Denna studie syftar till att undersöka vilka tankar och erfarenheter som finns hos fem yrkeskategorier kring sambandet mellan barns sprÄkutveckling 0-6 Är, sprÄklig medvetenhet, kommande lÀs- och skrivutveckling, sprÄkbefrÀmjande metoder samt synen pÄ specialpedagogens roll. Undersökningen genomförs med hjÀlp av litteraturstudier och semistrukturerade intervjuer med Ätta respondenter, som arbetar med eller kring barn i förskoleÄlder. DÄ barns sprÄkutveckling ligger till grund för uppsatsens övriga avsnitt har vi valt att redogöra för densamma. Under studien framkom en samstÀmmighet mellan tidigare forskning och vÄra resultat vad det gÀller den sprÄkliga medvetenhetens betydelse för en god lÀs- och skrivutveckling. Dock rÄder oenighet om vad sprÄklig medvetenhet Àr.

Denna uppsats har kommit till för att undersöka vad som diskuterades inom Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb och Halmstads kooperativa kvinnogille under perioden 1911-1921. Folkbildningsforskningen har tenderat att utgÄ frÄn ett klassperspektiv, syftet Àr dÀrför att göra en undersökning dÀr tonvikten delas av ett genusperspektiv, som stora delar av tidigare forskning negligerat. Men ocksÄ ett klassperspektiv i jÀmförelsen mellan de tvÄ diskussionsklubbarna. Min studie utgÄr i huvudsak frÄn tvÄ antologier frÄn Mimer som mer eller mindre har ensamrÀtt pÄ folkbildningsforskningen i Sverige. Huvudslutsatsen som jag med denna studie kan göra Àr att genusstrukturer i samhÀllet kan likstÀllas med klasskillnader i frÄga om vilken betydelse de har för innehÄllet i diskussionsklubbarna..

Detta arbete handlar om pedagogers förhÄllningssÀtt till styrdokumenten samt arbetssÀtt för barns lÀs- och skrivutveckling i förskoleklassen och i skolans tidigaste Ärskurser. Arbetes problemprecisering Àr att undersöka hur olika pedagoger uppfattar, och arbetar efter, skolans styrdokuments riktlinjer för god lÀs- och skriv- undervisning. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna pÄ mÄnga sÀtt uppfyller styrdokumentens mÄlsÀttningar och intentioner men sjÀlva verkar de ej se detta samband. Genom intervjuer med verksamma pedagoger har det framkommit att det inte finns en ŽallenasaliggörandeŽ metod att arbeta utifrÄn nÀr barnen ska lÀra sig att lÀsa och skriva. Viktigt Àr att en god sprÄklig och fonologisk medvetenhet byggs upp hos barnen - för att de sedan utifrÄn den ska kunna knÀcka lÀs- och skrivkoden..

Följande studie fokuserar pÄ barns sprÄk-, lÀs-, och skrivutveckling i förskolan. Syftet med föreliggande studie Àr att med utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur personal i förskolan beskriver att de skapar möjligheter för barn att samspela i förhÄllande till olika aspekter som kan skapa förutsÀttningar för barns sprÄk-, lÀs-, och skrivutveckling. Studiens frÄgestÀllning Àr: Hur beskriver personal i förskolan att de arbetar med samspel för att skapa förutsÀttningar för barns sprÄk-, lÀs-, och skrivutveckling i förskolan? För att besvara studiens frÄgestÀllningar har vi analyserat insamlad empiri med utgÄngspunkt ur ett sociokulturellt perspektiv. Tidigare forskning tyder bland annat pÄ att pedagogerna Àr dem som skapar förutsÀttningar för att utveckla barns lÀs och skrivförmÄga.

