fire history was done by cross-dating fire scars in samples taken from living and dead Scots pine (Pinus sylvestris). Local fire chronologies were established at 17 points in the forests in and around FulufjÀllet National Park by cross-dating fire scars on 54 samples. The oldest year-ring dated from year 968.

EMPATITR?TTHET En litteratur?versikt om sjuksk?terskors upplevelser

Bakgrund: Det ?r sjuksk?terskans ansvar att i sin yrkesut?vning bedriva medk?nnande, empatisk, personcentrerad, god och s?ker v?rd. Empatitr?tthet ?r ett fenomen som kan drabba personer i v?rdgivande yrken som m?ter lidande. Empatitr?tthet inneb?r i sin grund djup fysisk, psykisk, social och/eller andlig utmattning och dess manifesteringar ?r m?ngfacetterade.

Storytelling i reklamfilm; Etnografisk innehÄllsanalys av Ikeas reklamfilm.

Forskning visar att företag idag bör engagera mÀnniskor emotionellt snarare Àn rationellt för att förmedla budskap. Storytelling Àr ett effektfullt verktyg med fördelen att kunna engagera mÀnniskor pÄ en emotionell nivÄ samt att det kan nyttjas inom flera anvÀndningsomrÄden. För att genomslagskraften ska bli sÄ stor som möjligt mÄste företagen ha kontroll över vad det Àr för budskap som sÀnds ut. Diskussioner förs dock gÀllande att dagens företag inte anses ha den rÀtta kunskapen om storytelling samt att det saknas dokumenterad teori om Àmnet. Detta gör att fler studier inom omrÄdet Àr av betydelse för storytellingens framtida utveckling.

Det Àrofyllda spelet : En studie av mÀns och kvinnors ord, kÀnslor och handlingar vid konfliktsituationer i 1680-talets GÀvle

HÀlsofrÀmjande och förebyggande arbete rörande barn och elevers hÀlsa och utveckling berör en rad olika arenor i samhÀllet, jag har i min studie valt att koncentrera mig pÄ skolan och de förebyggande program som kan finnas dÀr. Mitt syfte med studien var att belysa hur valet av dessa förebyggande program gÄr till, vem beslutar att de ska anvÀndas och vem efterfrÄgar programmen. Jag har i en kommun genomfört kvalitativa intervjuer med aktörer pÄ olika nivÄer i skolsystemet, ordföranden i barn- och utbildningsnÀmnden, förvaltningschefer i skolnÀmnderna samt tre rektorer, alla med rÀtt och förmÄga att fatta beslut i sin verksamhet. Att jag valde de olika nivÄerna i skolsystemet beror pÄ att skolan ofta ses som en generell institution istÀllet för det mÄngfald av olika organisationer som den faktiskt Àr (Karlsen & Persson 2004). Jag har dÀrför valt att i min studie utgÄ frÄn Gunnar Bergs (2003) teoriSkolan som institution och skolor som organisationer samt ett struktur- och aktörsperspektiv som en grund för att belysa det i förhÄllande till mitt syfte.I kommunen dÀr jag genomförde min studie sÄ var anvÀndandet av ICDP (International Child Development Programmes) och SET (Social och Emotionell TrÀning) utbrett.

Livskvalitet hos individer med multipla extremitetsskador : en tvÀrsnittsstudie

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med denna studie var att undersöka hur individer med multipla extremitetsskador som hade genomgÄtt utredning eller rehabilitering inom EX-Centers verksamhet upplevde sin livskvalitet. FrÄgestÀllningarna handlade om att jÀmföra gruppen med svenska populationsbaserade referensvÀrden och att undersöka om det fanns skillnader i livskvalitet mellan individer med medfödda eller förvÀrvade extremitetsskador och mellan kvinnor och mÀn. Att undersöka om det fanns samband mellan SF-36 delomrÄde Fysisk funktion och smÀrta i relation till övriga delomrÄden och övergripande domÀner samt samband mellan SF-36 sjÀlvskattning i relation till kön, Älder, typ av skada, ortstorlek, sysselsÀttningsgrad eller civilstÄnd. Metod: 105 individer bjöds in till denna kvantitativa tvÀrsnittsstudie var av 62 (59 %) individer deltog i studien (33 kvinnor och 29 mÀn, förvÀrvade (n=19) respektive medfödda (n=43) extremitetsskador). LivskvalitetformulÀret Short Form 36 (SF-36) och frÄgeformulÀr om demografisk data anvÀndes.

