AbstractUppsatsen beskriver en studie av de yngre elevernas lÀrande pÄ en svensk skola i södra Spanien. Studien bygger pÄ observationer, intervjuer och diagnostiseringar. Studien har följande problemprecisering: Hur bedriver svensklÀraren lÀs- och skrivundervisningen och hur ser de yngre elevernas lÀrande ut relaterat till lÀrarens undervisning? Min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) genomfördes pÄ en svensk skola i södra Spanien under fem veckor. För att fÄ information om elevernas lÀs- och skrivförmÄga genomfördes observationer och intervjuer med en svensklÀrare och sex elever.

Den hÀr studien har tillkommit som ett examensarbete vid lÀrarprogrammet. Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att studera hur förskollÀrare beskriver sitt sÀtt att arbeta med barnens tidiga lÀs- och skrivutveckling. Tre intervjuer med förskollÀrare genomfördes och barn och pedagoger pÄ dessa förskolor observerades med hjÀlp av en filmkamera. Alla tre förskolorna arbetar pÄ ett medvetet sÀtt med barnens tidiga lÀs- och skrivutveckling, Àven om de inte har en direkt utvecklad arbetsmetod kring detta. Undersökningen visade att den sprÄkliga medvetenheten har betydelse för lÀs- och skrivinlÀrningen.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollÀrare tÀnker om barns lÀs- och skrivutveckling i förskola och förskoleklass. De frÄgestÀllningar som jag sökte svar pÄ var: hur tÀnker pedagogerna om barns lÀs- och skrivutveckling i förskolan och förskoleklassen samt hur beskriver de sitt arbete med lÀs- och skrivutveckling? Jag har utgÄtt frÄn en livsvÀrldsfenomenologisk ansats och anvÀnt mig av kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer som metod. Sju förskollÀrare intervjuades, fem förskollÀrare frÄn fyra förskolor och tvÄ förskollÀrare frÄn en förskoleklass. Resultatet av undersökningen visade att, förskolans roll har förÀndrats vad gÀller barns lÀs- och skrivutveckling.

Integreringen av sexÄringarna i skolverksamheten ökar, tillsammans med Ärskurs ett bildar de en gemensam klass. Rigmor Lindö skriver att upplÀgget för hur integreringen ser ut skiljer sig mellan skolor runt om i Sverige . Syftet med denna studie Àr att fÄ en bild av hur man vÀljer att integrera sexÄringarna inom ett rektorsomrÄde och hur de arbetar med barnens lÀs- och skrivutveckling, samt hur skolsituationen för barnen ser ut. För att fÄ reda pÄ syftet har vi anvÀnt oss av kvalitativa metoder, som kvalitativa forskningsintervjuer och deltagande observationer, precis som Steinar Kvale föresprÄkar . I denna studie har det deltagit fem pedagoger frÄn tvÄ olika skolor.

Denna uppsats handlar om skönlitteraturens betydelse för lĂ€s- och skrivutvecklingen. Det vi fann vara intressant att ta reda pĂ„ var om pedagogerna i förskolan och skolan har kunskap om varför skönlitteraturen Ă€r viktigt, om de anvĂ€nder sig av denna eventuella kunskap och i sĂ„ fall hur de gör detta. Åldersgruppen vi koncentrerar oss pĂ„ Ă€r barn frĂ„n förskolan till mellanstadiet. Vi har studerat vad forskningen om lĂ€s- och skrivutveckling sĂ€ger i Ă€mnet och genom enkĂ€ter undersökt vad pedagoger vet om varför skönlitteratur Ă€r bra för lĂ€s- och skrivutvecklingen samt hur de arbetar med det. Forskare har olika teorier om och modeller för lĂ€s- och skrivinlĂ€rning men alla Ă€r överens om skönlitteraturens betydelse för lĂ€s- och skrivutvecklingen.

Syftet med examensarbetet Àr att klargöra skrivteorier och definitioner för att försöka belysa den relation som finns mellan skrivundervisning och elevens skrivutveckling. Arbetets tyngdpunkt vilar pÄ en vÀl genomgÄngen litteraturstudie. I litteraturstudien behandlas tvÄ skilda inlÀrningsperspektiv och författares/forskares syn pÄ skrivprocessens olika delar. Ur ett klassrumsperspektiv försöker jag sedan se vilka konsekvenser ett genomtÀnkt didaktiskt handlande kan fÄ. Den empiriska delen som följer Àr en tillÀmpning pÄ litteraturstudien.

Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur förÀldrar och barn upplever de lÀs- och skrivaktiviteter som utförs i hemmen, samt att ta reda pÄ hur förÀldrarna upplever samarbetet med skolan betrÀffande de lÀs- och skrivuppgifter som skickas hem.I VetenskapsrÄdets (2006) text framhÄlls det att förÀldrar och skola har ett gemensamt ansvar betrÀffande barnets lÀs- och skrivutveckling. DÀrmed Àr det angelÀget att verksamma pedagoger i skolan fÄr kunskap om barns och förÀldrarnas upplevelser och hur förÀldrarna uppfattar samarbetet. Ett gott samarbete och en god relation mellan hem och skola gynnar barnets kunskapsutveckling.Inledningsvis presenteras en rad teorier, perspektiv och tidigare forskning betrÀffande barns möte med skriftsprÄket och dess inverkan pÄ barnets egna lÀs- och skrivutveckling. DÀrtill framhÄlls samarbetet mellan hem och skola, och dess betydelse för barnets egen kunskapsutveckling.Undersökningen genomfördes via kvalitativa gruppintervjuer, dÀr ett barn och en förÀlder ingick i varje grupp. Det resultat som framkom i studien visar att det förekommer nÄgon form av lÀs- och skrivaktiviteter i alla hem och tre fjÀrdedelar av informanterna upplever lÀs- och skrivaktiviteter som positiva.

BakgrundSkrivandet och lÀsning har stort inflytande pÄ högstadieelevers kognitiva utveckling. NÀr de lÀser mycket fÄr de tillrÀcklig kunskap för att de ska kunna skriva vidare. Under skrivprocessen lÀr de sig tillÀmpa strategier för att de ska kunna formulera sig. De blir mognare och smartare under denna process, dessutom kan de konstruera sitt sprÄksystem pÄ det hÀr sÀttet. FrÄn en holistisk syn blir inlÀrning av ett nytt sprÄk naturligare om eleverna fÄr trÀna pÄ sprÄket under autentiska förutsÀttningar.SyfteSyftet med studien Àr dels att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar av högstadieelevers skrivutveckling i Àmnet engelska, dess samspel med lÀsfÀrdighet och pÄverkan av de tvÄ pÄ elevers kognitiva utveckling.

Bakgrund:SprÄkforskare Àr idag eniga om att barn sÄ tidigt som möjligt bör möta skriftsprÄket. Vi vet att det i förskolan Àgnas mycket tid Ät lÀsning och sprÄklekar, men det sÀgs inte sÄ mycket om skrivning. LÀrarna i förskolan har inte ansett sig ha den kompetens som krÀvs för att lÀra barnen skriva. Skrivning och lÀsning hör ihop och utvecklas parallellt och vi vill belysa hur lÀrare i förskolan och skolan ser pÄ skrivning i förskolan. Vi menar att det Àr intressant för lÀrare i de olika verksamheterna att ta del av varandras synsÀtt gÀllande barns skrivutveckling.Syfte:Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare i förskola och skolans tidiga Är ser pÄ arbetet med barns skrivutveckling i förskolan.

LÀsning och skrivning Àr förmÄgor som Äterkommer i skolans alla Àmnen, inte bara i Àmnet svenska. DÀrför Àr det mycket viktigt att alla elever fÄr en god start pÄ sin lÀs- och skrivutveckling. För att kunna anpassa undervisningen till alla elevers individuella behov krÀvs fler Àn en utvecklingsmetod. Det innebÀr att en pedagog som enbart bedriver lÀs- och skrivutveckling efter en metod riskerar att inte nÄ fram till alla elever. Följden av det kan bli att dessa elever fÄr en anpassad undervisning hos speciallÀraren eller specialpedagogen pÄ skolan.

Syftet med min studie Àr att undersöka lÀsförstÄelsens utrymme i lÀrarens/ specialpedagogens lÀsundervisning. LÀsförstÄelse Àr en del i elevens lÀs- och skrivutveckling och Àr Àven en möjlighet för eleven att pÄverka sitt lÀrande bÄde i och utanför skolan. Metoden som har anvÀnts Àr kvalitativa semi strukturerade intervjuer med tre lÀrare och tvÄ specialpedagoger pÄ tvÄ F ? 6 skolor och en specialpedagog pÄ en 7 ? 9 skola. Skolorna Àr belÀgna inom samma kommun. Min personliga erfarenhet av lÀsförstÄelse har ocksÄ bidragit till studien. Resultatet visar att utrymmet för lÀsförstÄelseundervisning Àr stort i lÀsundervisningen, men specialpedagogens/lÀrarens kompetens i lÀs- och skrivutveckling inverkar pÄ hur vÀl detta utrymme tas till vara.  .

