I denna studie har elevers Äsikter om det sociala mediet Facebook i svenskundervisningen studerats. Detta har skett genom en enkÀtundersökning med 88 elever och kompletterades med tvÄ intervjuer av elever med erfarenhet av mediet i undervisningen. Informanterna hade en delad instÀllning till Facebook som lÀrplattform och de problem som lyftes fram rörde sortering och intrÄng i privatlivet. En övervÀgande majoritet var dock positiva till arbetssÀttet om det bedrevs i mindre skala som enstaka kurser eller moment. Det gick Àven att se skillnader i Äsikter om och anvÀndandet av sociala medier ur ett Äldersperspektiv.

Idag lever vi i ett mÄngkulturellt samhÀlle dÀr mÄnga elever behÀrskar mer Àn ett sprÄk samt har olika kulturella bakgrunder. VÄrt syfte med arbetet Àr att synliggöra sambandet mellan elevers sprÄk och identitet. Vi har undersökt hur elever förhÄller sig till sin flersprÄkighet och hur den sociala miljön och interaktionen med andra individer kan pÄverka deras identitet. Vi har genomfört en enkÀtundersökning och kvalitativa intervjuer för att undersöka ovanstÄende. Under arbetets gÄng har vi blivit varse att mÄnga flersprÄkiga elever har ett positivt förhÄllningssÀtt till sin flersprÄkighet.

I denna studie görs en ansats i att analysera hur loggbok bidrar till elevers reflektioner. Studien genomförs i en hermeneutisk anda och bygger pÄ kvalitativ metod. Eleverna har i anslutning till en lektionsserie skrivit loggböcker utifrÄn frÄgor stÀllda i en lÄg grad av struktur. DÀr frÄgorna utgÄr frÄn en grundtanke vilken berör lÀrande. Alexanderssons och Deweys teorier om olika nivÄer och faser avseende reflektion ligger till grund för hur elevernas texter tolkas i olika nivÄer av reflektion.

Denna studie syftar till att undersöka maktrelationen mellan elever i idrottsundervisningen. Detta görs för att fÄ en bild av hur elevers interagerande skapar olika maktpositioner samt för att fÄ en bild av hur maktutövandet tar sig uttryck. Den första av de tvÄ frÄgestÀllningar som vi utgÄtt frÄn lyder: Vilka tekniker och strategier för maktutövande kommer till uttryck i elevernas interagerande med varandra under idrottslektionerna? Den andra frÄgestÀllningen Àr: Vilka olika roller, sÄ kallade subjektspositioner, skapas av eleverna i maktrelationen dem emellan?Som teoretisk bakgrund ligger bland annat Foucaults teori om makt. Med grund i denna har vi utgÄtt frÄn att idrottsanlÀggningen och idrottsundervisningen Àr en sÀrskild kontext som ger utrymme för vissa handlingar.

Syfte Syftet med denna studie Àr att undersöka om elevers vÀrderingarpÄverkar betygssÀttningen.FrÄgestÀllning Finns det ett samband mellan elevers vÀrderingar och lÀraresbetygssÀttning?Bakgrund: Tidigare forskning visar att betyg inte alltid sÀtts pÄ klaragrunder. Faktorer som felaktigt pÄverkar bedömningen vÀgsofta in och avgör vilket betyg som sÀtts pÄ en elev. Detta Àr ettrÀttssÀkerhetsproblem och bidrar till brister i likvÀrdighet inomden svenska skolan. Forskning bör dÀrför göras för att belysaolika faktorer som kan ligga till grund för felaktig bedömning.Metod: För att fÄ ett svar pÄ frÄgestÀllningen har ett experimentgenomförts.

This paper is about pupils choice of school..

Syftet med vÄr studie Àr att öka kunskapen om hur lÀrare arbetar med elevers tidigare erfarenheter kring lÀsning i sin undervisning samt hur hemmet pÄverkar elevers lÀsvanor. I vÄrt arbete har vi begrÀnsat oss till de yngre Äldrarna, det vill sÀga förskoleklass till Ärskurs tre. Vi har genomfört intervjuer pÄ tvÄ olika skolor med lÀrare som Àr verksamma i de aktuella Ärskurserna för att fÄ en inblick i deras tankegÄngar och resonemang kring Àmnet. Vi har Àven intervjuat elever i respektive lÀrares klass för att fÄ en bild av hur de upplever undervisningen kring lÀsning samt för att fÄ en inblick kring vilka lÀsvanor de har med sig hemifrÄn. Resultatet visar att lÀrarna inte medvetet tar reda pÄ elevernas tidigare erfarenheter.

Abstrakt Huvudsyftet med elevers skolgÄng Àr att förbereda barn och ungdomar för livets fortsatta utmaningar. Med Àmnet idrott och hÀlsa vill man enligt styrdokumenten hjÀlpa elever in pÄ en hÀlsosam livsstil och fÄ dem att bry sig om sin och andras hÀlsa livet ut (Skolverket, 2011). ?Skolan gÄr ut pÄ att barn och ungdomar skall lÀra sig saker och ting som Àr nödvÀndiga för att klara sig i livet och alla Àmnen bidrar till elevers lÀrande, eller med ett annat uttryck, bildning? (Annerstedt, 2007, s. 25).

Syften med studien Àr att undersöka vilka lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder verksamma lÀrare anvÀnder sig av samt vilken syn lÀrarna har pÄ lÀs- och skrivinlÀrning. VÄra frÄgestÀllningar berör Àven de faktorer som pÄverkar lÀs- och skrivinlÀrningsprocessen. Studien Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr fyra verksamma lÀrare har deltagit. Intervjuerna Àr gjorda i tre olika kommuner i södra Sverige. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder sig till största del av Phonics metoden men med inslag av andra metoder.

