MÄlet med vÄrt examensarbete var att ta reda pÄ vad elever i grundskolans tidigare Är har för attityd till matematik. Vi ville Àven veta varför och hur attityden förÀndras, om den förÀndras genom Ären. Som bakgrund till undersökningen har vi anvÀnt oss av litte-ratur som handlar om elevers attityd och motivation till matematik. För att ta reda pÄ vÄr problemstÀllning besökte vi tvÄ olika skolor i södra Sverige dÀr vi gjorde observationer och eleverna fick besvara enkÀter. NÀr vi sedan sammanstÀllde resultaten och analyse-rade dem jÀmförde vi de svaren vi fÄtt in genom vÄra enkÀter med det vi sÄg nÀr vi ob-serverade, samt de teorier vi anvÀnt oss av.

Denna studie söker svar pÄ vad det finns för uppfattningar hos gymnasieelever eller universitetsstudenter som fÄtt undervisning om magnetism. Samt svar pÄ hur man kan förbÀttra undervisningen för/med mÄlet att utveckla elevernas begreppsliga förstÄelse av magnetiska fenomen. Studien Àr genomförd som en systematisk litteraturstudie med studier frÄn hela vÀrlden. Resultatet visar att elever har olika uppfattningar kring hur magnetiska fenomen fungerar. De tvÄ vanligaste Àr att magnetism beror pÄ:(1) Laddade magnetiska poler.(2) De magnetiska fÀltlinjernas egenskaper. Förslag pÄ undervisning kring magnetism som visat förbÀttra elevers begreppsliga förstÄelse:? Kurser utformade för begreppslig diskussion och aktivt skapande av kunskap hos eleverna. Följande förslag till framtida forskning ges:? Att undersöka den nuvarande situationen, men ocksÄ testa olika didaktiska arbetssÀtt för att se om det gÄr att utveckla den svenska gymnasieskolans fysikundervisning inom magnetismens omrÄde..

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur Ärskurs nio-elevers livstolkning ser ut. Inom detta begrepp har vi valt att fokusera framförallt pÄ sjÀlvbild och identitet, gudsbild och framtidsbild. Flickorna stÄr i centrum medan pojkarna finns med som jÀmförelsegrupp. Studien bygger pÄ tvÄ empiriska undersökningar gjorda i en mindra stad i södra Sverige. Resultaten bekrÀftar att grundlÀggande vÀrderingar liksom könsroller har en tendens att leva kvar trots att samhÀllet förÀndras i allt snabbare takt.

Denna litteraturstudie handlar om hur det gÄr till nÀr smÄ barn nÀrmar sig lÀsning och skrivning. Syftet med studien har varit att undersöka hur svenska forskare resonerar kring förskolebarns tidiga lÀsning och skrivning. Avhandlingar och litteratur har valts ut och studerats med fokus pÄ de yngre barnen som Ànnu inte börjat skolan. Undersökningen visade bl.a. att forskning om lÀsning och skrivning i förskolan inte finns i lika stor utstrÀckning som forskning om barn som redan börjat skolan.Resultatet visar att barn i de flesta fall genomgÄr olika faser under processen mot mÄlet att bli en lÀsande och skrivande person.

Syftet med det sjÀlvstÀndiga arbetet Àr att bidra med nÄgra nya kunskaper kring hur lÀromiljöns utformning pÄverkar elevers texter. I föreliggande arbete vill vi pröva om och i sÄ fall hur lÀromiljöer pÄverkar elevtexter. Arbetet Àr framtaget i samband med ett intresse för lÀromiljöns utformning och pÄverkan. UtgÄngspunkten för arbetet Àr: Om och i sÄ fall hur en lÀromiljö med utgÄngspunkt i att lÀra genom samspel, kommunikation, sinnen och erfarenheter kan pÄverka elevers texter? I tidigare forskning framkommer det hur det sociala samspelet anvÀnds i undervisningen samt hur elevers individuella erfarenheter kan tas tillvara pÄ.

