Syftet med detta arbete var att undersöka elevers uppfattning om grupparbete i matematik. Vikten av att prova olika arbetssÀtt och arbetsformer kan man lÀsa i Lpo94. Undersökningen genomfördes under sju veckor i en Ärkurs 9 med 24 elever. Eleverna har jobbat i grupper om fyra stycken tvÄ gÄnger i veckan. De har anvÀnt sig av sina egna matematikböcker.

Syftet med detta arbete Àr att belysa elevers förhÄllningssÀtt till IKT i undervisningen, och lÀrarnas förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av IKT som verktyg i undervisningen.Vi har i vÄrt arbete tillfrÄgat 110 elever om deras erfarenheter, intressen och förhÄllningssÀtt till IKT. Vi har Àven genomfört fyra intervjuer med lÀrare för att kunna uttyda hur lÀrarna ser pÄ IKT som verktyg i sin undervisning. Vi har anvÀnt oss av enkÀtundersökning till eleverna i Ärskurserna tre till sex och de intervjuade lÀrarna arbetar i de aktuella Ärskurserna.För att nÄ fram till vÄrt resultat har vi byggt undersökningen pÄ tre ?grundstenar?, som vi anser, kan ha betydelse för elevers och lÀrares förhÄllningssÀtt till IKT. Dessa ?grundstenar? har vi sedan utvecklat till teman, som i sin tur ligger till grund för bÄde enkÀtundersökningen och intervjufrÄgorna.

Mitt syfte med arbetet var att ta reda pÄ hur elever tÀnker och lÀr nÀr de löser olika matematikuppgifter. För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag valt att anvÀnda mig av litteraturstudier och empiriska studier. Jag har valt att utgÄ frÄn elevernas resonemang i mina tolkningar av hur elever tÀnker och lÀr. Ett resultat av min undersökning Àr att elevens sociala samspel med andra elever och lÀrare har stor betydelse för elevens lÀrande. Mitt resultat har stöd i Vygotskys begrepp Žden nÀrmaste utvecklingszonenŽ..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur studenter, elever och pedagoger ser pÄ lÀrande och ungdomskultur i relation till datorspel, i synnerhet spelet World of Warcraft. Detta undersöks utifrÄn frÄgorna kan WoW pÄverka utövande studenters/elevers lÀrande? GÄr WoW anvÀnda som ett lÀrandeverktyg? GÄr det anvÀnda datorspel i undervisningen? Och hur arbetas det med att framhÀva dagens ungdomskulturer i skolan? Den undersökningsmetod som anvÀnds Àr halvstrukturerade intervjuer dÀr studenter, elever och pedagoger redogör för den inverkan spelet (WoW) har pÄ deras/deras elevers lÀrande. Dessutom redogör de för sina Äsikter kring anvÀndandet av datorspel i undervisningen. Sammanlagt deltar tvÄ pedagoger, fyra studenter och tvÄ elever i studien.

Syftet med vĂ„r uppsats Ă€r att studera hur pedagoger tĂ€nker kring elevers sjĂ€lvtillit som en del av skolans verksamhet. Vi har lagt fokus pĂ„ att studera pedagogers syn pĂ„ vikten av en god sjĂ€lvtillit, hur arbetet med att stĂ€rka den gĂ„r till samt deras egen roll i det arbetet.I avsnittet Teori & Tidigare forskninghar vi tagit upp vad nĂ„gra forskare och författare tidigare belyst inom Ă€mnesomrĂ„det. Vi har behandlat Ă€mnet utifrĂ„n ett individuellt-, grupp- och pedagogperspektiv. Den metod vi valt för att genomföra vĂ„r empiriska studie Ă€r kvalitativa intervjuer kompletterade med öppna observationer, vi har intervjuat och observerat Ă„tta pedagoger verksamma i grundskolans Ă„r 1-3.UtifrĂ„n empirin har vi kommit fram till att sjĂ€lvtilliten Ă€r av stor viktför sĂ„vĂ€l vĂ€lmĂ„endet som kunskapsinhĂ€mtningen. Ämnet har visat sig vara en komplex frĂ„ga dĂ€r metoder för att arbeta med att stĂ€rka elevers sjĂ€lvtillit skiljer sig Ă„t, varav vi har dragit slutsatsen att pedagogen och dennes förhĂ„llningssĂ€tt Ă€r av stor betydelse i barns och ungdomars utveckling..

VÄrt syfte var att undersöka nÄgra lÀrares tankar om hur det Àr att tillmötesgÄ elevers behov i en context prÀglad av olika kunskapsnivÄer. Vi lyssnade genom semi-structurerade intervjuer pÄ erfarna lÀrare och analyserade deras olika sÀtt att nÀrma sig klassrum innehÄllandes olika kunskapsnivÄer. Vi intervjuade tre engelsk lÀrare frÄn ett högstadium och fyra lÀrare frÄn en gymnasie skola. VÄra iakttagelser visar att varierad undervisning Àr det bÀsta sÀttet att möta alla elevers behov och att det Àr nödvÀndigt att ha extra material till bÄde avancerade elever och svagare elever. VÄra intervjuer framhÀvde ocksÄ vikten av kontinuerlig bedömning och behovet att individualisera sÄ mycket som möjligt .