Detta Àr en longitudinell studie om fyra elevers skrivutveckling. Studien har pÄgÄtt under elevernas sex första skolÄr. Syftet Àr att undersöka hur de kan utvecklas i sitt fria skrivande. Det har gjorts genom att studera elevernas texter, en frÄn varje Är. I denna textanalys har olika dimensioner studerats som funktion, disposition, sammanhang och sprÄk.Resultatet visar en process dÀr eleverna lÀr sig olika moment vid varierande tillfÀllen Àven om undervisningen ofta Àr lika för de flesta eleverna.

AbstractSyftet med denna studie Ă€r att undersöka om det Ă€r finns nĂ„gra skillnader mellan det elever skriver för hand och pĂ„ datorn. Eleverna vill hellre skriva sina skoluppgifter pĂ„ datorn och betyder det dĂ„ att eleverna utvecklar sitt skrivande, med att fĂ„ bĂ€ttre styckeindelning och fler rĂ€ttstavade ord? En annan aspekt som ocksĂ„ Ă€r viktig Ă€r om elevernas texter utvecklas nĂ€r de fĂ„r respons. Är det nĂ„gon skillnad mellan hur tjejer och killar skriver? Undersökningen Ă€r gjord i en högstadieskola i Ă„rskurs 9 under höstterminen 2009 och vĂ„rterminen 2010.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ur ett specialpedagogiskt perspektiv belysa metoder som syftar till att frÀmja sprÄkutveckling samt förebygga och möta lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi vill lyfta fram olika pedagogers tankar kring förebyggande insatser och samverkan i arbetet med barns sprÄkutveckling samt lÀs- och skrivinlÀrning. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om sprÄk-, lÀs- och skrivutveckling, samverkan och den specialpedagogiska rollen. Den empiriska delen utgörs av en kvalitativ undersökning som bygger pÄ halvstrukturerade intervjuer. MÄlgruppen har bestÄtt av pedagoger frÄn förskola, förskoleklass, skolÄr 1-2 samt specialpedagoger.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt specialpedagoger/speciallÀrare anvÀnder Screeningplanen i sin verksamhet samt om och i sÄ fall hur Screeningplanen har förÀndrat deras syn pÄ elevers lÀs- och skrivutveckling. Ett underliggande syfte Àr att undersöka vilka pedagogiska insatser som sÀtts in som trÀning och kompensation sÄ att skolan kan stötta eleven i sin lÀs- och skrivutveckling.Teori: LÀsning Àr produkten av avkodning och förstÄelse, L= A x F, dÀr A Àr avkodning och F Àr förstÄelse (Taube, 2007). Lundberg (2010) menar att detta Àr en förenklad syn pÄ lÀsning och menar att förutsÀttningen för lÀsning Àr att eleven Àr motiverad och har mental energi för att utveckla en god lÀsning. Ytterligare en viktig faktor tas dÀrför med i formeln, nÀmligen motivation (M): L= A x F x M. Jacobson (2006) menar att det finns olika faktorer till lÀs- och skrivsvÄrigheter; sprÄkliga faktorer, begÄvning, sociala och emotionella, mognad, hörsel och synnedsÀttningar, medicinska problem, neuropsykiatriska faktorer, brist pÄ lÀsövning och fo-nologiska faktorer.

Det har forskats mycket runt barns olika sÀtt att lÀra och hur de blir pÄverkade av miljön runt omkring dem och om hur pedagoger kan hjÀlpa till att göra inlÀrningen intressant. I forskningen har det ocksÄ kommit fram vikten av att undervisningsmiljön Àr stimulerande för att stödja en god sprÄkutveckling. Pedagogen skall vara den som förmedlar mÄnga olika möjligheter till aktiviteter, men skall Àven vara medveten om att lÀs- och skrivutvecklingen Àr viktigast. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilken uppfattning pedagoger har om hur man skapar en stimulerande miljö som utmanar elevers lÀs- och skrivutveckling. Studien syftar ocksÄ till att undersöka pedagogers sÀtt att ta vara pÄ och utveckla barns nyfikenhet och lust att lÀra och Àven hur pedagoger ser pÄ barns egna sÀtt att lÀra.