Syftet med undersökningen Àr att se hur elevers kost ser ut i skolan. Vi vill veta hur olika skolor arbetar med elevers kostintag. De frÄgor vi stÀller Àr, vad skolan serverar för mat och vem det Àr som bestÀmmer vad som ska serveras. Hur kan mÄltidsverksamheten se ut pÄ tvÄ olika skolor i tvÄ olika kommuner? Vilka riktlinjer och mÄl finns betrÀffande skolmÄltider och kost pÄ skolan? Hur kan pedagoger göra kosten till en del av det dagliga skolarbetet? Hur arbetar pedagogerna med kosten pÄ de skolor vi undersökt? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar genomförde vi intervjuer med kostansvarig, rektor och mÄltidspersonal och pedagog- och elevenkÀter pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner i SkÄne.

ProblemomrÄdet för denna studie grundas i statistik som visar pÄ att en betydande del av elever som har avslutat studier vid en yrkesförberedande gymnasieprogram upplever att utbildningen pÄ ett bristande vis förberedde dem för yrket. Syftet med studien Àr att undersöka faktorer som pÄverkar elevers yrkeskompetenser vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Som exempel för yrkesförberedande gymnasieutbildningar utgör i studien vÄrd och omsorgsprogrammet och fordons- och transportprogrammet. Genom en sammanstÀllning av vetenskapliga studier, statliga utredningar, myndighetsdirektiv samt offentlig statistik besvaras studiens undersökningsomrÄde genom en litteraturstudie. De anlagda teorierna förklarar individers val, skolorganisationens roll samt gruppmentalitets betydelse för elevers kunskapssyn.

Abstract Holmström, Clara och NÀckrup, Malin (2012). Om elevers sjÀlvbild i en tredjeklass. Malmö Högskola: LÀrande och samhÀlle. VÄrt examensarbete handlar om barns sjÀlvbild ur ett genusperspektiv. Studiens syfte Àr att undersöka hur elever i en tredjeklass ser pÄ sig sjÀlva, och hur de tror att vÀnner och familj uppfattar dem. Vi har försökt se om och hur genus avspeglar sig i barnens svar. Genom vÄr empiri som bestÄr av teckningar med framtidsvisioner ritade av elever samt intervjuer med ett antal elever, har vi försökt fÄ svar pÄ följande frÄgestÀllningar: Vad gÄr att utlÀsa av teckningar frÄn elever i en tredjeklass om hur de tÀnker kring sig sjÀlva i framtiden? Vad kan vi utlÀsa om ett antal elevers sjÀlvbild genom deras intervjusvar? Vilka eventuella genusskillnader avspeglas i barnens teckningar och intervjusvar? I kapitlet Bakgrund och tidigare forskning har vi skrivit om vad som kÀnnetecknar barn i nio-elvaÄrsÄldern, om olika sjÀlvbegrepp och om genusbegreppet.

I denna uppsats undersöker vi elevers förstÄelse för begreppet area, samt om de kan koppla sina kunskaper till sin egen vardag. I undersökningen har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och undersökningsgruppen bestod av tio elever i skolÄr 8. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har brister i sin förstÄelse för areabegreppet, eleverna förknippar begreppet area med formeln . De kan berÀkna arean av en rektangel men kan inte med ord beskriva vad en area Àr. Eleverna anser trots detta att de har nytta av sina kunskaper om area i sin egen vardag..

Syftet med min studie Àr att undersöka om det finns ett samband mellan höglÀsning, boksamtal och den individuella skrivutvecklingen. Det grundar sig i min tro att den skönlitteratur eleverna lÀser pÄverkar hur de uttrycker sig i skrift. För att ta reda pÄ om det finns nÄgot sÄdant samband valde jag göra en kvalitativ undersökning utifrÄn experimentell design. Undersökningen genomfördes pÄ en mindre grupp elever i Är 3 vid fyra tillfÀllen under vÄrterminen 2007. Vid varje tillfÀlle lÀste jag högt ur av mig vald bok.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att skildra hur lÀrare för de tidiga Ären avlÀser och bemöter elevers olika behov i klassrummet, samt vilka svÄrigheter detta medför. Vi valde dÀrför att fokusera pÄ hur lÀrare anpassar undervisningen utifrÄn elevers olika behov samt om det finns en viss inlÀrningsstil som missgynnas i undervisningen. Vi genomförde en kvalitativ undersökning dÀr vi gjorde semi-strukturerade intervjuer med sex lÀrare för de tidigare Ären, vars svar ligger till grund för vÄr analys. Resultatet visade i huvudsak att lÀrarna var medvetna om att alla elever lÀr pÄ olika sÀtt och att variationen i undervisningen dÀrför Àr viktig. Problematiken kring detta var enligt lÀrarna brist pÄ tid, pengar och resurser vilket medförde svÄrigheter med att tillgodose alla elevers olika behov.

