Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder som anvÀnds i förskoleklassen och hur pedagogerna arbetar med dessa. Vi har Àven valt att fokusera pÄ pedagogernas medvetenhet gÀllande undervisningsteorier och metoder. Forskningsbakgrunden belyser olika lÀrandeteorier, lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder, nÀr man anses vara lÀskunnig samt kartlÀggning av elevernas utveckling. Metoderna som anvÀnts i genomförandet av undersökningen Àr observation och intervju. Resultatet visar att de undersökta informanterna ?plockar ut russinen? frÄn olika lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder för att gynna en positiv lÀs- och skrivutveckling.

Syftet med studien var att se hur pedagoger uppfattar att de anvĂ€nder sig av skönlitteratur i lĂ€s- och skrivutveckling. I den refererade litteraturen kan vi se hur viktigt det Ă€r att anvĂ€nda sig av skönlitteratur för att lĂ€ra eleverna lĂ€sa och skriva. Även förĂ€ldrarnas roll belystes och hur pedagogerna anvĂ€nde sig av bibliotek för att kunna erbjuda eleverna variation pĂ„ skönlitteratur. I den kvalitativa intervjun med halvstrukturerade frĂ„gor framkom det att pedagogerna anvĂ€nder sig av skönlitteratur men att det inte förekommer i den omfattning som man skulle önska för att eleverna ska utvecklas maximalt. Litteraturen tar upp en mĂ€ngd olika arbetssĂ€tt dĂ€r man kan anvĂ€nda skönlitteratur för att utveckla elevernas lĂ€sning och skrivning.

Föreliggande studie har till uppgift att bidra med kunskap om hur speciallĂ€rare/-­pedagoger  resonerar kring omrĂ„det datorstödda hjĂ€lpmedel i specialundervisningen, nĂ€r det gĂ€ller lĂ€s-­ och skrivutveckling och vad dessa resonemang kan antas leda till i undervisningen. Det empiriska materialet baserades pĂ„ kvalitativa intervjuer av semi-­strukturerad karaktĂ€r som har bearbetats genom diskursanalys. Resultaten visar att resonemangen kring omrĂ„det datorstödda hjĂ€lpmedel i specialundervisningen skiljer sig mycket Ă„t. Respondenterna redogjorde för fler för-­ Ă€n nackdelar med anvĂ€ndandet av datorstödda hjĂ€lpmedel i arbetet med lĂ€s-­ och skrivutveckling. Överlag Ă€r pedagogerna överens om att det Ă€r viktigt att hĂ„lla sig uppdaterad om forskning inom omrĂ„det men resultatet visar att det rĂ„der stora konflikter inom denna diskurs, vilket fĂ„r negativa följder pĂ„ kvalite?n i undervisningen.

Syftet med arbetet var att undersöka om kreativa arbetsmetoder kan inspirera elever i skrivandet. Vi avgrÀnsade oss till att arbeta med sagor, videofilm och Àmnet bild. Undersökningen genomfördes i en förstaklass med 18 elever under den verksamhetsförlagda utbildningen som varade i fem veckor. I undersökningen anvÀnde vi oss av bÄde kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkÀter och intervjuer. EnkÀterna besvarades av samtliga elever i klassen medan intervjun endast skedde med fyra elever.

Syftet med denna studie Àr att förstÄ vad en sprÄkstörning kan vara samt att ta reda pÄ vilka metoder man anvÀnder sig av pÄ en specifik sprÄkförskola och skola för att hjÀlpa barnen framÄt i sprÄk ? lÀs - och skrivutveckling. Jag anser det viktigt att belysa och sprida kunskap om detta, för att lÀttare kunna bemöta och individanpassa metoder för elever med sprÄkstörning. I denna empiriska undersökning har jag anvÀnt mig av intervjuer och observationer som metoder. Jag har intervjuat fyra pedagoger, tvÄ specialpedagoger och en logoped.De nio observationerna har utförts pÄ en sprÄkförskola, en Ärskurs ett, en Ärskurs tre samt i specialundervisning för elever med sprÄkstörning.

