Bedömning kan stödja och utveckla elevers lÀrande om informationen frÄn bedömningen anvÀnds för att förÀndra och anpassa undervisningen. Bedömningen anvÀnds dÄ framÄtsyftande, formativt. Syftet med studien var att fÄ en bild av hur elever i Ärskurs 4-6 uppfattar bedömning samt att sÀtta detta i relation till hur lÀrare uppfattar sin bedömningspraktik. Metoderna var elev- och lÀrarenkÀter, semistrukturerade gruppintervjuer samt klassrumsobservationer. Resultatet visade att majoriteten av eleverna förknippade bedömning med prov och lÀxförhör, vilka bedöms genom summativa metoder, till skillnad frÄn lÀrarna som upplevde sin bedömningspraktik som övervÀgande formativ.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att ta reda pÄ om alla mÀnniskor har samma möjligheter att tillÀgna sig sprÄk. Jag har velat ta upp olika teorier om hur man lÀr sig ett sprÄk samt att redogöra för individuella skillnader vid sprÄkinlÀrning. Jag vill Àven undersöka elevers och lÀrares attityder till Àmnet grundsprÄk och se om eleverna pÄverkades av att de inte fÄr betyg i Àmnet grundsprÄk. En stor del grundar sig pÄ litteraturstudier men jag har Àven en undersökande del dÀr jag via enkÀter undersökt elevers och lÀrares tankar om grundsprÄk. Genom mitt arbete har jag dragit slutsatsen att alla inte har lika lÀtt för att lÀra sig sprÄk.

Den hÀr uppsatsen behandlar elevers erfarenheter av och förhÄllningssÀtt till bedömningsuppgifter i skolÄr fyra. Undersökningen har varit förlagd pÄ en mellanstor skola i södra Sverige. Vi Àmnar med studien fÄ en ökad förstÄelse för elevers uppfattning om bedömningsuppgifternas syfte, elevernas medvetenhet om bedömningsuppgifter samt arbetsprocessen kring bedömningsuppgifter. Vi har anvÀnt oss av Vygotskijs sociokulturella teorier och studiens tidigare forskning som redskap för att tolka och analysera vÄra intervjusvar. Undersökningen har sÄledes genomförts med kvalitativ metod.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ hur verksamma specialpedagoger arbetar för att frÀmja utvecklingen hos elever som har lÀs- och ksrivsvÄrigheter. Jag vill undersöka vad specialpedagoger anser Àr ett frÀmjande arbetssÀtt och hur de arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter för att dessa elever ska kunna klara av sin skolgÄng. För att undersöka mitt syfte med arbetet valde jag att intervjua tre verksamma specialpedagoger som har kunskap om lÀs- och skrivsvÄrigheter.Resultatet av min undersökning visar att pedagoger anser att arbetet med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter Àr en utmaning men Àven bÄde intressant och roligt nÀr arbetet visar resultat. Undersökningen pekar pÄ att pedagogernas frÀmjande arbetssÀtt Àr individuellt och beroende pÄ elevens behov. De visar att det Àr viktigt att arbeta pÄ ett varierat sÀtt och anvÀnda sig av olika hjÀlpmelel och metoder i undervisning med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter.

UtifrÄn en rapport gjord av Skolverket, rörande de nationella proven, har vi valt att i denna uppsats specifikt undersöka de nationella provet i svenska B pÄ gymnasiet. VÄra huvudsakliga frÄgor i uppsatsen behandlar gymnasielÀrares och gymnasieelevers olika instÀllningar och attityder till provet. Vi vÀljer Àven att vidare i undersökningen koppla samman anvÀndarperspektivet genom en diskussion utifrÄn kunskapssyn och olika lÀroplansmodeller. Undersökningen grundar sig i en kvantitativ enkÀtstudie och en kvantitativ intervju och i sin helhet bör den betraktas som en pilotstudie. Sammanfattningsvis visar undersökningen att det rÄder en uttryckligt positiv instÀllning till de nationella provet i svenska B bland lÀrare och elever. GÀllande resonemanget kring kunskapssynen verkar eleverna i vÄr undersökning fortfarande ha en behaviouristisk syn pÄ kunskap, trots att det nationella proven Àr utformade för att pröva en mer djupstrukturell kunskap.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om IKT kan vara ett verktyg för att utveckla elevers begreppsliga och kommunikativa förmÄgor, hÀr tillÀmpat pÄ det centrala innehÄllet geometri Är 4-6.Teori: Studiens avsikt Àr att utforska om IKT kan vara ett verktyg för att utveckla elevers förstÄelse av geometriska begrepp och dÀrigenom utveckla kvalitén i deras kommunikation. IKT utgör i det hÀr arbetet dels ett verktyg för att synliggöra pÄ vilka skilda sÀtt elever uppfattar geometriska begrepp, dels hur man frÄn deras individuella uppfattningar kan utveckla begreppsförstÄelsen och dÀrmed kvalitén i kommunikationen.. Variationsteorin Àr den lÀrandeteorin som utgör referensram för elevers lÀrande i den hÀr studien. Metod: Eftersom studiens avsikt var att jag tillsammans med tre kollegor skulle studera vÄr egen praktik valdes aktionsforskning med observation som metod. Det innebar att vi kunde planera, reflektera, dra slutsatser och planera för en ny aktion.