Syftet med studien Àr att utforska och förtydliga vad likvÀrdighet idag uppfattas som hos skolans huvudmÀn, rektorer och lÀrare, samt hur likvÀrdighet efterstrÀvas inom grundskolan. Det finns en önskan om att uppmÀrksamma en problematik med strÀvan efter minskade resultatskillnader mellan elever som verkar motsÀga likvÀrdighetsmÄlet att alla elever ska utvecklas sÄ lÄngt som möjligt.Studien har utförts i Linköpings kommun dÀr huvudmÀn, rektorer och lÀrare inom grundskolans högstadie har intervjuats. LikvÀrdighet definieras av respondenterna som att ge alla elever samma möjlighet och samma chans. Detta genom en lyckad skolgÄng för att nÄ kunskapskraven samt möjlighet till maximal utveckling. Resultaten visar att smÄ resultatskillnader mellan elever och mellan skolor inte efterstrÀvas, utan varje elevs maximala utveckling anses viktigare för likvÀrdigheten.

SammandragSyftet med den hÀr studien har varit att ta reda pÄ hur lÀrare förhÄller sig till dokumentation av elevers lÀrande, vad deras avsikt Àr och vem som gör störst vinst pÄ dokumentationen. Som bakgrund presenteras diskussionen kring dokumentation av elevers lÀrande, vad ska dokumenteras, vilka metoder kan man anvÀnda och varför ska man dokumentera. Studien Àr baserad pÄ en kvalitativ forskning i form av intervjuer med fem verksamma lÀrare.I studien har framkommit att det primÀra syftet med dokumentation Àr att frÀmja eleven och dess lÀrande. En god dokumentation anses av lÀrarna som en förutsÀttning för en bra individuell utvecklingsplan, IUP och detta blir ett effektivt verktyg för att utveckla sitt lÀrande. Det som dokumenteras Àr sÄvÀl direkta kunskaper som sociala hÀndelser.

Föreliggande uppsats har haft ett syfte som utgÄtt i att undersöka svenska elevers religiositet.  FrÄgor som berörts Àr huruvida elever Àr religiösa eller icke-religiösa, samt hur de ser pÄ sin egen religiositet. Uppsatsen har sökt att ta reda pÄ om socialt bakomliggande faktorer kan pÄverka elevers religiositet. Uppsatsen har Àven Àmnat ta reda pÄ hur elever ser pÄ skolans religionsundervisning i förhÄllande till sin egen religiositet eller icke-religiositet. Dessa frÄgestÀllningar har undersökts med hjÀlp av en kvantitativ enkÀtundersökning som gjorts i tre stycken 7-9 klasser i Kalmar stad. Studien visar att en majoritet av eleverna inte tror pÄ nÄgon sorts högre makt eller personlig Gud.

Efter vÄr första verksamhetsförlagda utbildning tog vi fasta pÄ uttrycket att eleverna ska tillsammans med andra (Lpf 94) ska utveckla sin förmÄga att ta initiativ, ansvar och kunna lösa problem. Syftet med vÄr studie var att undersöka vilka fördelar och nackdelar som ett styrt respektive mindre styrt grupparbetssÀtt har med avseende pÄ elevers uppfattning om delaktighet och lÀrande. Efter varje grupparbetssÀtt sÄ genomfördes en intervju med en grupprepresentant för varje grupp. Intervjusvaren visade att elevernas uppfattning Àr att de lÀrt sig mest i det mindre styrda gerupparbetssÀttet. DÀr kÀnde eleverna att de ocksÄ varit mest delaktiga..

Arbetets syfte Àr att efter en genomgÄng av den hÀr relevanta litteraturen studera hur lÀrare ser pÄ undervisnings inre miljöer. Vad har social kommunikation samt praktiska och pedagogiska verksamheter i skolan för betydelse för elevers lÀrande och allsidiga utveckling? Hur bedrivs de? Först refererar jag till nÄgra kÀnda teorier om hur barn lÀr sig sedan tar jag upp hur ser det ut i verkligheten, om skolans roll och undervisningsmetoder. Litteraturen tar upp samspelet mellan elevers konkreta handling i praktiska, pedagogiska och sociala samanhang, sÄsom i lek, dramatisering, studieresor, temadagar och utanför skolan aktiviteter. Litteraturen berör ocksÄ hur elevers förstÄelse för ÀmnesinnehÄll, lÀrande samt harmonisk utveckling pÄverkas aktivt av sÄdana sammanhang.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse den sociala miljön pÄ olika platser i skolan har för elevers erfarenheter av dessa. Den sociala miljön Àr en miljö som i denna uppsats bestÄr av den fysiska miljön pÄ en plats, mÀnniskors interaktion med denna fysiska miljö, men ocksÄ mÀnniskors interaktion med varandra. I undersökningen har vi vÀnt oss till högstadieelever i Ärskurs sju och nio pÄ en F-9 (frÄn förskola till Ärskurs nio) skola i en mellanstor kommun i södra Sverige.I detta examensarbete har vi valt att anvÀnda en visuell metod, kallad fotoelicitering dÀr eleverna fÄtt fotografera med hjÀlp av sina mobilkameror platser i skolan de har positiva eller negativa erfarenheter av. Dessa foton har sedan utgjort grunden för ett samtal med eleverna, enskilt.Resultatet av denna studie visar att eleverna anser att den sociala miljön pÄ en plats har betydelse för deras positiva eller negativa erfarenheter av denna plats. Resultatet pekar pÄ att erfarenheterna av en plats beror pÄ situation och vilka mÀnniskor som vistas pÄ platsen samtidigt.