Vilken nytta har studenter av extraarbeten som inte matchar deras utbildningsomrÄde? : En kvalitativ studie om vilka kompetenser ett icke-matchande extraarbete medför

Manpowers Work Life undersökning frÄn maj 2008 visar att ungefÀr hÀlften av alla högskole- och universitetsstudenter vÀljer att arbeta vid sidan av studierna. Undersökningen visar vidare att endast en fjÀrdedel av dessa studenter har ett extraarbete som matchar deras utbildningsprofil. Det finns Àven en oro bland studenterna att inte fÄ ett framtida arbete inom deras utbildningsomrÄde (Manpower A, 2008). Detta vÀckte ett intresse hos oss att undersöka vilken nytta ett icke-matchande extraarbete har haft för en student som idag Àr nyutexaminerad samt har ett arbete inom dennes utbildningsprofil. Vi vill undersöka nyttan av ett icke-matchande extraarbete ur tvÄ perspektiv, bÄde ur den nyutexaminerade studentens syn men Àven ur deras nuvarande arbetsgivares syn.

Skapa ett framgÄngsrikt förbÀttringsarbete pÄ AKzo Nobel Surface Chemistry i Stenungsund

Dagens omgivning Àr full av osÀkerhet, marknadssvÀngningar, geografiska förÀndringar i arbetskraft och den högteknologiska utvecklingen vilket utsÀtter nutidens organisationer för stÀndiga förÀndringar (Savery och Luks 2000). Detta innebÀr att företag pÄ 2000-talet, genom att systematiskt förbÀttra verksamheten, oavbrutet mÄste hÄlla ner kvalitetsbristkostnader, minimera förluster och öka produktiviteten för att kunna bevara sin position pÄ marknaden (Baghel, Bhuiyan och Wilson, 2005).I denna studie var syftet att skapa ett nytt arbetssÀtt och struktur för ett framgÄngsrikt förbÀttringsarbete pÄ Akzo Nobel Surface Chemistry Stenungsund. Studien bestod dels av ett teoriavsnitt med en litteraturstudie utifrÄn nutida forskning och Àven en kvalitativ undersökning genom djupgÄende intervjuer med 19 medarbetare frÄn olika ansvarsnivÄer och via en enkÀtundersökning som gick ut till resterande medarbetare.Akzo Nobel Surface Chemistry Àr en del av Akzo Nobel koncernen som Àr en av vÀrldens ledande fÀrgtillverkare. Koncernen har över 55 000 anstÀllda i över 80 lÀnder dÀr ungefÀr 3600 anstÀllda arbetar pÄ ett 20-tal platser runt om i Sverige. Företaget bedriver förbÀttringsarbete genom daglig uppföljning ute i fabrikerna och pÄ respektive avdelning.

Att bli förÀlder till ett hjÀrtebarn : förÀldrars erfarenhet av stöd frÄn sjuksköterskan

Bakgrund Med en incidens pÄ knappt en procent Àr medfödda hjÀrtfel en av de vanligaste missbildningarna hos levande födda barn och diagnoserna varierar frÄn smÄ avvikelser till komplexa defekter med dödlig utgÄng. NÀr förÀldrar stÀlls inför situationen med ett svÄrt sjukt barn behöver de stöd för att kunna hantera den. HÀr har sjuksköterskan en central roll dÄ de interagerar med förÀldrarna mer Àn nÄgon annan vÄrdpersonal. Tidigare forskning visar bland annat att förÀldrar till sjuka barn önskar mer stöd, vÀgledning och delaktighet genom de olika faserna i vÄrdprocessen. SyfteAtt beskriva förÀldrars erfarenhet av stöd frÄn sjuksköterskan dÄ deras barn behandlades för ett medfött hjÀrtfel. MetodSom metod anvÀndes kvalitativ intervjustudie. Totalt genomfördes sex intervjuer med förÀldrar till barn som behandlats för ett medfött hjÀrtfel dÄ de var i Äldrarna noll till tio Är.

<- FöregÄende sida 47 NÀsta sida ->