Elevers läsvanor och tidigare erfarenheter i undervisningen
Syftet med vår studie är att öka kunskapen om hur lärare arbetar med elevers tidigare erfarenheter kring läsning i sin undervisning samt hur hemmet påverkar elevers läsvanor. I vårt arbete har vi begränsat oss till de yngre åldrarna, det vill säga förskoleklass till årskurs tre. Vi har genomfört intervjuer på två olika skolor med lärare som är verksamma i de aktuella årskurserna för att få en inblick i deras tankegångar och resonemang kring ämnet. Vi har även intervjuat elever i respektive lärares klass för att få en bild av hur de upplever undervisningen kring läsning samt för att få en inblick kring vilka läsvanor de har med sig hemifrån. Resultatet visar att lärarna inte medvetet tar reda på elevernas tidigare erfarenheter. Resultatet visar även att elevernas sociokulturella bakgrund påverkar deras läsvanor samt inställning till läsning. Enligt skollagen (2010) ska skolan verka kompensatorisk för de elever som har behovet men om lärarna inte har kunskap om elevernas tidigare erfarenheter blir detta en omöjlighet. Slutsatsen är att lärarna inte aktivt tar reda på sina elevers tidigare erfarenheter vilket våra styrdokument kräver. Genom att ha kunskap om elevernas erfarenheter och intressen kring läsning kan lärarna matcha elevernas repertoarer så att alla elever utvecklar sitt läsande genom att möta för dem betydelsefulla böcker som de kan relatera till. För att väcka ett läsintresse bör läraren ha kunskap om elevernas erfarenheter annars blir det lätt en icke-matchning. Böckerna eleverna får möta förefaller då som ointressanta för dem då de inte kan relatera det de läser till sin egen värld.