I min uppsats har jag undersökt hur lÀrares undervisning om avdunstning pÄ partikelnivÄ pÄverkar elevernas uppfattningar av fenomenet. Undersökningen genomfördes i fem niondeklasser i Etiopien.Som teoretisk grund har jag utgÄtt frÄn fenomenografin och variationsteorins perspektiv ? i vilka man utgÄr frÄn att lÀrande Àr synonymt med förÀndring i mÀnniskors sÀtt att erfara vÀrlden. Enligt dessa teorier Àr variation av perspektiv och aspekter av det aktuella objektet avgörande för vilket lÀrande som kan ske.Studier om elevers uppfattningar om avdunstning pÄ mikroskopisk nivÄ visar att partikelbegreppet Àr viktigt för elevers förstÄelse för avdunstning. Elever vet ofta att materia Àr uppbyggt av partiklar men inte hur de ska förklara det, de Àger inte partikelbegreppet.Med hjÀlp av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer före och efter undervisningssituationen tog jag reda pÄ hur elevernas uppfattningar förÀndrades av lektionen.

Elevers möte med skolan innebÀr ett möte med ett brett innehÄll som innefattar en uppsjö av olika sÀtt att anvÀnda sprÄk. Denna variation i sprÄkande har inte alltid visat sig vara tydligt uttalat för eleven. En hel del forskning har riktats mot undersökning av de texter elever möter och de sprÄkliga praktiker som kringligger texterna. NÀr det dÀremot kommer till elevens uppfattningar av texter har forskningen visat sig vara begrÀnsad; detta gÀller i synnerhet skrivande i olika genrer. Syftet med uppsatsen Àr sÄledes att öka förstÄelse inom omrÄdet.I studien intervjuades 12 elever i Ärskurs 5 om deras uppfattningar av skrivande.

Detta arbete Àr en variationsteoretisk studie i hur elevers lÀrande i naturvetenskap pÄverkas av undervisningens utformning. En sÄ kallad ?learning study? utfördes med tvÄ grupper ur en femteklass. Grupperna undervisades i tvÄ omgÄngar med utvÀrdering och utveckling av undervisningsmaterialet mellan. Elevernas för- och efterförstÄelse kartlades med hjÀlp av intervjuer och grupperna jÀmfördes med avsikt att undersöka hur de olika undervisningstillfÀllenas utformning pÄverkade elevernas lÀrande.

Syftet med detta produktionsarbete Àr att genom intervjuer med elever utveckla förstÄelsen för och undersöka elevers uppfattningar om formativ bedömning i matematik i Är 5. För att undersöka elevers uppfattning om formativ bedömning i matematik har tre frÄgestÀllningar besvarats: hur eleverna uppfattar olika aspekter (sÄsom var eleverna Àr i sitt lÀrande, var de ska och hur de ska komma dit) av formativ bedömning i matematik, hur eleverna uppfattar att formativ bedömning anvÀnds och kan anvÀndas i matematik samt hur eleverna uppfattar sjÀlvbedömning och kamratbedömning i matematik. I syfte att besvara detta har kvalitativa intervjuer med elever i Är 5 genomförts för att samla in material och bearbetning samt analys av insamlat material har genomförts med inspiration frÄn den fenomenografiska metodansatsen.Det som resultatet sammanfattningsvis belyser  Àr att elevers uppfattningar angÄende om var eleverna Àr i sitt lÀrande tenderar att vara resultatorienterade, samtidigt som elevernas uppfattningar om hur lÀraren vet var eleverna Àr i sitt lÀrande Àr mer processorienterade. GenomgÄngar och individanpassat arbetsmaterial uppfattas av eleverna som tillfÀllen dÄ flera av Wiliam och Thompsons (2008) nyckelprocesser och  strategier kan synliggöras. AngÄende hur eleverna uppfattar att formativ bedömning anvÀnds och kan anvÀndas i matematikundervisningen visar resultatet bland annat att eleverna vill ha Äterkoppling som kan relateras till  Wiliam och Thompsons tre nyckelprocesser, det vill sÀga (a) vad eleven ska strÀva efter, (b) faststÀlla var eleven Àr i sitt lÀrande och (c) vad som behövs för att komma dit, samt Hattie och Timperleys (2007) tre frÄgor som kÀnnetecknar framÄtsyftande Äterkoppling.