Studien syftar till att beskriva och diskutera lÀrares attityder och tankar kring skrivutveckling samt deras syn pÄ sin egen skrivundervisning. ForskningsfrÄgan lyder: Hur menar lÀrare, i grundskolans senare Är, att de arbetar med elevernas skrivutveckling? Vilka metoder anvÀnder de och hur motiverar lÀrarna dessa? ForskningsfrÄgan, som frÀmst har beskrivande ambitioner, besvaras genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fyra svensklÀrare frÄn en och samma skola. LÀrarnas svar kopplas sedan till utvald relevant litteratur gÀllande skrivutveckling. UtifrÄn vald litteratur redogör jag för inÄtriktat kontra utÄtriktat perspektiv pÄ skrivande, dialogisk och processorienterad undervisning, explicit skrivundervisning och genrepedagogik, respons och bedömning samt en kort redogörelse för skrivutveckling i lÀroplanen. Under kapitlet resultat och analys redogör jag först för huruvida diskursiva eller berÀttande texter Àr prioriterade i skrivundervisningen innan jag gÄr vidare med vilka metoder lÀrarna anser sig anvÀnda.

Syftet med den hÀr fallstudien var att fÄ en insikt i hur lÀrare uppfattar införandet av iPads i skolan samt hur lÀrare tÀnker kring undervisning utifrÄn iPads. Fokus har legat pÄ elevernas utveckling av skrivförmÄgan genom att det har undersökts pÄ vilket sÀtt elever anvÀnder iPads i skrivandet och hur lÀrarna stöttar eleverna i anvÀndandet. I studien togs det ett lÀrarperspektiv eftersom vad lÀrare kan göra för att frÀmja elevernas skrivutveckling Àr viktigt. I de flesta studier som presenteras i forskningsöversikten pÄpekas det hur viktigt lÀrarens roll Àr för elevers utveckling, och att det inte Àr de tekniska hjÀlpmedlen som ensamma utvecklar eleverna.För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har det i studien utförts en observation med efterföljande intervju. Resultatet frÄn de bÄda metoderna har sedan stÀllts mot forskning inom omrÄdet för att fÄ fram att det studerade fallet stÀmmer överens med forskningen med vissa avvikelser.

SammanfattningMed vÄr uppsats ville vi undersöka genrepedagogiken som fÄtt spridning i skolor över hela landet och som har uppmÀrksammats mycket i media. Genrepedagogiken Àr en metod som bland annat syftar till att utveckla elevers lÀs- och skrivförmÄga och Àr dÀrför intressant nÀr nya undersökningar visar att lÀsförmÄgan hos svenska mellanstadieelever sjunker. I denna uppsats undersöker vi den genrepedagogiska modellen, vad den gÄr ut pÄ och lÀrares erfarenheter av och uppfattningar om att arbeta genrepedagogiskt.Metoden som ligger till grund för vÄr studie Àr kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fem lÀrare frÄn tre större stÀder i olika delar av landet. I analys och resultatdelen presenterar vi vÄr empiri utefter fyra teman som svarar mot vÄra frÄgestÀllningar om lÀrares uppfattningar och erfarenheter.I vÄra resultat har vi fÄtt fram att lÀrarna genom ett genrepedagogiskt arbetssÀtt sett en positiv utveckling av elevernas skrivförmÄga och en ökad sprÄklig medvetenhet.

Studiens syfte Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för hur elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter erfar och upplever sin egen delaktighet nÀr det gÀller den egna lÀs- och skrivutvecklingen. Till vÄr hjÀlp har vi följande frÄgestÀllningar:? I vilken mÄn har eleverna kÀnt sig delaktiga i beslut som rör sin lÀs- och skrivutveckling och hur upplever eleverna de beslut som fattas?? Hur upplever eleverna den hjÀlp de har fÄtt inom klassens ram och eventuella extra insatser?? Vilka önskningar har eleverna gÀllande sin lÀs- och skrivundervisning? UtifrÄn en livsvÀrldsfenomenologisk ansats har vi försökt fÄ en förstÄelse för hur yngre elever upplever delaktighet. Det innebÀr att det varit intressant att ta del av var och en av dessa elevers livsvÀrld och lyssna till deras unika berÀttelser och upplevelser. Empirin har samlats in med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer.