Studien syftar Àven till att konkretisera om bilden som pedagogiskt hjÀlpmedel stimulerar lÀs- och skrivinlÀrningen. VÄr uppsats behandlar bildens betydelse för barn/elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Med bildens betydelse menar vi hur den pÄverkar den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen. Vi undersöker vad forskningen sÀger i Àmnet och vidare hur det ser ut i dagens verksamhet. SÄsom skolans verksamhet ser ut Àr det i sjÀlva verket en viktig förutsÀttning för individuell framgÄng att man tidigt har sprÄket i sin makt ? muntligt och skriftligt sprÄk, lÀrande och identitetsutveckling Àr nÀra förknippade.

I denna undersökning prövas hypotesen att praktiska övningar bidrar till att elever blir bÀttre pÄ att lösa mer omfattande matematiska uppgifter och att dessa övningar Àven bidrar till att förbÀttra elevers uppfattning om matematik. Undersökningen genomfördes i grundskolans Är sex med hjÀlp av en serie praktiska övningstillfÀllen. Vid de praktiska övningstillfÀllena fick eleverna möjlighet att anvÀnda sina matematikkunskaper för att lösa matematiska problem praktiskt, istÀllet för att enbart rÀkna i matematikboken, och med hjÀlp av detta fÄ en förklaring pÄ vad matematiken faktiskt kan anvÀndas till. För att undersöka om eleverna blivit bÀttre pÄ att lösa mer omfattande matematiska uppgifter efter de praktiska övningstillfÀllena anvÀndes ett kunskapsprov och för att undersöka deras uppfattning om matematiken anvÀndes en enkÀtundersökning. Resultatet av undersökningen pekar pÄ att vissa signifikanta skillnader uppkommit i elevernas kunskaper att lösa matematiska uppgifter dÄ de praktiska övningstillfÀllena genomförts.

Syftet var att kartlÀgga skolÄr 7-9 lÀrares uppfattningar om vilka möjligheter de ansÄg sig ha för att kunna ta hÀnsyn till elevers olika förutsÀttningar och behov i undervisningen. Vidare var syftet att studera lÀrares uppfattningar om vilka begrÀnsningar som de upplevde i frÄga om att ta hÀnsyn till elevers olika förutsÀttningar och behov i undervisningen. Vi ville se om det förekom nÄgra skillnader beroende pÄ lÀrarnas bakgrund. För att besvara vÄrt syfte har vi genomfört en enkÀtundersökning. Undersökningsgruppen utgjordes av 95 högstadielÀrare pÄ kommunala skolor i en stad i Mellansverige.

The aim of the study is to investigate how a teacher uses multimodal resources with an interactive whiteboard while teaching reading and writing. The aim is also to investigate what view the teacher has on using an interactive whiteboard while teaching reading and writing. Video-recorded observations and audio-recorded interviews are the methods used to collect data. The analysis was performed from a multimodal perspective and is also inspired by interaction analysis. The result of the analysis showed that the teacher uses several multimodal sign systems in combination with those found on the interactive whiteboard.

Detta arbete syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r kopplingen mellan elevers l?sf?rm?ga och textprobleml?sningsf?rm?ga. Textproblem utg?r ofta kopplingen mellan matematiken och verkliga situationer, n?got som har potential att g?ra matematiken meningsfull f?r eleverna. Trots detta finns brister i elevers f?rm?ga att f?rst? och l?sa textproblem, vilket vi misst?nker kan vara ett resultat av bristande l?sf?rm?ga.

Denna litteraturstudie gjordes i syfte att belysa vad som har betydelse för att ett lÀrande ska frÀmjas i skolan med diskussioner och samtal i fokus. Genom att studera tidigare forskning angÄende dialog i klassrummet syftade denna studie till att besvara konversationens betydelse för elevers lÀrande. I denna systematiska litteraturstudie kopplades ett sociokulturellt perspektiv in för att undersöka vad som har betydelse för att samtal ska vara till hjÀlp för elevers lÀrande. I resultatet kom flera olika faktorer fram som var frÀmjande för elevers lÀrande i samtal och diskussioner. Betydelsen av deliberativa samtal visades vara olika efter de studier som undersöktes, dÀr betydelsen visades vara antingen positiv eller resultatlös.

Mitt syfte med arbetet var att beskriva, analysera och förstÄ elevers tankar om samverkan mellan hem och skola. För att ta reda pÄ detta har jag utfört kvalitativa intervjuer, dÀr jag har tillÀmpat en hermeneutisk ansats. För att fÄnga informationen vid intervjuerna valde jag att spela in dem med diktafon, dessa intervjuer skrev jag sedan ner för att kunna arbeta med dem. Arbetet har fokuserat pÄ eleverna och deras tankar om samverkan. De medverkande eleverna i undersökningen var mellan sju och nio Är.

Detta arbete undersöker vad de lÀrare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angÄende respons pÄ elevers skriftliga arbeten inom svenskÀmnet. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lÀrarnas uppfattningar jÀmfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns bÄde likheter och skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons pÄ elevers skriftliga arbeten i svenskÀmnet. Sex av tio lÀrarinformanter nÀmnde exempelvis att respons pÄ den globala textnivÄn prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det Àr vanligt förekommande att lÀrarrespons prioriterar den lokala textnivÄn i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lÀrarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

Denna undersökning handlar om elevers kunskaper och uppfattningar angÄende höstlöven och nedbrytning i naturen. Studien har gjorts pÄ tvÄ skolor i Ärskurs 3. Skola A har profilen ?Natur och Miljö? och skola B Àr en större skola utan profil. Syftet med arbetet Àr dels att kartlÀgga elevers förestÀllningar om nedbrytning i naturen och dels att undersöka hur man kan arbeta med Àmnet i skolan för att fÄ en god lÀrandemiljö.