Jag har, i mitt arbete, valt att titta pÄ elevers tankesÀtt och val av strategier i huvudrÀkning, sett ur ett sociokulturellt perspektiv, för att se hur det stÄr till med huvudrÀkningen hos dagens elever. HuvudrÀkning kan ses som en av grundpelarna inom matematiken. HÀr gÀller det att lösa uppgifter i huvudet, utan nÄgra hjÀlpmedel. För göra detta behöver vi ha tillgÄng till olika strategier, som kan hjÀlpa oss att vÀlja tillvÀgagÄngssÀtt efter behov. HÀr har vi mer frihet att vÀlja hur vi ska lösa uppgiften Àn om vi anvÀnder oss av traditionella algoritmer.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilka uppfattningar elever och lÀrare har kring matematik. För att finna svar pÄ syftet anvÀndes följande frÄgestÀllningar: Vad Àr matematik för elever? Vad Àr matematik för lÀrare? Hur kan elevers och lÀrares uppfattningar om vad matematik Àr tÀnkas pÄverka lÀrares undervisning och elevers lÀrande? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna anvÀndes en litteraturstudie och en empirisk studie. Uppsatsen innehÄller tvÄ huvuddelar, en litteraturstudie och en empirisk studie. Litteraturstudien presenterar tidigare forskning om vad elever och lÀrare uppfattar som matematik samt hur skolmatematiken ser ut och hur undervisningen i dagens skola bedrivs.

Syftet med detta arbete var att undersöka elevers attityder till lÀsning samt att titta pÄ skillnader och/eller likheter i attityd i förhÄllande till Älder och kön. VÄr studie byggde pÄ en kvantitativ undersökning och resultatet baserades pÄ en enkÀtundersökning som genomfördes i tvÄ skolor i en kommun i Norrlands inland under hösten 2006. FrÄn varje skola valdes en klass i skolÄr 6 och en klass i skolÄr 8 ut. Resultatet visade pÄ att det fanns en viss skillnad i attityd mellan pojkar och flickor samt mellan skolÄr 6 och skolÄr 8 eftersom pojkar i skolÄr 8 hade en nÄgot mer negativ attityd till lÀsning Àn de övriga urvalsgrupperna..

Denna uppsats undersöker vad lÀrare och pedagogisk personal pÄ historiska institutioner tÀnker om elevers studiebesök pÄ platser med historisk anknytning. Dessutom undersöker vi huruvida historiska studiebesök kan frÀmja elevernas historiemedvetande utifrÄn teorin om historiemedvetandets fem processer. UtifrÄn intervjuer med lÀrare pÄ högstadieskolor sÄvÀl som pedagogisk personal pÄ historiska besöksmÄl har vi funnit att det finns tydliga vÀrden i att göra historiska studiebesök samt vissa problem och hinder. Utöver detta har vi funnit att elevers historiemedvetande under vissa förutsÀttning kan frÀmjas av att de fÄr göra dylika besök..

Denna studie syftar till att undersöka korrelationen mellan perception av tonhöjd och fonologisk medvetenhet hos barn i förskoleklass. Den undersöker ocksÄ genom en interventionsstudie, med drag Ät aktionsforskning, huruvida detta samband kan stÀrkas av regelbundna övningar i tonhöjd under sju veckor. Idén till studien kommer ur en vilja att undersöka hur musik kan anvÀndas sprÄkutvecklande, för att kunna skapa varierande lÀrmiljöer. 19 barn ingick i interventionsgruppen och 18 barn pÄ samma skola bildade jÀmförelsegrupp. I varje klass undervisar tvÄ lÀrare; dessa, samt skolans musiklÀrare, var involverade i interventionen.