Syftet var att ta reda pÄ hur sju unga vuxna personer med diagnosticerad dyslexi/specifika lÀs- och skrivsvÄrigheter upplevde de tekniska hjÀlpmedel som de anvÀnde under sin skoltid. En kvalitativ undersökning med samtalsintervjuer gjordes utifrÄn ett sociokulturellt och relationellt perspektiv. Personerna som blev intervjuade fick beskriva vilka program de anvÀnt och berÀtta hur de upplevde datorstöd och tekniska hjÀlpmedel. DÀrefter fick de beskriva vad de anser hade hjÀlpt dem bÀst i deras lÀsning och skrivning. Resultatet visade att informanternas socioekonomiska bakgrund speglade tidpunkten för deras diagnosticering.

Pedagog och elev tillbringar en stor del av sin tid i skolan, dÀrför ska denna tid kÀnnas meningsfull. För att uppfylla de riktlinjer som Àr samlade i lÀroplanen bör pedagogen göra sin undervisning variationsrik. Metoden som anvÀndes var kvalitativ och datainsamlingen skedde genom elva semistrukturerade intervjuer. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger varierar sin undervisning i lÀs- och skrivutveckling med utgÄngspunkt i gÀllande lÀroplan. LÀroplanens formuleringar innebÀr stora tolkningsmöjligheter och resultatet av undersökningen visar pÄ att pedagogerna arbetar utifrÄn sin egen tolkning.

SprÄkets betydelse för elevers lÀrande, utveckling och förmÄga att delta som aktiva samhÀllsmedborgare kan inte nog framhÄllas. För att stödja elever i deras skriftsprÄkliga utveckling behövs dÀrför lÀrare med kunskap om texters uppbyggnad i olika Àmnen men Àven med förmÄga att förmedla denna kunskap vidare till eleverna.Den aktuella studien presenterar en analys av elevtexter inom religionsÀmnet med fokus pÄ texttyp och skrivrörlighet. TvÄ analysmodeller nyttjades för detta ÀndamÄl. Analysmodell I anvÀndes för att söka efter vilka texttyper eleverna anvÀnde sig av i skrift. Den andra analysmodellen fokuserades pÄ hur eleverna formulerade sig i relation till ett ÀmnesinnehÄll, i detta arbete benÀmnt skrivrörlighet (Analysmodell II).Resultatet visade att eleverna anvÀnde ÄterberÀttande, berÀttande och diskuterande/argumenterande texttyper.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrÄgestÀllning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sÀgas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frÄgestÀllningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi belÀggas i logen? 2.

Syftet med uppsatsen var att anvÀnda yogafilosofi som perspektiv för att kunna förstÄ elevers berÀttelser om skola och stress. Sammanfattningsvis visar resultatet att elevers koncentrationsförmÄga skulle kunna förbÀttras avsevÀrt med hjÀlp av yoga kombinerat med ett gott förhÄllningssÀtt mellan lÀrare och elever..

Syfte: Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare och rektorer talar om den sammantagna skolsituationen inklusive utvecklingen av lÀsning och skrivning pÄ svenska sprÄket för nyanlÀnda elever, med fokus pÄ elevernas lÀs- och skrivutveckling, hur lÀrarnas och rektorernas tal om undervisningen för nyanlÀnda överensstÀmmer med hur undervisningen genomförs samt hur hinder och möjligheter beskrivs för de nyanlÀndas lÀs- och skrivutveckling i inkluderad klassrumsundervisning. Arbetet syftar Àven till att undersöka om lÀrares och rektorers tal om nyanlÀnda elever Àr uttryck för ett relationellt eller kategoriskt perspektiv pÄ svÄrigheter som eleverna möter.Teori: Vi har valt att utgÄ frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr sprÄket ses som en förutsÀttning för lÀrande i samspel med andra mÀnniskor. Vi anvÀnder oss av Perssons modell (1998, s. 33) dÀr man kan se pÄ specialpedagogik utifrÄn tvÄ synvinklar, nÀmligen ett relationellt perspektiv och ett kategoriskt perspektiv.Metod: VÄr studie Àr kvalitativ och vi har valt en ansats med inspiration frÄn etnografi. Empirin har samlats in genom observationer, intervjuer och skriftliga reflektioner frÄn lÀrare.Resultat: I resultatet framkommer att lÀrares och rektorers tal om undervisningen för nyanlÀnda elever till övervÀgande del överensstÀmmer med hur undervisningen genomförs pÄ de lektioner vi har observerat.