Studie- och yrkesvÀgledarens arbete i grundskolan pÄverkas av ramfaktorer som anstÀllningens omfattning, antal elever per studie- och yrkesvÀgledare, teknisk utrustning och styrdokument som begrÀnsar vÀgledningsinsatser. NÀr ramfaktorer inte Àr anpassade för att ge utrymme för vÀgledningsprocesser blir vÀgledningsinsatserna kring gymnasievalet koncentrerade i Ärskurs nio. VÄr studie syftar till att undersöka hur ramfaktorer pÄverkar studie- och yrkesvÀgledarens arbete i grundskolan och hur vÀgledningssamtal inför gymnasievalet utformas för att hjÀlpa eleverna att göra vÀl underbyggda val samt vad upplever eleverna som svÄrt i vÀgledningssamtal inför gymnasievalet. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar anvÀnde vi oss av kvalitativ metod och intervjuade sex studie- och yrkesvÀgledare frÄn olika grundskolor. Resultatet visar att ramfaktorer inte Àr anpassade för att ge möjlighet till vÀgledning som ska stödja elevers gymnasieval. PÄ grund av organisatoriska ramfaktorer som inkluderar anstÀllningens omfattning och antalet elever studie- och yrkesvÀgledare ansvarar för i samband med vÀgledningsinsatser visar det sig att studie- och yrkesvÀgledare inte erbjuder vÀgledningssamtal förrÀn eleverna nÄr Ärskurs nio. Resultatet visar Àven att vÀgledningssamtalens innehÄll inför gymnasievalet bidrar till elevers val eftersom eleverna tillsammans med studie- och yrkesvÀgledaren diskuterar olika valmöjligheter.

SammanfattningLÀrande Àr ett komplext begrepp som pÄverkas av mÄnga faktorer. I boken ?Visible Learning?presenterades en sammanstÀllning av 50 000 forskningsartiklar med fokus pÄ faktorer som harpositiv och negativ verkan pÄ elevers prestationer (Hattie 2009). Det undersöktes 138 faktorersom rangordnades efter effekten som de hade pÄ elevers prestationer (Bilaga 1). Illeris (2007)anser att vÄrt kulturella och samhÀlleliga arv pÄverkar sÀttet som vi organiserarundervisningen pÄ, vilket försvÄrar direkt applicering av Hatties (2009) resultat pÄ svenskaskolor.

Med den hÀr studien har jag velat undersöka förutsÀttningar för att realisera gÀllande styrdokuments skrivningar om kollektiva lÀrprocesser och elevers subjektskapande, genom att iscensÀtta ett litteratur- och bildprojekt i en klass i Är 9 i min bildpedagogiska praktik. Genom att dokumentera och reflektera över processen har jag sett att dessa förutsÀttningar kan skapas, men att de olika ramfaktorer som finns, i vissa fall försvÄrar realiserandet. Det handlar till exempel om tidsaspekter, schematekniska frÄgor, elevers förvÀntningar, bildÀmnets traditioner och en brist pÄ en samsyn mellan pedagoger angÄende mÀnnisko- och kunskapssyn och dess konsekvenser för praktiken.Perspektivet har ocksÄ vidgats ut frÄn den egna praktiken, till att omfatta hur nÄgra andra aktörer tolkar och realiserar vÄra styrdokuments skrivningar. Enskilda intervjuer har gjorts pÄ tvÄ friskolor; med en pedagogista pÄ en Reggio Emiliainspirerade skola, en Freinetpedagog, samt med en kommunal skolchef och en kommunalt anstÀlld bildlÀrare i en annan kommun. DÀr fann jag en stor samsyn betrÀffande hur man sÄg pÄ förutsÀttningar för att frÀmja kollektiva lÀrprocesser och elevers subjektskapande.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ elevers Äsikter, tankar, upplevelser och visioner om elevinflytande samt att lÄta elever komma till tals. Speciellt eftersom den mesta forskningen gÀllande barn och unga avser de vuxnas syn pÄ denna grupp. Problemformuleringarna i denna studie Àr ?Elevers upplevelser av reellt elevinflytande? och ?Elevers visioner om elevinflytande?. Genom att genomföra fokusgruppsintervjuer i Ärskurs 4-6 samlades studiens data in.