Alla elever har rÀtt till en individanpassad undervisning enligt de styrdokument som rÄder just nu. LÀraryrket Àr ett komplext yrke som bland annat innefattar att lÀrare mÄste ha kunskap om mÄnga olika metoder, teorier och strategier för att ett positivt lÀrande ska kunna ske för alla elever i grundskolan. Syftet med den föreliggande studien Àr att studera om en metod som ofta anvÀnds inom specialpedagogiken, kan anvÀndas i grundskolan inom lÀs-och skrivutveckling som en alternativ metod i undervisningen. Metoden heter Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation, vilket förkortas som TAKK. Bakgrunden i studien tar upp vad lÀrare mÄste arbeta med utifrÄn styrdokumenten, en förförstÄelse för hur barn och elever utvecklar lÀrande utifrÄn sociokulturella perspektiv samt alternativa strategier för att utveckla sprÄkkunskaper.

Jönsson, Malin och Pettersson, Jennie (2010) LÀs- och skrivutveckling. En studie om pedagogens roll i mötet med barn med sprÄk- och kommunikationsproblem (Reading and writing development. A study about the role of the educationalist in the meeting with children with language and communication problems.) Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. I vÄrt arbete vill vi lÀra oss mer om sprÄk- och kommunikationsproblem samt hur lÀs- och skrivutvecklingen hos dessa barn kan se ut. Vi vill Àven undersöka hur man kan individualisera för barn med sprÄk- och kommunikationsproblem samt vilka alternativa verktyg som finns att tillgÄ.

Syftet med denna studie var att beskriva och ge förstÄelse för lÀrares uppfattning om hur barn lÀr sig lÀsa och skriva. I vÄr bakgrund har vi anvÀnt oss av styrdokumenten. Vi har Àven anvÀnt oss av litteratur för att ta reda pÄ vilka teorier det finns om lÀs och skrivutveckling. Vi analyserades data frÄn ett antal lÀrares nulÀgesbeskrivningar som LuleÄ tekniska universitet och CMiT gjort. DÀrefter gjordes urvalet av de lÀrare som skulle ingÄ i undersökningen.

Syftet med arbetet var att undersöka om metoden ?Stor och liten bok? utvecklar elevens lÀs- och skrivförmÄga. Bakgrunden baseras till stor del av tidigare forskning kring lÀs- och skrivinlÀrning. Den tar Àven upp vikten av motivation vid inlÀrning, pedagogens roll samt varför kunskapen att lÀsa och skriva Àr viktig. Bakgrunden belyser olika lÀs- och skrivmetoder dÀr ?Stor och liten bok? har en central plats.

Denna studies syfte var att beskriva och analysera fem pedagogers erfarenheter och uppfattningar om de lÀs- och skrivutvecklingsmetoder som de anvÀnder i sitt arbete. VÄra frÄgestÀllningar var: Hur arbetar pedagogerna med lÀs- och skrivutveckling? Varför har pedagogerna valt detta arbetssÀtt? Vilka teoretiska utgÄngspunkter har metoderna? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med pedagoger som arbetar mot skolans tidigare Är i KronobergslÀn. Studiens resultat visade att pedagogerna anvÀnder sig av blandade metoder inom antingen det analytiska eller det syntetiska spektrat.

Syftet med min undersökning var att studera hur den skriftliga lÀrarresponsen i svenska upplevs av eleverna, vilken betydelse den har för elevernas sjÀlvbild och fortsatta skrivutveckling. För att fÄ sÄ bred bild som möjligt av fenomenet anvÀnde jag mig av kvalitativ intervju som metod. Jag intervjuade tolv elever pÄ gymnasiet med en spridning frÄn första till tredje Äret. Jag fann att eleverna vill ha respons pÄ sina texter. De lyfte fram den lÀrande funktionen och vikten av positiva kommentarer för det fortsatta skrivandet.