Elevers religiositet
En studie i årskurs 7-9
Föreliggande uppsats har haft ett syfte som utgått i att undersöka svenska elevers religiositet. Frågor som berörts är huruvida elever är religiösa eller icke-religiösa, samt hur de ser på sin egen religiositet. Uppsatsen har sökt att ta reda på om socialt bakomliggande faktorer kan påverka elevers religiositet. Uppsatsen har även ämnat ta reda på hur elever ser på skolans religionsundervisning i förhållande till sin egen religiositet eller icke-religiositet. Dessa frågeställningar har undersökts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning som gjorts i tre stycken 7-9 klasser i Kalmar stad. Studien visar att en majoritet av eleverna inte tror på någon sorts högre makt eller personlig Gud. De ser sig inte heller som religiösa. Resultatet visar också att de flesta elever inte besöker kyrkobyggnader för gudstjänst, något som skulle kunna bekräfta en sekularisering av den svenska skolan. När det gäller huruvida elever påverkas av socialt bakomliggande faktorer, så visar resultatet att föräldrar till de elever som ser sig som icke-religiösa, även de är icke-religiösa. Det framkommer också att många elever påverkas av sina vänner när de tar ställning gällande sin egen religiositet. Utifrån resultatet går det även att utläsa att det är svårt att se om elever påverkas av sin egen religiositet när det gäller skolans religionsundervisning. Det går dock att utläsa att en majoritet av eleverna vill ha en bred och vitt omspännande religionsundervisning. Utifrån uppsatsens resultat kan man tolka att McGuires (2002) teori kring socialisation ? att elever påverkas av sin uppväxt ? bekräftas. Det går vidare att se att elevers förväntningar eller önskningar på religionsundervisningen till viss del överensstämmer med Lpo 11:s upplägg av religionsundervisningen.