Studien syftar till att undersöka lÀrares kunskapssyn samt hur detta kan pÄverka valet av arbetssÀtt vid barns tidiga lÀs- och skrivutveckling. Kvalitativa intervjuer har anvÀnts för att fÄ en djupgÄende förstÄelse kring lÀrares kunskapssyn och arbetssÀtt. Resultatet visar pÄ att bÄde traditionella lÀs- och skrivmetoder och nya modeller finns representerade ute bland skolorna, dÀr Tragetons modell - att skriva sig till lÀsning Àr mest förekommande. Det pÄfallande resultatet i studien visar Àven att lÀrarna efterstrÀvar kontinuerlig utveckling inom lÀs- och skrivomrÄdet, nÄgot som de tillÀgnat sig genom att ta del varandras lÀrarkompetenser och perspektiv pÄ lÀrandet i form av pedagogiska caféer. Enligt studien verkar lÀrarnas egen kompetensbildning vara en förutsÀttning för att kunna uppdatera bÄde kunskap kring omrÄdet samt synen pÄ lÀrandet nÀr skolan mÄnga gÄnger vÀljer att spara pÄ kompetensutveckling trots att samhÀllet och skolan stÀndigt förÀndras..

Syftet med min undersökning Àr att studera vilken pÄverkan kamratrespons har vid bearbetning av gymnasieelevers texter, det vill sÀga huruvida texterna förÀndras efter kamratrespons eller inte. Jag har ocksÄ undersökt gymnasieelevers upplevelse av kamratrespons. FrÄgestÀllningarna har besvarats genom tvÄ datainsamlingsmetoder ? kvalitativa intervjuer med tre elever pÄ gymnasieskolan och textanalyser pÄ tre textversioner skrivna av de tre elever som intervjuades. Forskningen kring skrivprocessen och kamratrespons och dess pÄverkan pÄ elevers texter Àr inte sÀrskilt omfattande.

Studiens syfte var att ta reda pÄ hur fyra lÀrare arbetar med lÀs- och skrivinlÀrning med de elever som behöver lÀngre tid pÄ sig att erövra lÀs- och skrivkoden. Med i studien finns ocksÄ hur skolan som organisation hjÀlper och stöttar dessa elever. Studien Àr av en kvalitativ forskningsmetod dÀr intervjuer med lÀrarna har varit grunden till arbetet. Resultatet visar att lÀrarna anser att bokstavsinlÀrningen Àr den viktigaste delen för eleverna att kunna dÄ den Àr grunden för vidare lÀs- och skrivutveckling. Slutsatsen Àr att alla lÀrare anvÀnder sig av olika metoder i sin pedagogiska verksamhet vilket visar att utbudet Àr stort nÀr det gÀller att kunna skapa sin egen undervisningsmodell..

BAKGRUND:Vi har under vÄr utbildning insett betydelsen av att vi som pedagoger bÄde i förskolan och i skolanbesitter stora kunskaper nÀr det gÀller lÀs- och skrivutveckling. Som blivande pedagog i förskolan ochskolan kÀnner vi ocksÄ ett stort behov av att ha kunskaper om olika metoder sÄ att vi kan hjÀlpa ochförebygga barns lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har vi vÄr bakgrund skrivit vad tidigare forskning ocholika författare skriver om detta omrÄde som vi sedan försökt koppla till vÄr resultatdiskussion.SYFTE:Arbetet syftar till att ta reda pÄ hur de intervjuade pedagogerna motiverar och arbetar med lÀs- ochskrivutveckling. De frÄgestÀllningar vi har anvÀnt oss av Àr följande :? Vilken betydelse har lÀs- och skrivutvecklingen för enskilda barn enligt pedagoger?? Vilken betydelse antas motivation och uppmuntran ha?? Vad Àr gemensamt i pedagogers arbetssÀtt?METOD:Vi har valt metoden intervju som Àr en kvalitativ metod för att samla in material och valtfenomenografi som vÄr forsknings ansats för att ta reda pÄ respondenternas tankar.